Vem hade makten i sparta

För andra betydelser, titta Sparta (olika betydelser).

Sparta (Spartis) (nygrekiska Σπάρτη, Spartā) existerar ett grekiskstad tillsammans 15 500 invånare (år 2005) belägen nära vattendrag Eurotas inom Lakonien vid södra Peloponnesos.

beneath antiken fanns Sparta enstaka självständig stadsstat, såsom blivit maximalt känd till sin viktiga krigsmakt. Periodvis tävlade staden tillsammans med Aten angående positionen liksom inflytelserik grekisk stadsstat.

Den moderna staden Sparta

[redigera | redigera wikitext]

Dagens Sparta existerar den administrativa huvudstaden inom prefekturenLakonien.

detta existerar ett små tätort vilket ligger nära vattendrag Eurotas. 2005 bodde var 15 500 människor. Staden existerar en biskopssäte samt kontrollerar stora delar från södra Peloponnesos affär. ifrån Sparta går detta idag motorväg mot Aten, detta existerar motorvägen A71 likt går mot Sparta.

Antikens Sparta

[redigera | redigera wikitext]

Sparta uppstår

[redigera | redigera wikitext]

Kring kalenderår 1300-1000 f.Kr.

I Sparta var alla fria män (de manliga medborgarna) tvungna att bli soldater

förföll dem ledande minoiska samt mykenska kungadömena från enstaka serie från förlängda konflikt. Perioden ifrån 1100 f.Kr. mot 800 f.Kr. kallas vanligtvis grekernas mörka tidsålder; beneath denna tidsperiod skedde folkomflyttning likt ledde mot för att dorerna invandrade mot den grekiska halvön samt blev spartanerna, argiverna samt messenerna.^[1] Spartanerna fick efter en tag bekymmer tillsammans överbefolkning samt bristande vid mark, vilket dem löste genom för att erövra Messenien 715 f.Kr.

dem gjorde messenerna mot statsslavar, heloter. Messenerna gjorde uppror samt efter en trettio kalenderår långt konflikt fordrade dem spartaner såsom deltagit inom kriget identisk politiska rättigheter såsom den dåvarande aristokratin.^[2]

Lykurgos lagar

[redigera | redigera wikitext]

Den såsom skapade Spartas nya lagar plats Lykurgos, såsom levde omkring 700-talet f.Kr.

Vår insikt ifall Lykurgos härstammar ifrån den antike biografen Plutarchos likt levde omkring 200 e.Kr, dvs. ca 1000 tid efter för att Lykurgos bör äga levt. Dagens historieforskning utgår dock ifrån för att han fanns ett mytisk individ, dvs. för att han ej besitter funnits vid riktigt. i enlighet med Plutarchos fick Lykurgos inspiration mot Spartas författning ifrån resor mot Kreta, Asien samt Egypten.

tillbaka inom Sparta fick Lykurgos inom uppgift för att producera lugn samt ro inom en ganska oroligt samhälle. Mellan människor samt kungarna sattes en råd bestående från 28 män ("geronter").

Det moderne Sparta ble grunnlagt i 1834, syd for ruinene av den gamle

Sedan genomförde denne enstaka landreform var varenda medborgare fick ett lika massiv jordbit vilket gav samtliga enstaka rimlig tillfälle mot försörjning. Detta fanns en inledande steg mot större likhet inom Sparta. Nästa steg plats för att avskaffa allt guld samt silver liksom valuta samt för att istället nyttja sig från järn vilket betalningsmedel. enstaka följd bör äga varit för att stöldbrotten minskade dramatiskt.

Å andra sidan minskade även handeln tillsammans med andra städer eftersom dem ej accepterade järnvalutan vilket gjorde detta svårt för att t.ex. rekrytera pedagog ifrån andra grekiska stadsstater. detta infördes även en förbud för att äga något alls förutom detta allra nödvändigaste (jämför uttrycket spartansk). Ännu en led inom för att producera likhet fanns för att man införde gemensamma enkla måltider såsom samtliga manliga spartaner måste delta inom.

till för att främja militären underställdes varenda pojkar en statligt uppfostringssystem var dem drillades samt tävlade mot varandra. Trots för att Lykurgos förvandlade Sparta (Σπαρτη) mot enstaka militärstat plats Sparta inom vissa avseenden antikens maximalt jämställda samhälle. Kvinnor samt män sågs såsom mer lika inom värde än inom dem flesta andra grekiska stadsstater.

dem spartanska kvinnornas jämförelsevis höga anseende kom sig från för att männen sysslade permanent tillsammans övningar alternativt konflikt vilket gjorde för att kvinnornas roll blev för att ta grabb angående allting annat.^[3]

Dragen från jämställdhet gällde dock bara mellan man samt kvinna. Sparta ägde liksom Aten samt inom stort sett varenda länder alternativt folkslag inom den då kända världen ett slavbefolkning.

Spartanerna ägde dessutom den tillsammans med sannolikhet största slavbefolkningen inom relation mot statens befolkning, vilket bl.a. berodde vid för att flera segrar inom konflikt gav en stort antal fångar. Denna slavbefolkning kallades heloter samt plats den största befolkningsgruppen inom Sparta. dem flesta heloterna utnyttjades såsom livegna inom jordbruket, andra kunde existera allt ifrån kroppsarbetare mot kompetenta arbetare.

Heloterna hölls inom schack från dem, sedan barnsben, stridsutbildade spartanska krigarna, landets försvarare, vilket utgjorde klasspyramidens höjdpunkt. enstaka tredjeplats befolkningsgrupp inom Sparta kallades perioiker. dem fanns fria handelsmän samt yrkesman inom Spartas ytterområden dock saknade nationalitet. Perioikerna avslappnad spartanernas kasernliv dock tjänstgjorde liksom soldater beneath krigstid.

Sparta befann sig långt ifrån Atens stilbildande hellenska traditioner. Sparta fanns, ur geografisk synvinkel sett, grannstat mot Aten dock samtidigt enstaka kulturell främling. var Aten prisade talets gåva samt intellektet, gjorde spartanerna sak från för att existera dem bästa krigarna samt levde oerhört enkelt.

til 371 fvt

Kriget mot perserna samt slaget nära Thermopyle

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Persiska krigen samt Slaget nära Thermopyle

Sparta blev Greklands inflytelserik krigsmakt^[4] samt grundade kring mitten från 500-talet f.Kr. detta peloponnesiska förbundet. Mellan 492 f.Kr. samt 479 f.Kr. utsattes Grekland på grund av tre straffexpeditioner till för att dem stött enstaka lydisk revolt mot perserna 499 f.Kr.^[5] Efter för att den inledande expeditionen mot Grekland drabbats från logistiska bekymmer samt den andra besegrats från atenarna nära långdistanslöpning gick Persiska riket tio kalenderår senare (480 f.Kr.) mot attack mot Grekland.

Apollontemplet inom Delfi, den största allgrekiska helgedomen, stödde öppet Persien samt trots för att en gemensamt grekiskt försvar diskuterats fick Sparta samt Aten bära huvudbördan.^[5] enstaka armé såsom skulle blockera eller hindra vägen mot Grekland nära Thermopyle blev utmanövrerad samt fick lämna kvar enstaka eftertrupp från 300 spartaner till för att skjuta upp perserna.

Detta gav upphov mot hjältemyten ifall slaget nära Thermopyle.^[5] Perserna besegrades emellertid några veckor senare, då deras flotta nedgjordes nära slaget nära Salamis.

Peloponnesiska kriget

[redigera | redigera wikitext]

Slaget nära Salamis visade Atens överlägsenhet mot sjöss samt gav upphov mot enstaka groende rivalitet likt kom för att ge upphov mot detta peloponnesiska kriget.^[6] vid den en sidan inom konflikten fanns peloponnesiska förbundet tillsammans med Sparta inom spetsen samt vid den andra sidan sjöförbundet tillsammans med Aten inom spetsen.

Och så vann Sparta

Då den inledande makten plats främst landbaserad samt den andra sjöbaserad kom ingen åt den andra samt kriget blev utdraget tillsammans med härjningar från ruralt område, övergrepp mot civilbefolkningen samt massavrättningar från vapenföra män.^[7] Mot slutet från kriget lyckades Sparta bygga upp ett flotta samt fick övertaget. dem erbjöd fred numeriskt värde gånger, dock Aten vek sig ej förrän deras flotta förintades från den spartanska 405 f.Kr.^[7]

Spartas minskning vilket stormakt

[redigera | redigera wikitext]

Efter kriget fanns Sparta utarmat samt militärt svagt; flera spartaner ägde dött inom kriget.

tillsammans den allmänna ekonomiska minskning efter kriget blev flera nyfattiga greker legosoldater samt hyrde ut sig mot andra makter. Sparta förlorade beneath start från 300-talet en konflikt mot perserna vars fredsvillkor perserna helt fick diktera (Konungafreden). Därefter gjorde landskap Messenien uppror mot Sparta samt bildade enstaka personlig förbundsstat.

Arkadien följde begränsad därefter efter samt gjorde identisk sak.^[7]

Hellenistiska samt romerska Sparta

[redigera | redigera wikitext]

Sparta återhämtade sig inte någonsin ifrån detta Peloponnesiska kriget alternativt dem revolter likt följde. Dock lyckades dem behålla sin självständighet inom ovan 200 kalenderår mot. Varken Filip II från Makedonien alternativt hans son Alexander den store invaderade riket.

Sparta fortsatte påstå sig existera hellenismens försvarare samt dem fortsatte nyttja sig från sin lakoniska kvickhet.

Filip II:s hot mot spartanerna "Om jag går in inom Lakonia kommer jag bränna Sparta mot grunden" besvarades mot modell tillsammans "Om"^[8]. då Filip grundade detta grekiska förbundet tillsammans med avsikt för att en grekerna mot perserna valde Sparta för att ej vandra tillsammans med då dem ej plats intresserade inom för att ingå inom en grekiskt samarbete vilket ej styrdes från dem själva.

då Alexander den store efter slaget nära Granicus skickade 300 persiska rustningar mot Athen skrev denne "Alexander, son från Filip, samt varenda greker utom spartanerna ger dessa gåvor tagna ifrån utlänningarna inom Asien."

Medan Alexander plats upptagen tillsammans med sina kampanjer inom öst avgjorde den spartanske kungen Agis III sig på grund av för att agera.

333 f.Kr. skickade denne ett flotta tillsammans trupper mot Kreta tillsammans med målet för att erövra ön^[9]. Därefter vände denne mot Makedonien tillsammans med ett armé från spartaner samt allierade grekiska stadsstater. mot start träffade krigståget succé samt 331 f.Kr. belägrade dem Megalopolis. ett massiv på denna plats beneath den Makedonske generalen Antipater marscherade då mot stadens räddning samt dem besegrade spartanerna inom en slag^[10].

Sparta (Spartis) (nygrekiska Σπάρτη, Spartā) är en grekisk stad med 15 500 invånare (år 2005) belägen vid floden Eurotas i Lakonien på södra Peloponnesos

ovan 5300 spartaner samt allierade stupade inom slaget medan Antipater förlorade 3500 soldater^[11]. nära slagets slutskede skall i enlighet med legenderna Agis II varit således sårad för att han ej kunde stå. han beordrade då sina män för att lämna honom samt flyga eller fly undan medan han uppehöll den makedonska armén, vid sina knän skall han sedan äga dräpt flera makedonier innan denne slutligen dödades från en kastspjut^[11].

Alexander skulle dock visa sig nådig efter för att den spartanska invasionen besegrats. hans enda krav inom fredsavtalet fanns för att Sparta gick tillsammans inom detta Korintiska förbundet, vilket dem tidigare vägrat^[12].

Under detta puniska kriget plats Sparta allierad tillsammans Rom. Deras självständighet skulle dock nå sitt slut senare beneath detta Lakoniska kriget 195 f.Kr., då dem besegrades från Rom samt deras partnerskap från grekiska stadsstater.

Sparta deltog sedan ej inom detta Akeiska upproret då flera grekiska stadsstater gjorde uppror mot romarriket. liksom lön till detta blev Sparta ett "fri" tätort beneath romersk övervakning. Vissa från dem Lykurgosiska lagarna återinfördes samt Sparta blev ett populär turistort på grund av rika romare liksom ville titta deras underliga samt exotiska traditioner^[13].

214 e.Kr. bildade kejsare Caracalla enstaka 500 man kraftfull spartansk kohort inför sitt konflikt mot Partierna.

Under det första Peloponnesiska kriget hade Aten hållit Sparta på avstånd genom att blockera Peloponnesos med dess flotta

Herodian beskriver kohorten såsom enstaka falang vilket tyder vid för att dem konfliktfyllt inom äldre grekisk alternativt makedonisk stil. Dock besitter ett grav efter Marcus Aurelius Alexy liksom plats sektion från Kohorten demonstrerat för att denne plats enkel beväpnad samt försedd tillsammans med enstaka pileusliknande skyddshuvud samt ett träklubba.

Spartakohorten avfärdades antagligen efter för att Caracalla lönnmördades 217 e.Kr.^[14]

Efter romarriket

[redigera | redigera wikitext]

396 e.Kr. plundrades Sparta från Alaric inom samt hans västgoter. Staden brändes samt befolkningen såldes såsom slavar^[15]. beneath medeltiden blev Mystras detta politiska samt kulturella centrumet inom Lakonien samt Sparta förlorade all sin innebörd.

Dagens Sparta återgrundades 1834 från monark Otto från Grekland.

Bysantinska källor nämner för att detta således utdragen såsom vid 1100-talet e.Kr. utövades dyrkan från dem gamla grekiska gudarna inom vissa delar från Lakonien samt ett doriskspråkig befolkning lever än idag inom Tsakonia.

Sparta inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Sparta inom idrotten

[redigera | redigera wikitext]

Flera moderna idrottsklubbar använder tillnamnet Sparta - mot modell AC Sparta tjeckiens huvudstad.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Trycka källor

[redigera | redigera wikitext]

• McKay John P., red (2009) (på engelska). A history of world societies (8. uppl.). Boston: Bedford / St Martin's.
  Sparta was a military city‑state in ancient Greece that achieved regional power after Spartan warriors won the Peloponnesian War against the rival city of Athens

  Libris11580313. ISBN 978-0-230-58467-9 (hbk.) 

• Wikander, Charlotte; Wikander Örjan (2003). Antikens historia: Europa inom vardande (2., [omarb. samt kompletterade] uppl.). Stockholm: Liber. Libris8869477. ISBN 91-47-05183-3 

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]