Skillnaden mellan normkritisk pedagogik och toleranspedagogik

Normkritisk pedagogik samt perspektiv handlar angående för att ständigt tänka ovan vilka normativa antaganden vilket påverkar vårt professionella agerande. vid detta sätt förstår oss hur oss bör agera på grund av för att producera mer inkludering samt likabehandling.

En kreditkort historik från normkritik liksom begrepp.

Normkritik existerar en term likt dem senaste tio år etablerats inom landet samt mot viss sektion inom land i norden samt Norge.

Internationellt finns ej detta term alls. Istället talar man angående exempelvis intersektionalitet, interkulturalitet alternativt icke förtryckande utbildning.

Normkritisk pedagogik och perspektiv handlar om att ständigt reflektera över vilka normativa antaganden som påverkar vårt professionella agerande

Begreppet normkritik äger sitt ursprung inom normkritisk pedagogik och kommer alltså ifrån resonemang knutna mot utbildning samt utbildning. Begreppet uppstod runt 2008/2009 inom enstaka tvärprofessionell studiecirkel var man intresserade sig på grund av vilket man då beskrev likt queerpedagogik.

Studiecirkelns jobb drog inspiration ifrån den amerikanske forskaren Kevin Kumashiros idéer inom hans volym Troubling Education (2002). Man intresserade sig även från dem resonemang likt dramapedagogerna Joakim Rindå samt Gunilla Edemo utvecklade avseende problemen tillsammans med toleranspedagogik inom metodmaterialet Någonstans går gränsen.Delar från dem likt medverkade inom studiecirkeln skrev boken Normkritisk pedagogik – auktoritet utbildning samt strategier på grund av förändring (Bromseth & Darj, 2009).

inom denna bok  bidrog jag tillsammans kapitlet ”En lärcentrum inom frihet, tillsammans med “misstagens hjälp” där jag beskriver begreppet normkritisk pedagogik till inledande gången. Boken fick en enormt genomslag då den kom. identisk tid (2009) förekom även begreppet på grund av inledande gången inom ett myndighetsrapport ifrån Skolverket: Diskriminerad, trakasserad kränkt.

Teoretiska utgångspunkter på grund av normkritisk pedagogik

Begreppet normkritisk pedagogik existerar ej ett teori inom sig.

Begreppet uppstod inom ideell zon (bla. inom uppdrag knuta mot RFSU, RFSL samt stiftelsen Friends) samt existerar således en praktikerbegrepp. Utgångspunkten på grund av begreppet besitter dock tydliga rötter inom den akademiska teoribildningen, dels inom poststrukturella teorier ifall kraft samt genus dock även inom intersektionalitet samt postkoloniala perspektiv.

Ex. utifrån teoretiker liksom exempelvis Judith Butler, Michel Focault, Kimberlé Crenshaw samt Edward Said. ett ytterligare betydande utgångspunkt till normkritisk pedagogik existerar Paulo Freires kritiska pedagogik inom hans lärobok dem förtrycktas pedagogik.

En fördjupning inom normkritikens utgångspunkter ger forskaren Janne Bromseth enstaka många god överblick från inom sitt avsnitt ”Rötter samt fötter” inom vår antologi Normkritisk pedagogik – perspektiv, utmaningar samt möjligheter (Björkman samt Bromseth, 2019).

Gällande utvecklingen från normkritik inom landet dem senaste tio år att föreslå eller råda något jag artikeln Normkritisk pedagogik – framväxten samt utvecklingen från en nytt term inom den svenska utbildningskontexten. Denna äger jag skrivit tillsammans tillsammans med forskarna Janne Bromseth samt Helena Hill.

Normativa antaganden likt styr våra reflektioner samt handlingar

Normer existerar outtalade föreställningar angående vilket oss anser artikel detta normala.

Typiskt på grund av normer existerar för att människor sällan anger dem, dem flesta tar dem till självklart. Ex. förmå en normativt antagande artikel för att enstaka man besitter enstaka fru, för att ett kvinna äger unge alternativt för att ett individ ej äger ett funktionsnedsättning angående detta ej ”syns”. enstaka individ likt lever inom enlighet tillsammans med dem rådande normerna upptäcker oftast ej normerna.

detta existerar ursprunglig angående någon bryter sen norm såsom den blir märkbart samt känns på grund av den likt fullfölja detta. Man kunna yttra för att ”normen skaver”.

Normer är kapabel verka oförargliga, dock dem styr våra reflektioner samt handlingar. Följden kunna bli för att dem personer likt bryter mot normen blir utestängda, bortses ifrån alternativt ignoreras.

Då handlar normer ifall kraft samt inom sämsta fall diskriminering. en vanligt sätt för att bestraffa normavvikelser existerar tillsammans med skällsord.

Artikeln diskuterar framväxten av och kritiken mot normkritisk pedagogik i Sverige samt begreppets utveckling i relation till de samhällskontexter som begreppet har växt fram i, kontexter vilka har haft betydelse för hur normkritisk pedagogik har kommit att förstås, tolkas och användas

Ex. för att förklara ett pojke vilket bryter mot maskulinitetsnormer såsom ”en djävla fjolla”, klassa en små människor som anses på grund av extrovert kallas till ”DAMP-unge” alternativt för att termen ”svartskalle” används på grund av för att vid en nedsättande sätt förklara ett rasifierad individ. ”Djävla hetero” existerar ju tex.

ej en skällsord.

Vilka normer bör man fokusera vid inom den normkritiska pedagogiken?

Vissa normer behövs. Demokratiserande normer liksom exempelvis reglerar taltid, turtagande inom lek samt interaktion inom kollektivtrafiken existerar förhållningsnormer oss människor behöver till för att behärska samexistera.

Dessa normer skapar utrymme samt samhörighetskänsla. i enlighet med samtliga läroplaner existerar detta lärarnas uppgift för att förmedla dessa mot studenter (under rubriken normer samt värden). Inom den normkritiska analysen fokuserar man på begränsande normer. Sådana liksom utför för att oss beter oss/lever/lär vid en sätt oss möjligen ej önskar till för att oss existerar rädda till andras reaktioner samt bestraffningar.

Dessa normer bidrar mot diskriminering samt kränkningar på grund av för att dem begränsar människors utrymme för att existera, känna till samt välja.

Intersektionalitet samt normkritisk pedagogik

Vad vilket existerar normativt antaget inom en visst kontext existerar olika samt vid flera sätt. på denna plats kommer begreppet intersektionalitet in.

termen intersektionalitet kommer ifrån engelskan intersection, vilket förmå betyda vägkorsning alternativt skärning.

Normkritisk pedagogik kan betraktas som en del av skolans och utbildningars demokratiarbete, där det främsta syftet är att belysa, ifrågasätta och förändra de normer som skapar ojämlikhet och diskriminering (Bromseth och Darj, 2010a)

Inom området normkritik använder man intersektionalitet till för att förklara hur olika normativa maktordningar påverkar samt ibland förstärker varandra. ett individ äger ständigt ett ålder, enstaka hudfärg, enstaka klassbakgrund, ett kroppsform, en hälsotillstånd etc. oss måste därför ständigt förhålla oss mot samt bli bedömda utifrån flera olika normativa antaganden.

En svensk (vit) kvinna inom 40-årsåldern vilket arbetar likt akademiker (som jag..) äger exempelvis ett maktposition inom relation mot enstaka rasifierad man inom 20-årsåldern likt kommit mot landet såsom ensamkommande flykting. Detta trots för att män likt samling allmänt besitter mer kraft inom samhället än kvinnor vilket lag.

dock faktorer vilket etnisk bakgrund, ålder samt klassposition påverkar hur personer tolkar sig själva samt blir tolkade från andra. detta existerar detta såsom kallas på grund av intersektionalitet samt detta existerar enstaka nödvändig utgångspunkt inom en normkritiskt tänkande.

De ”normala” samt ”De Andra”

Jag skriver inom tidigare nämnda antologi (Björkman & Bromseth, 2019) för att ”vi behöver förstå vad oss ej förstår således för att oss förbättrad är kapabel förstå samt angående detta behöver förändras”.

enstaka normkritisk utvärdering handlar ifall för att medvetandegöra hur normativa idéer utför för att vissa människor får mer kraft då andra får mindre. för att medvetandegöra hur oss får ögonkontakt vid samt ifrågasätter dem normer såsom påverkar våra uppfattningar angående vad vilket existerar ”normalt” existerar viktigt.

detta existerar detta  man oftast oreflekterat uppfattar likt normalt samt därmed önskvärt. enstaka individ någon uppfattar liksom ”normal” får ofta utvidgade handlingsutrymmen samt möjligheter.

Det normkritiska perspektivet fokuserar vid normerna såsom skapar exkludering samt diskriminering. Detta för för att komma mot roten från problemet istället på grund av för att försöka dämpa dem negativa konsekvenserna från detta maktojämlika struktur liksom fullfölja för att oss anser för att vissa ”passar in” samt andra ”står utanför” (normen).

”Det normala” skapas då detta ställs inom kontrast mot något annat. ”Det avvikande” alternativt ”de Andra” existerar dem såsom ej ”passar in” inom normens snäva ram. detta på denna plats fullfölja detta möjligt till ”de normala” för att äga åsikter ifall dem likt befinner sig utanför detta normativt något som har antagits eller accepterats.

Normkritisk pedagogik inom undervisningen

Med en normkritiskt perspektiv inom vår pedagogiska erfarenhet förmå oss bli medvetna ifall dem normsystem såsom ger upphov mot utsatthet. en medvetandegörande liksom gäller på grund av oss såsom både pedagoger inom skolan dock även hos oss själva såsom människor. Genom för att utföra normen, dess gränser samt inflytande synliga blir detta möjligt för att förstå hur processen runt inneslutande samt uteslutande fungerar.

Detta existerar ett process oss samtliga deltar inom dagligen. till för att behärska bedriva denna typ från sysselsättning behöver oss existera nyfikna vid oss själva samt vår personlig förkunskap. Idéer likt bygger vid hur oss själva flora upp samt dem normer likt funnits omkring oss.

Att en normkritisk pedagogik snarare handlar om att tillsammans ut-forska normer, snarare än att den vuxna/pedagogen ska tala om vad barnet/studenten ska tänka är även centralt i Gunilla Edemos och Maria Roséns respektive kapitel

då oss vilket pedagoger/personal besitter kraft ovan undervisningssituationen behöver oss förstå hur våra erfarenheter samt ideér påverkar den.

Vad tycker jag existerar normalt samt varför tycker jag det?

Att artikel pedagog innebär för att utföra medvetna omröstning, dock då behöver oss bli just medvetna. Denna process behöver pågå bota tiden till för att detta normkritiska perspektivet bör fungera.

oss måste våga visa samt gilla våra “misstag” eftersom dem ger oss möjligheter för att erhålla ögonkontakt vid våra normblinda fläckarna (normbrytande erfarenheter oss själva ej äger. Därmed förmå oss bota tiden förbättra vårt sysselsättning samt vår medvetande från detta utrymme oss skapar (eller begränsar) liksom chef.

angående oss lyckas titta misstagen vid detta sätt blir detta normkritiska arbetet plötsligt väldigt intressant. vilket tycker jag existerar normalt samt varför tycker jag det? finns detta på grund av olika normer samt vilka gynnar respektive missgynnar mig? detta existerar även viktigt till studenter för att ställas inför dessa problem att diskutera.

Utveckla vårt tänkande kring normer inom utbildning samspel

Att oss öppnar ögonen samt börjar illuminera detta såsom tidigare varit förgivettaget samt osynligt existerar ej ständigt helt enkel.

På detta sätt förstår vi hur vi ska agera för att skapa mer inkludering och likabehandling

oss äger dock allt för att vinna vid för att själva försöka samt stötta varandra inom detta. för att utifrån en ödmjukt förhållningssätt tänka tillsammans. detta handlar vid inget sätt ifall för att ”göra alternativt tänka rätt”. detta handlar angående för att förbättra vårt tänkande inom utbildning samspel tillsammans varandra samt tillsammans vår aktivitet genom ödmjukhet samt dialog.

detta blir en ständigt upplevelsebaserat utbildning på grund av oss såsom pedagog. en utbildning vilket utvecklar oss liksom pedagoger mot en alltmer inkluderande arbetssätt.I undervisningsarbetet bidrar en normkritiskt perspektiv mot för att både vår allmändidaktik samt vår ämnesdidaktik utvecklas inom ett mer inkluderande riktning. ett normkritisk undersökning från dem didaktiska frågorna vad, hur samt varför existerar därför nödvändig.

Denna bör ligga ner såsom bas då oss pedagoger behöver besvara problem att diskutera ifall innehåll, undervisningsmetod samt avsikt.

Artikeln bygger till viss del på resonemang som fs fram i antologin Normkritisk pedagogik – perspektiv,utmaningar och mligheter (Bjkman & Bromseth, 2019) samt på en studie av skolverkstexter, med fokus på norm-kritisk pedagogik (Hill, under utgivning)