bellvol.pages.dev









Hur många procent av världen har gröna ögon

Ögonfärg hos människan

Ögonfärg hos människan existerar egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid iris. Ögonfärg kategoriseras vanligen inom huvudgrupperna brun, azurblå, grå, smaragdgrön samt melerad, detta önskar yttra ett blandning från dessa färger. Färgerna förekommer inom olika mörka samt ljusa nyanser.

Skillnaderna inom ögonfärg hos människan beror inom inledande grabb vid skillnader inom kvantiteten från melanin inom iris. Ögonfärgen existerar enstaka ärftlig egenskap. minimalt tre gener existerar inblandade inom för att besluta ögonfärgen. Ärftligheten existerar komplex, tillsammans med flera olika kombinationer från recessiva samt dominantagener.

Endast 1–2 % av världens befolkning har gröna ögon

detta innebär för att en stort antal kombinationer hos unge samt föräldrar existerar tänkbara.

Ögonfärgen kunna förändras. en ungar kunna födas tillsammans azurblå ögon, dock då produktionen från proteinet melanin därför småningom ökar då individen utvecklas, är kapabel egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser efter cirka 6 månader mot en tid övergå mot brun.

Ögonfärger

[redigera | redigera wikitext]

Bruna ögon

[redigera | redigera wikitext]

Mörkbrun samt ljusbrun iris.

Brunt existerar den uppenbart vanligaste ögonfärgen hos människor inom kurera världen, framför allt inom Afrika, Asien samt hos stora delar från befolkningen inom Amerika, Europa samt Oceanien.

minimalt vanlig existerar den bruna ögonfärgen inom länderna runt Östersjön. Hos människor innehåller bruna ögon höga halter från melanin. Väldigt mörkbruna ögon är kapabel ibland verka svarta.

Melerade ögon

[redigera | redigera wikitext]

Melerade ögon, även kallade nötbruna, hazel, ljusbruna, guldfärgade alternativt "whiskeyögon".

Ögonfärgen förekommer inom regioner var azurblå, smaragdgrön samt brunögd befolkning existerar blandade. Melerade ögon betraktas liksom ovanliga samt misstas därför oftast till bruna alternativt gröna ögon, då dem inom själva verket existerar ett kombination från dem båda färgerna. Den ledande egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser inom ögat varierar ifrån brun/guld mot smaragdgrön samt egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser kunna uppfattas olika då ögonen observeras inom solljus.

Detta beror vid ett kombination från Rayleigh-spridning samt ett måttlig mängd melanin inom iris.

Blå ögon

[redigera | redigera wikitext]

8-10% från jordens befolkning äger azurblå ögon.[1] dem existerar vanligast hos människor tillsammans med rötter inom norra, östra samt nordvästra Europa.

dem förekommer även mot enstaka mindre grad inom vissa länder inom Sydeuropa (Portugal, Grekland, Italien, Spanien), samt Västasien (Iran, Afghanistan, Libanon, Jordanien). vid bas från emigration ifrån Europa finns blåögda även inom Australien, Kanada, USA samt Argentina. Nya information tyder vid för att azurblå ögonfärg uppkommit på grund av relativt vykort tidsperiod sedan, titta beneath genetik nedan.

Gröna ögon

[redigera | redigera wikitext]

Nötbrun–grön samt smaragdgrön iris.

Endast 1–2 % från världens befolkning besitter gröna ögon. Färgvarianten förekommer främst hos människor tillsammans keltiskt alternativt germanskt påbrå, samt mot enstaka mindre grad inom vissa länder inom Sydeuropa (Albanien, Portugal, Grekland, Italien, Spanien).

Sett mot befolkningsandel existerar grönaktiga irisar vanligast förekommande inom Albanien, Slovenien, Kroatien samt vid Island. Gudomligheter inom grekisk samt kinesisk sagor avbildas ofta tillsammans med gröna ögon.[källa behövs]

Grå ögon

[redigera | redigera wikitext]

Grå ögon existerar vanligast inom Nord- samt Östeuropa, dock förekommer även inom några andra regioner: nordvästra Afrika (Aurèsbergen), shawia-folket inom Algeriet, samt inom Iran, Afghanistan samt Pakistan.

inom mikroskop uppvisar enstaka grå iris små mängder från gult samt brunt pigment. detta finns minimalt numeriskt värde saker liksom styr den grå ögonfärgen: dels kvantiteten producerat melanin, dels tätheten från proteinerna inom iris.

Röda samt violetta ögon

[redigera | redigera wikitext]

Röda ögon kunna uppträda nära svåra fall från albinism, var ögat helt saknar melanin (pigment).

detta liksom då ger den röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid iris alternativt "röda ögon" existerar egentligen ett reflex ifrån blodkärlen beneath näthinnan.

Cirka 8–10% av människorna världen över har blå ögon

Ibland förmå ögonen hos dessa framträda såsom violetta. många djupt azurblå ögon – såsom mot modell hos skådespelerskan Elizabeth Taylor – kunna även inom vissa belysningar förefalla violetta.[2]

Olikfärgade ögon (heterokromi)

[redigera | redigera wikitext]

Heterokromi existerar en status var antingen enstaka iris äger enstaka ytterligare färg än den andra (fullständig heterokromi), alternativt då enstaka sektion från enstaka iris besitter enstaka ifrån resten avvikande färg (partiell heterokromi alternativt sektorsheterokromi).

En känd individ tillsammans partiell heterokromi existerar Kate Bosworth. i enlighet med enstaka vanlig perception ägde även David kniv olikfärgade ögon. Detta fanns dock bara enstaka förstorad pupill likt fanns resultatet från en slagsmål beneath skoltiden.[3]

Genetik

[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre kända genpar liksom kontrollerar människoögonfärg.

numeriskt värde från dessa finns vid kromosompar 15 samt ett vid kromosompar 19. Bey 2-genen (EYCL3) vid kromosom 15 besitter enstaka azurblå samt enstaka brun allel.

Gröna ögon är vanligast i Europa och framför allt i länder som Island och Skottland

Gey (EYCL1) vid kromosom 19 besitter enstaka azurblå samt enstaka smaragdgrön allel samt bey 1 vid kromosom 15 existerar enstaka gen på grund av brun ögonfärg.

Det äger länge lärts ut inom skolor för att numeriskt värde blåögda föräldrar ej förmå ett fåtal brunögda små människor eftersom azurblå ögonfärg ärvs recessivt. Dock besitter senare undersökning demonstrerat för att detta existerar mer komplicerat.

Det finns ett genetisk modell liksom redogör ärftligheten från azurblå, gröna samt bruna ögon. inom modellen existerar den bruna allelen inom bey 2 ständigt dominant, således även ifall enstaka individ existerar heterozygot samt äger båda allelerna kommer den bruna genen för att bli uttryckt. Den gröna allelen vid gey existerar dominant gentemot den azurblå allelen dock tillbakadragen mot den bruna allelen vid kromosom 15.

Ögonfärgen uppkommer till följd av en kombination av genetik och en låg koncentration av melanin i iris

Detta fullfölja för att detta bildas enstaka dominansordning mellan genparen. ett individ tillsammans med ett brun allel vid kromosom 15 kommer för att ett fåtal bruna ögon, ifall resten från allelerna existerar gröna alternativt azurblå. Finns detta enstaka smaragdgrön allel vid kromosom 19 samt resten från allelerna existerar azurblå blir resultatet gröna ögon.

azurblå ögon uppstår bara ifall samtliga alleler existerar azurblå.

Denna modell är kapabel bara förklara ärftlighet från azurblå, bruna samt gröna ögon, dock ej grå alternativt melerade ögon, alternativt hur ögonfärg förmå förändras tillsammans tiden. Detta tyder vid för att detta finns fler, ännu oupptäckta, gener likt inverkar vid ögonfärgen.

Den danske genetikern Hans Eiberg besitter demonstrerat för att azurblå ögonfärg beror vid ett mutation inom genen OCA2, liksom reglerar melaninproduktionen inom iris.[förtydliga] Undersökningar från blåögda personer inom därför skilda länder likt land, Jordanien samt Turkiet besitter demonstrerat för att denna mutation uppkom nära en enda situation på grund av 6 000–10 000 tid sedan, samt samtliga blåögda tycks alltså äga ett gemensam förfader såsom levde nära denna tid.[8]

Gennamn Effekt vid ögonfärg
OCA2Associerad tillsammans melaninproducerande celler.

Det har identifierats 16 gener som bidrar till ögonfärgen

huvud innebörd till ögonfärg.

HERC2Påverkar funktionen från OCA2, tillsammans med ett mutation starkt kopplad mot azurblå ögon.
SLC24A4Associerad tillsammans skillnader mellan azurblå samt gröna ögon.[9]
TYRAssocierad tillsammans med skillnader mellan azurblå samt gröna ögon.[9]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Artikeln existerar delvis översatt ifrån engelska Wikipedia 5 mars 2006, 30 juli 2007, 5 juni 2009 samt 27 oktober 2011.
  1. ^Debrowski, Adam. ”Which Eye Colors Are the Rarest?” (på engelska). All About Vision.

    https://www.allaboutvision.com/eye-anatomy/rarest-eye-color/. 

  2. ^Palmer, Roxanne (25 mars 2005). ”Elizabeth Taylor: Beautiful Mutant”. Slate. Arkiverad ifrån originalet den 23 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110623160740/http://www.slate.com/blogs/blogs/browbeat/archive/2011/03/25/elizabeth-taylor-beautiful-mutant.aspx. Läst 26 mars 2011. 
  3. ^”Bowie Wonderworld FAQ Q18”.

    http://www.bowiewonderworld.com/faq.htm#p18. Läst 26 oktober 2011. 

  4. ^”More than meets the blue eye: You may all be related”. USATODAY.com. http://usatoday30.usatoday.com/news/health/2008-02-05-blue-eyes_N.htm. 
  5. ^Belkin, Douglas (2006-10-17). ”Don't it man my blue eyes brown Americans are seeing a dramatic color change”. The Boston Globe.

    Även om den exakta statistiken kan variera beroende på källa, är det allmänt accepterat att endast cirka 2% av den globala befolkningen har gröna ögon

    http://www.boston.com/yourlife/articles/2006/10/17/dont_it_make_my_blue_eyes_brown/. 

  6. ^”Why Edinburgh residents are likely to be blue-eyed”. Why Edinburgh residents are likely to be blue-eyed. Edinburghnews.Scotsman. Arkiverad ifrån originalet den 2015-09-23. https://web.archive.org/web/20150923234127/http://www.edinburghnews.scotsman.com/news/health/why-edinburgh-residents-are-likely-to-be-blue-eyed-1-3577755. Läst 12 januari 2017. 
  7. ^”Suomi on maailman sinisilmäisin maa” (på finska). www.iltalehti.fi.

    http://www.iltalehti.fi/terveys/2012101916227009_tr.shtml. 

  8. ^Blue-Eyed Humans Have A Single, Common Ancestor.Science daglig 31 jan 2008.

    Som visas i videon är brunt dominerande över blått och grönt

    Läst 17 mars 2013.

  9. ^ [ab] Sulem, Patrick; Gudbjartsson, Daniel F; Stacey, Simon N; Helgason, Agnar; Rafnar, Thorunn; Magnusson, Kristinn P; Manolescu, Andrei; Karason, Ari; et al. (2007). ”Genetic determinants of hair, eye and skin pigmentation in Europeans”. Nat. Genet. 39 (12): sid. 1443–52. doi:10.1038/ng.2007.13.


  10. hur  flera  andel  från världen  besitter gröna ögon

  11. ISSN1061-4036. PMID 17952075. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]