Vad är ligament uppbyggda av

Ledband finns i anslutning till leder

På den denna plats sidan hittar ni dem flesta från kroppens leder tillsammans tillhörande ledstrukturer samt data. Sök efter enstaka led alternativt skrolla bland varenda leder via knappen nedan.

Leder

Ledernas funktion existerar huvudsakligen för att möjliggöra rörelser. till för att förklara ett leds rörelser pratar man ofta ifall rörelseplan samt -axlar.

detta finns tre olika plan samt tre olika axlar.

Olika leder utför rörelser inom olika plan och axlar.

Rörelseplan

De olika planen kunna kallas till rörelseplan, eftersom detta existerar inom dessa strategi rörelserna sker. Rörelseplanen befinner sig inom tre riktningar vinkelrätt mot varandra.

Det sagittala planet är lodrätt samt löper framåt-bakåt. Sagittalplanet delar kroppen inom enstaka motsats till vänster samt vänster sektion.

Dessa delar behöver ej existera lika stora. Man förmå även prata angående medianplan, vilket liknar sagittalplanet dock istället delar kroppen inom ett detaljerad lika massiv höger- samt vänsterhalva. inom sagittalplanet sker rörelserna flexion och extension.
Frontalplanet är lodrätt samt löper blad mot blad.

Detta program kallas även för koronalplan eller lateralplan. Frontalplanet delar kroppen inom enstaka främre samt ett bakre sektion. inom detta strategi sker rörelserna abduktion, adduktionoch lateralflexion.
Horisontalplanet (även kallat transversalplan)löper horisontellt och delar kroppen inom enstaka övre samt ett nedre sektion.

inom detta strategi sker rotationsrörelser.

Rörelseaxlar

Rörelseaxlar förmå man förklara som de linjer vilka rörelser sker runt. detta finns tre axlar som befinner sig vinkelrätt mot varandra.

Sagittala axeln löper framåt-bakåt. Runt denna axel sker rörelserna abduktion, adduktion ochlateralflexion.
Frontala axeln löper blad mot blad.

Runt denna axel sker rörelserna flexion och extension.
Longitudinella, eller vertikala, axeln löper lodrätt uppifrån samt neråt. Runt denna axel sker rotationsrörelser.

De anatomiska lederna delas upp inom oäkta samt äktaleder.

Oäkta leder innefattar skelettdelar såsom existerar förbundna från stödjevävnad medan sann eller genuin leder innebär för att detta även finns enstaka alternativt fler ledhålor.

Ligament kopplar ihop ben till andra ben i bildningen av en led; de kopplar inte ihop muskler med ben – detta är senornas funktion

Leder från olika typ existerar ofta sammanbundna samt arbetar tillsammans inom kroppsdelens rörelser. Kroppens största leder existerar sann eller genuin leder.

Oäkta leder

Oäkta leder delas ofta in inom numeriskt värde typer: fibrösa leder samt kartilaginösa leder.

Fibrösa leder innefattas från leder var benen förenas från fibrös vävnad.

dem fibrösa lederna omfattar suturer samt syndesmoser.

Suturer existerar smala, icke-rörliga, fibrösa förbindelser mellan benen inom neurokraniet.
Syndesmoser, inom vilka numeriskt värde ben förenas från ligament, existerar exempelvis lig. flava mellan arcus vetebrae inom ryggraden samt detta interosseösa membranet mellan radius samt ulna inom underarmen.

Kartilaginösa leder (synkondroser) delas in inom huvudsakliga samt sekundära synkondroser.

Primära synkondroser utgörs från hyalint brost omgivet från en perikondrium från bindväv vid dess yta.

Inuti skelettet bildas också blodkropparna

Dessa leder är kapabel artikel tillfälliga (epifyser) samt övergå mot ben, dock dem förmå även artikel permanenta (revbensbrosken).

Sekundära synkondroser, alternativt symfyser, existerar starka leder tillsammans små rörelser, såsom utgörs från ett tjock papper fibrokartilago. Perifert existerar skivan uppbyggd från lameller från fibrös vävnad, likt inom mitten från skivan förändras inom ett mjuk massa.

modell vid sekundära synkondroser existerar lederna mellan blygdbenen (symphysis pubica) samt mellan kotkropparna inom ryggraden, såsom bidrar tillsammans med styrka, stötabsorbering samt flexibilitet.

Äkta leder

Äkta leder (synovialleder) innehåller en antal olika strukturer. dem äger ett ledhåla mellan numeriskt värde ledytor vilket existerar beklädda tillsammans ledbrosk.

Dessa avgränsas ifrån omgivningen från en synovialmembran. inom ett autentisk led förmå rörelseomfånget existera många stort, detta beror även vid vilken led detta gäller.

Det gör att hela kroppen kan röra sig

Hur leden ser ut bestämmer dess rörelseaxlar.

Ledbrosk

Ledbrosk, cartilago articularis, utgörs inom huvudsak från hyalin broskvävnad. Ledbrosket besitter enstaka yta likt existerar slät, skinande samt blåvit, samt besitter en tunt lager förkalkat brosk in mot benet.

Tjockleken hos ledbrosk variera mellan olika leder, dock existerar liksom regel 0,2-6 mm.

inom dem leder var trycket mot brosket existerar större kommer brosket även existera kraftigare. vid bas från detta existerar ledbrosket grövre inom nedre extremitetens leder än inom övre extremitetens leder. Dessutom varierar även broskets tjocklek vid olika delar inom identisk led.

Ledbrosket möjliggör för att friktionen blir minimal inom lederna, vilket innebär för att ledytorna förmå glida mot varandra vid en smidigt sätt.

Brosket besitter enstaka stötdämpande funktion, vilket även skyddar den underliggande benvävnaden.

I ledbrosket finns varken blodkärl, nerver alternativt lymfkärl. Näringstillförseln sker inom huvudsak genom diffusion genom ledvätskan.

OpenStax College, 907 Synovial Joints, CC bygd 3.0

Ledkapsel

Ledkapseln, capsula articularis, existerar en fibröst lager vilket omger leden.

dem ytliga fibrerna inom ledkapseln löper oftast inom benens längsriktning, medan dem djupare fiberstråken binder samman dem ytliga fibrerna. Ledkapselns fiberriktning, tjocklek samt styrka varierar ifrån led mot led samt enstaka ledkapsel förmå delas in inom en inre, cellrikt lager (synovialmembranet) samt en yttre, grövre fiberrikt lager (den fibrösa kapseln).

Synovialmembranet, membrana synovialis, klär kurera ledhålans väggar förutom ledbrosket.

detta veck liksom bildas mellan benet samt den fibrösa kapseln kallas plica synoviales. Synovialmembranets inre yta existerar ofta slät samt skinande dock äger även områden som existerar klädda tillsammans fina veck (villi synoviales). Dessa veck existerar viktiga nära bildningen från ledvätska, samt medför även för att synovialmembranet får enstaka massiv inre area.

Synovialmembranet existerar ibland skilt ifrån den fibrösa kapseln från en lager fetthaltig bindväv.

Denna bildar veck alternativt dynor likt skjuts in inom ledhålan samt fyller år ett betydelsefull funktion för att innehåll upp detta ”döda rummet” mellan ledytorna nära rörelse.

Den fibrösa kapseln, membrana fibrosa, fäster ofta intill ledens broskgräns alternativt en visst avstånd ifrån den.

Ligaments can be found connecting most of the bones in the body

enstaka kapsel vilket fäster nära broskgränsen fullfölja för att den existerar stram samt rörligheten inom leden begränsad, medan enstaka kapsel likt fäster tillsammans en visst avstånd ifrån broskgränsen existerar avslappnad samt rörligheten inom leden stor.

Ledhåla

Ledhålan, cavitas articularis, existerar mellanrummet mellan dem numeriskt värde ledytorna.

Den löpa såsom finns mellan ledytorna kallas för ledspringan. inom ledhålan finns detta ledvätska, vilket existerar ett genomskinlig samt seg vätska. dem största lederna innehåller små mängder ledvätska, dock ändå tillräckligt på grund av för att täcka ledytorna tillsammans enstaka yta vilket utför dem blanka samt glatta. detta existerar tackar vare ledvätskan såsom lederna kunna jobba nästan helt friktionsfritt.

Utan ledvätska skulle ledytorna slitas ut många snabbt.

Ledvätskan bildas likt nämnt av synovialmembranet. Vätskan utgörs från plasma samt äger ett många upphöjd halt av hyaluronsyra.

It can be divided into three components: the mesovarium, mesosalpinx, and mesometrium; The splenocolic ligament connects the capsule of the spleen to the transverse colon; The round ligament of uterus extends from the uterine horns to the labia majora

Hyaluronsyran existerar detta vilket ger ledvätskan sin viskositet, dock detta existerar tillsammans tillsammans med vissa andra proteiner såsom ledvätskan får sin smörjningsförmåga. Ledvätskan existerar temperaturberoende samt blir stelare nära nedkylning. Ledvätskan blir mer viskös nära långsamma rörelser samt mindre viskös nära snabba rörelser. Detta utför för att enstaka lagom separation från dem glidande ytorna säkras beneath varenda förhållanden.

Klassifikation från genuin leder

Äkta leder är kapabel delas upp inom enkla, sammansatta samt kombinerade leder.

Enkla leder existerar leder mellan numeriskt värde ben (t.ex.

knäleden samt höftleden)
Sammansatta leder existerar leder mellan tre alternativt fler skelettdelar (t.ex.
Skelettets ben hålls ihop med leder
armbågsleden samt fotleden)
Kombinerade leder existerar leder var numeriskt värde skelettdelar existerar sammanbundna nära numeriskt värde alternativt fler anatomiskt skilda leder (t.ex. käkleden samt lederna mellan underarmsbenen)

Det finns sex huvudtyper från genuin leder, vilka klassificeras baserat vid dess utseende alternativt den rörelse dem tillåter.

dem olika ledtyperna existerar glidled, gångjärnsled, vridled, sadelled, ellipsoidled samt kulled.

Glidled

Glidlederna (även kallat planled) besitter tre frihetsgrader, var detta tillåts glidande rörelser såsom cirkelrörelse samt parallellförskjutningar inom numeriskt värde riktningar. Dess ledytor existerar nästan skiva samt rörligheten existerar många små.

Dessa leder besitter ofta enstaka stram ledkapsel samt existerar små mot storleken. modell vid glidleder existerar facettlederna mellan ryggkotorna, samt art. acromioclavicularis.

Gångjärnsled

Gångjärnslederna besitter ett frihetsgrad samt tillåter endast rörelserna flexion samt extension.

dem äger en ledhuvud vilket existerar format liksom enstaka vals samt ledpanna tillsammans enstaka motsvarande fördjupning. Ledkapseln vid gångjärnsleders fram- samt baksida brukar existera tunn samt avslappnad samt detta finns såsom regel stora plica synoviales denna plats. detta finns dock starka samt strama sidoligament (kollateralligament) vilket säkrar kontakten mellan ledytorna.

modell vid gångjärnsleder existerar artt. interphalangeae samt art. humero-ulnaris.

Knäleden brukar definieras liksom ett modifierad gångjärnsled var detta även tillåts ett viss cirkelrörelse, samt såsom därför ej benämns liksom enstaka ren gångjärnsled.

Vridled

Vridleder existerar leder tillsammans enstaka frihetsgrad var rörelseaxeln ligger inom benets längdriktning samt var endast cirkelrörelse tillåts.

Lederna mellan underarmsbenen, art. radio-ulnaris, existerar från denna typ.

Sadelled

I enstaka sadelled finns numeriskt värde frihetsgrader vilket tillåter abduktion, tillförsel, flexion, extension, samt cirkumduktion. Båda ledytorna existerar sadelformade, alltså konvex-konkava samt motsatt böjda sålunda för att dem passar in inom varandra.

Tummens grundled (art. carpometacarpea pollicis) existerar ett sadelled.

Ellipsoidled

Ellipsoidleder, även kallat äggleder, besitter numeriskt värde frihetsgrader samt tillåter rörelserna flexion, extension, abduktion samt rörelse mot kroppens mittlinje. Även inom dessa leder tillåts cirkumduktion, dock denna existerar mer begränsad än den inom enstaka sadelled.

Ledytorna existerar elliptiska samt leden rör sig kring ellipsens längdaxel sålunda för att ledhuvudet rör sig såsom en vanligtvis för fortplantning hos djur inom enstaka äggkopp. Handleden, art. radiocarpea, existerar ett ellipsoidled.

Kulled

En kulled besitter tre frihetsgrader var rörelse tillåts inom flera axlar samt plan: flexion samt extension, abduktion samt rörelse mot kroppens mittlinje, inåt- samt utåtrotation, samt cirkumduktion.

detta runda ledhuvudet ledar tillsammans med enstaka motsvarande ledpanna. Dess ledytor tillåter massiv rörlighet kring ett vridningspunkt liksom ligger inom centrum från ledhuvudet.

Syndesmoser, i vilka två ben förenas av ligament, är exempelvis lig

Axelleden samt höftleden existerar numeriskt värde kulleder.

Andra typer

Den finns även vissa andra ledtyper likt ändå existerar ganska lika lederna ovan. oss besitter dels knäleden, art. genus, vilken likt sagt existerar enstaka modifieradgångjärnsled.

Fingrarnas grundleder kallas ibland till inskränkta kulleder. Detta eftersom dem nära extenderat läge besitter frihetsgrader vilket enstaka kulled, dock för att den flekterade leden äger gångjärnsledens rörelseinskränkningar.