Vilka krafter påverkar en fackverksbro

Med hjälp från fackverk förmå man åstadkomma många stora träkonstruktioner, såväl raka balkar såsom ramar samt bågar, vid en materialeffektivt sätt. Detta kunna även ge konstruktionen en enklare formulering. dem stora bärverken inom OS-arenorna inom Hamar samt Lillehammer inom Norge samt på grund av ankomsthallen vid Gardermoens landningsplats existerar utförda såsom fackverk.

Stänger samt sårskydd inom fackverk

Ett fackverk byggs upp från stänger liksom inom princip existerar påverkade enbart från normalkrafter, detta önskar yttra drag- alternativt tryckkrafter.

inom princip fungerar en fackverk sålunda för att detta inre momentet upptas från en kraftpar inom flänsarna samt för att tvärkrafterna tas upp från livstängerna. inom en horisontellt bärverk påfört belastning tillsammans enstaka yttre nedåtriktad gods får man tryckkrafter inom överramen samt dragkrafter inom underramen.

Beroende vid hur livstängerna placeras får dem tryck- alternativt dragkrafter. Genom för att placera dem vid en genomtänkt sätt blir dem korta stängerna tryckta samt dem längre dragna.

I princip fungerar ett fackverk så att det inre momentet upptas av ett kraftpar i flänsarna och att tvärkrafterna tas upp av livstängerna

Lastkapaciteten till tryckta stänger måste nämligen minskas vid bas från risken på grund av knäckning samt då besitter längden massiv innebörd. Stänger liksom ständigt förmå förutsättas bli dragna kunna utföras tillsammans tunna rundjärn från stål.

Bild 1. Korslagda fackverksbalkar. Ruinöverbyggnad, Chur, Schweiz. Arkitekt: P. Zumthor Foto: Sture Samuelsson

Genom för att artikel noga tillsammans med för att samtliga krafter inom ett knut träffas inom ett punkt är kapabel knutpunkten anses vilket ett led.

Då existerar detta endast normalkrafter, detta önskar yttra tryck- samt dragkrafter, likt påverkar förbanden. detta existerar då enkelt för att besluta kraftfördelningen inom fackverkets stänger.

‐ Snittmetod

angående ej stängernas systemlinjer går samman inom enstaka punkt ger detta ojämna moment såsom komplicerar beräkningarna samt ger stora spänningar vilket existerar svåra för att ta grabb ifall. inom verkligheten får dock ej varenda stänger renodlade axiella belastningar mot modell genom för att övre samt ofta även undre ramstången existerar belastade mellan knutarna.

Detta måste man ta hänsyn mot nära dimensionering från både sårskydd samt stänger.

Bild 2. Ishockeyhall, Valbella, Schweiz.

Upplagskrafterna bestäms genom att frilägga hela fackverket och använda kraft‐ och momentjämvikt

Foto: Sture Samuelsson.

Bild 3. Knut inom fackverk ovan ishockeyhall, Valbella, Schweiz. Foto: Sture Samuelsson.

Rymdfackverk

Ibland utförs fackverk vilket rymdfackverk. detta förmå ske genom för att den övre ramstången delas upp vid numeriskt värde därför för att fackverket får ett triangulär tvärsektion. Detta existerar även en sätt för att stärka från denna ramstång mot utknäckning inom balkmitt samt enstaka princip liksom ofta tillämpas vid broar.

Bild 4.

Bro München, Tyskland. Foto: Sture Samuelsson.

Balkrost

Balkrost, detta önskar yttra ett konstruktion vilket små frukter från växter inom numeriskt värde mot varandra vinkelräta riktningar, förmå även byggas inom struktur från fackverk tillsammans trästänger. inom ett sådan konstruktion förmå knutarna bli relativt komplicerade, vilket är kapabel lösning tillsammans med enstaka således kallad Mero-knut.

Efter att fackverkstekniken utvecklades kunde man bygga trä- och stålbroar med längre spann

detta existerar ett standardiserad knutpunktslösning liksom äger flera kopplingsmöjligheter.

En balkrost fördelar lasterna vid balkarna inom dem numeriskt värde huvudriktningarna. Konstruktionen lämpar sig bäst på grund av byggnader vilket existerar kvadratiska. ifall skillnaden mellan längd samt bredd existerar till massiv små frukter från växter balkarna olika många gods vilket kunna utföra dimensioneringen besvärlig.

titta bilden ifrån Chur.

Bild 5. Multihall, Arbon, Schweiz. Foto: Sture Samuelsson.

Bild 6. Meroknut inom Multihall, Arbon, Schweiz.

Kraften fördelas längs bjälkarna till andra bärande delar, som balkar och pelare, tills den slutligen blir överförd till marken

Foto: Sture Samuelsson.

Bild 7. Balkrost, ruinöverbyggnad, Chur, Schweiz. Arkitekt: P. Zumthor. Foto: Sture Samuelsson.

Fackverk från rundvirke

Rund tvärsnittsform existerar egentligen olämplig till momentbelastade balkar eftersom dem största spänningarna hamnar var ytan existerar liksom minimalt. likt stänger inom fackverk, var dem axiella lasterna dominerar, lämpar dem sig dock väl.

vid sådant sätt förmå fackverksbalkar tillsammans obearbetat rundvirke byggas. Rundvirke besitter goda hållfasthetsegenskaper inom förhållande mot sågat virke. Sågningen skadar samt skär från fibrer inom virkets ytterkanter var upphöjd hållfasthet existerar viktig. Rundvirke existerar dock en ämne tillsammans med varierande dimensioner samt detta existerar därför en bekymmer existerar hitta ett lämplig utformning från knutarna.

Inom detta region äger relativt många gjorts vid senare period, samt detta finns även modell vid intressant rundvirkesarkitektur.

Bild 8.

Fackverk är konstruktionssystem av stänger som kopplas samman till ett stabilt bärverk

Skärmtak ovan impregneringsverk. Konstruktör: J. Natterer, Schweiz. Foto: Sture Samuelsson.

Bild 9. Knutlösning på grund av rundvirkeskonstruktion, Nederländerna. Foto: Sture Samuelsson.

Underspända konstruktioner

Träfackverk förmå utföras tillsammans med dragna stänger inom stål. Tryckta stänger, mot modell övre ramstången, görs från virke.

Dragna stålstänger kunna göras många slanka medan tryckta stänger, vid bas från knäckrisken, måste äga ett viss minsta tvärsektion samt då lämpar sig virke förbättrad.

När stängernas tyngdpunktslinjer möts i knutpunkterna och är ledat förbundna med varandra överför stängerna endast tryck- och dragkrafter

Den underspända balken existerar ett speciell balktyp såsom existerar en mellanting mellan ett massiv bom samt enstaka fackverksbalk. inom princip existerar detta ett fritt upplagd linjär trave understödd mellan sina upplag vid ett alternativt flera stödben vilket inom sin tur existerar arrangerade vid enstaka draglina såsom existerar fäst inom balkens bägge ändar.

Stöden samt draglinan existerar eftergivliga samt beroende vid förhållandet mellan deras eftergivlighet samt balkens styvhet blir påkänningen inom balken olika massiv.

enstaka vek bom samt stärka stöd innebär för att balken fungerar likt kontinuerligt upplagd trave vid flera stöd dock ifall stöden ger tillsammans med sig förmå påkänningarna inom balken bli höga. Dragbandet måste följa ett linje vilket ändrar riktning beneath stödbenen annars överförs inga krafter.

Historia

angående stödbenen bör ta identisk gods måste dem existera placerade tillsammans med lika inbördes avstånd samt linan forma ett andragradsparabel. Detta existerar alltså ett parallell mot momentkurvan på grund av enstaka fritt upplagd balk.

Bild Underspänd trave, Universitetet inom Ulm, Tyskland. Foto: Sture Samuelsson.

En underspänd trave fungerar vid detta sätt liksom beskrivits endast angående den ledande lasten existerar jämnt fördelad ovan balken.

andra lastfall ger helt andra påkänningar inom balken.

Därför måste man mot modell artikel försiktig tillsammans med för att nyttja konstruktionen på grund av lätta överbyggnad tillsammans med olika snölaster ifrån snöfickor alternativt på grund av lätta brokonstruktioner såsom blir belastade tillsammans rörlig trafiklast. inom dem fallen måste konstruktionen förses tillsammans linor såsom fullfölja för att den mer liknar ett normal fackverkskonstruktion.

Stabilitet

Vid dimensionering från samtliga balkar måste hänsyn tas mot stabiliteten.

angående balkens tryckta övre ramstång existerar fri förmå den knäcka ut. Balkar måste stabiliseras således för att dem ej böjer ut ur vertikalplanet nära enstaka viss tryck. Balkens vridstyvhet samt belastningens angreppspunkt existerar dem faktorer liksom äger störst innebörd på grund av kapaciteten. nära underspända balkar finns speciella stabilitetsproblem.

angående lasten angriper vid balkens ovansida samt angående stödbenens infästning mot balken existerar enstaka led, existerar den underspända balkens stabilitet beroende från detta inbördes höjdförhållandet mellan dragstagets infästningspunkt samt stödbenens infästning mot balken. Även andra konstruktionstyper kunna förses tillsammans underspänning. inom idrottshallen inom Teufen användes konstruktionstypen försedd tillsammans med en mittstöd såsom bärs från ett underspänd lina.

Kassetterna, liksom utgör "överramar" inom bärverken, bildar vid detta sättet en isolerat tak.

Bild Underspänt kassettak, Teufen, Schweiz. Foto: Sture Samuelsson.