Några områden där ni har

Dagens skogar besitter påverkats beneath århundraden,  till samt tillsammans med årtusenden, från samverkan mellan människa samt natur. plats inom landskap oss äger odlat, bott, svedjat samt dämt upp vätska bestämmer många från fanns detta växer träd samt vilken skogsområde detta existerar.

samt dessutom vilka arter såsom finns inom landskapet.

Olika landsdelar besitter påverkats olika många samt inom olika takt. inom norra landet fanns fångstkulturer tillsammans jaktverksamhet samt fiske  förhärskande beneath utdragen period. Bosättningarna fanns främst  knutna mot landremsa vid havet samt älvdalarna.

Längre söderut äger odling samt betesdjur varit en inslag inom landskap beneath flera tusen tid.

Skogarna inom södra land besitter bytt utseende flera gånger ifall. beneath medeltiden skapades detta halvöppna kulturlandskapet inom Sydsverige liksom sedan levt kvar ända in inom vår tid.

Kanske fanns artmångfalden inom land vilket störst just innan industrialiseringen. Mänskliga aktiviteter ägde då tillfört nya miljöer, dock ännu ej raderat ut dem ursprungliga miljöerna.

Alla har någon sorts talang, i någon utsträckning, inom något område

detta fanns alltså ställe till både öppenmarksarter samt skogens arter.

De senaste 300 hundra år äger varit ett omvälvande period på grund av människorna, skogen samt landskap inom stort. Befolkningstillväxten äger varit snabb samt tekniksprången stora. Förändringar inom jordbruket samt bergsbruket äger även lett mot stora förändringar från skogsbruket.

Jordbruket

Odling, bete, bränsle samt virke

Användningen från jordbruksmarken samt skogsmarken hänger ihop.

Skogen besitter gett område till odling, svedjebruk samt betesmark mot djuren. Skogen äger även stått på grund av bränsle samt byggnadsvirke. Den snabba befolkningsutvecklingen ifrån 1700-talet samt framöver gjorde för att grundlig skogsområden blev tagna inom krav till jordbruk.

I Värmland, Bergslagen samt södra Norrland satte svedjejordbruket spår, både inom skogen samt inom form eller gestalt från kulturlämningar.

dem inledande svedjejordbrukarna ifrån land i norden kom beneath slutet från 1500- samt start från 1600-talet. Staten uppmuntrade uppodlingen från skogsområdena genom skattelättnader, dock efterhand blev man skrämd för att skogen skulle ta slut. Foto inom K Ihna (Wikipedia commons).

Men marken räckte ändå ej till för att mätta dem flera munnarna.

vid 1800-talet utvandrade plats fjärde svensk. Störst areal jordbruksmark ägde oss 1927.

I Sverige har riksdagen skapat lagar (i Miljöbalken) som ska främja en ekologisk hållbarhet

Därefter skedde enstaka dramatisk omställning från jordbruket. Människor övergav ruralt område samt fann sin försörjning inom städerna. Introduktionen från mineralgödsel gjorde jordbruket effektivare samt den odlade arealen minskade.

Skogen kommer tillbaks

Under läka 1900-talet bredde skogen åter ut sig ovan detta vilket människan tidigare omvandlat mot öppen mark, ängar samt hagar.

detta skedde både genom naturlig igenväxning, sådd samt odling. Den planterade skogen blev likåldrig, tätare samt bestod inom upphöjd utsträckning från gran. dem skötta skogarna växte utmärkt dock plats ej lika attraktiva till skogens flera växter samt vilt. Oskötta skogar samt naturskogsrester blev därför mot viktiga reträttplatser till flera arter.

Under 1900-talet planterades många jordbruksmark igen.

– Det var några av mina doktorandkollegor från Gävle som talade så gott om ”sin” högskola och beskrev en arbetsplats där man trivdes, där det var högt engagemang och närhet till kollegor och ledning, säger hon

Foto Bosse Backström/SKOGENbild.

Bergsbruket

Beroende från träkol

Utvinningen från järn, koppar samt silver inom Mellansveriges gruvor fanns ett nödvändig förutsättning till Sveriges ställning likt stormakt beneath 1600-talet. Järnet ifrån Bergslagen gav land enstaka inflytelserik ställning vid världsmarknaden ända in vid 1800-talet.

Det tidiga bergsbruket fanns helt beroende från rik resurs mot ved samt framför allt träkol.

detta plats enklare för att transportera järnet mot skogstillgångarna än vice versa. Därför fanns förädlingen från malmen spridd ovan stora områden. Områden var den biologiska mångfalden beneath utdragen tidsperiod fick stå tillbaka.

Bergsbruket fordrade enorma mängder ved till koltillverkning mot masugnarna. Foto Emil Låftman, Tekniska museet.

Wikipedia commons.

Bruken anlägger fräsch skog

Behovet från ved samt virke gjorde för att bruken började köpa upp stora skogsområden inom närheten från gruvorna. Man insåg även värdet från för att anlägga färsk täckt område på grund av för att hållbart förse sig tillsammans med skogsråvara. Skogsbruket övergick ifrån för att artikel exploaterande mot för att artikel producerande.

Detta skogsbrukskoncept skulle senare ett fåtal spridning både norr- samt söderut inom landet.

Under perioden 1850-1950 förändrades produktionsmetoderna på grund av järnhanteringen. Träkolet behövdes ej längre samt dem skogar man skapat kunde istället användas inom sågverk samt inom massaindustrin. Kolningsepoken upphörde omkring 1950.

Det tidiga skogsbruket

Dimensionshuggning...

Dimensionshuggning tillsammans tillsammans med vedtäkt existerar dem äldsta huggningsformerna var man tagit grabb ifall träden.

Dimensionshuggning plats vanligast inom Norrland samt då avverkades dem grövsta samt maximalt värdefulla träden medan yngre samt klenare växt lämnades kvar.

Dimensionshuggna skogar äger inom efterhand ofta beskrivits likt sönderhuggna trasskogar, åtminstone sett tillsammans ett skogsbrukares ögon. tillsammans med biologens ögon kunna dem dock äga utvecklats mot värdefulla samt artrika biotoper idag.

När sulfit- samt sulfatprocesserna möjliggjorde massaframställning beneath andra halvan från 1800-talet blev även dem klenare träden intressanta.

inom stället på grund av för att bara plocka ut dem största träden blev detta för tillfället lönsamt för att avverka allt gagnvirke vid ett trakt.

Dimensionsavverkat bestånd inom Båtsa kronopark, Arjeplog. Avverkningen gjordes 1899 samt fotot existerar ifrån 1922. Enstaka tallplantor äger kommit upp.

extent {noun} more_vert

Foto Karl Erik Kallin. Skogsbiblioteket, SLU.

...och vedtäkt

I Bergslagen samt andra delar från landet behövdes stora mängder ved till bergsbruket. till träkolstillverkning användes både barr- samt lövträd. kurera bygder rensades vid lättillgängliga växt. Bara inom dem svårtillgängliga områdena lämnades skogen kvar.

Södra Sveriges bondeskogar brukades vid en annat sätt. var behöll skogen länge sin mångbruksfunktion samt kvar kunna man vid flera håll titta spåren från dem gamla inhägnade inägomarkerna samt utmarkerna var djuren betade. Djurbetet kunde vandra hårt åt skogen samt träden avverkades främst mot ved samt husbehovsvirke.

Det mekaniserade skogsbruket

Tekniksprång samt högre produktivitet

Efterkrigstidens skogsbruk präglades från stora tekniksprång samt enstaka klar inriktning mot ökad virkesproduktion.

Målet plats för att förhindra den virkesbrist såsom befarades vid bas från skogarnas ålderssammansättning.

Barkningsmaskinen Valo på baksidan enstaka Fiat skogstraktor. Foton ifrån Skogsbilder, Skogsbiblioteket, SLU.

Från 1950-talet blev trakthyggesbruket ledande samt plats beneath en antal decennier detta enda godkända skogsbrukssättet.

beneath den tidiga trakthyggesepoken byggdes även nätet från skogsbilvägar ut kraftigt samt skogarna blev tillgängliga till avverkning vid en sätt såsom inte någonsin tidigare.

Maskinerna blev förbättrad samt hyggena allt större. detta ledde mot ett dramatisk produktivitetsökning inom skogen beneath 1960-80 talet. Samtidigt blev skogsbrukets effekter inom landskap tydligare samt allt fler vände sig emot skogsbrukets metoder.

Produktivitetsutvecklingen inom skogen, kubikmeter per dagsverke.

Skogforsk, bild Anna Marconi.

Växande konflikt mellan produktion samt naturvård

De kalhyggen såsom blev tagna upp vid 1960- samt 70-talen plats ibland både stora samt kala. Lövträd skulle ersättas tillsammans ekonomiskt mer intressanta barrträd. Nya snabbväxande trädslag vilket contortatall introducerades inom massiv skal vid 1970- talet.

Många länder, inklusive Sverige, har skärpt sina miljölagar och minskat utsläppen

Kraftiga markberedningsmetoder, gödsling, dikning, genetisk förädling samt mindre omloppstider skulle även bidra mot för att öka produktionen.

Under slutet från 1960-talet samt start från 1970-talet besprutades hyggen samt ungskogar ifrån luften tillsammans med hormoslyr till för att motarbeta lövträdsuppslag. dem lövfattiga äldre skogarna inom Mellansverige vittnar ännu angående denna epok.

vid 1970-talet delade även staten ut bidrag mot dem ägare av mark såsom omförde spontant igenväxande jordbruksmark mot barrträdsplanteringar. Samtidigt blev kalytorna fler samt den uppväxande skogen alltmera jämnårig samt trädslagsren.

Det mekaniserade skogsbruket förmådde beneath några decennier förändra den svenska skogen ganska radikalt.

dem gamla träden blev färre, den döda veden likaså. Skogarna blev mörkare samt tätare. vid andra platser fanns skogen helt 15 borthuggen. Variationen inom skogslandskapet minskade samt detta uppstod bristande vid både föda, hem samt lämpliga livsmiljöer till flera från skogens invånare.

Men detta fanns krafter likt verkade till ett förändring.

sidled tillsammans den tekniska utvecklingen inom skogen började även den moderna naturvården ta fart.

Det moderna skogsbruket

Grunden till detta moderna naturvårdsarbetet lades egentligen redan inom 1960 års naturvårdsutredning var organisationen, inriktningen samt arbetssätt till detta svenska naturvårdsarbetet fann sina former.

I naturvårdsutredningen lyftes bland annat nödvändigheten från ett generell naturvårdshänsyn fram, nära sidan från områdesskyddet till dem maximalt värdefulla naturområdena.

Några exempel på förändringar

var pekade man även vid för att huvudansvaret till den generella hänsynen borde ligga ner vid dem liksom brukar skogen.

Men detta skulle dröja innan tankesättet fick genomslag. 1975 kom dem inledande skrivningarna angående naturhänsyn inom skogen. 1979 infördes krav vid hänsyn mot florans, faunans samt kulturmiljövårdens intressen inom skogsvårdslagen.

dock inom praktiken hände ej sålunda många mot gagn till naturvården inom skogen.

Naturvården tar fart

På 1970-talet lanserades begreppen flora- samt faunavård från några vetenskapsman vid högskola för skog. Artfaktablad började upprättas, forskningsprojekt initierades, flera handböcker blev tagna fram samt praktiska kurser genomfördes.

I mitten från 1970-talet kom även detta inledande "rödlistorna" ovan hotade samt missgynnande arter.

Genom för att samla förståelse ifall missgynnade samt hotade arter försökte man lära sig mer ifall hur arternas förekomst hängde samman tillsammans med markanvändningen. 1990 ledde detta mot bildandet från Artdatabanken liksom idag existerar Sveriges kunskapscentrum till arter samt naturtyper.

Under 1980-talet stärkte naturvården sina positioner både nationellt samt internationellt.

detta infördes restriktioner rörande dikning samt avverkning inom fjällnära områden, den kemiska lövbekämpningen vid skogsmark förbjöds samt ädellövskogslagen infördes.

Sakta började naturhänsynen inom skogen vinna terräng.

År 1993 avgjorde riksdagen för att produktionsmålet samt miljömålet inom skogen skulle ges lika värde. Skogsbrukets sektorsansvar till naturhänsynen inom skogen tydliggjordes även. Sedan dess äger naturhänsynen fast utvecklats samt förbättrats.

Hänsynsträd samt högstubbe, modell vid tidig naturhänsyn.

Foto Mats Hannerz.

Åtgärderna börjar ge effekt

Det tar period för att förändra en skogslandskap. Sedan 1990-talet äger ungefär ett femtedel från varenda bestånd avverkats, samt dessa skogar skiljer sig markant ifrån dem vilket avverkades beneath 1960- mot 1980-talen. Den nya skogsområde såsom växer upp innehåller lämnade hänsynsträd, sparad död ved, hänsynsytor samt hänsynsområden.

På sikt kommer den lämnade hänsynen för att sätta spår inom varenda bestånd.

Det grundläggande svenska språksystemet – stavning, böjning, ordbildning, skrivregler, grammatik – förblir dock stabilt

ifall 5 % från virket lämnas såsom hänsyn nära varenda avverkning kommer bota skogslandskapet vid sikt för att innehålla 5 % hänsyn, utöver frivilligt samt formellt skyddade områden. Förbindelselänkar samt kantzoner kommer även för att knyta ihop skogslandskapet således för att detta blir mindre fragmenterat.

Naturvårdsarbetet inom skogen kommer inte någonsin för att bli "färdigt".

detta handlar istället angående en fortlöpande jobb samt konstanta förbättringar. dem faktiska effekterna från hänsynen existerar svåra för att mäta samt bedöma, dock detta finns flera positiva indikator inom miljömålsuppföljningarna.

Dagens naturhänsyn omfattar mer åtgärder vilket denna plats tillsammans sparad död ved, kantzoner samt hänsynsytor.

Foto Lena Gustafsson.