Oral slemhinneinflammation vad man ska göra

Skälet mot för att oss valt dem status likt presenteras inom den denna plats artikeln existerar för att dem baseras vid dem vanliga orala slemhinneförändringar såsom presenterats inom föregående skrivelse inom detta siffra, ”Vanliga orala slemhinneförändringar”.

En förutsättning till för att man bör behärska behandla lesioner inom munslemhinnan existerar för att ett precis bedömning ställs.

Inom allmäntandvården existerar dock slemhinnesjukdomar inom munhålan oftast ej tillräckligt vanliga på grund av för att ett rutin på grund av diagnostik bör behärska etableras, vilket förmå utföra dem svåra för att hantera inom den kliniska vardagen. Syftet tillsammans med den denna plats artikeln existerar därför för att kortfattat presentera kliniska principer för att nyttja såsom stöd till för att behärska särskilja olika orala slemhinnelesioner tillsammans liknande klinisk foto.

dem beskrivna lesionerna bör därmed ses inom perspektivet från den föregående artikeln ifall vanliga orala slemhinneförändringar samt artikeln ”Salivkörtlarna – således påverkas dem från olika tillåtelse samt sjukdomar” inom Tandläkartidningen siffra 3/2024.

Ulcerösa/ vesikulära/bullösa lesioner

Återkommande herpes labialis samt läppcancer

Herpes labialis ger vanligtvis inga differentialdiagnostiska svårigheter, eftersom sjukdomen ständigt debuterar samt lokaliseras mot identisk plats från läpparna samt inledningsvis uppvisar blåsor liksom rupterar, smälter samman samt lämnar en sår övertäckt från enstaka skorpa (figur inom a).

mot skillnad ifrån läppcancer (figur inom b) existerar herpes labialis återkommande samt såren helar inom 10 mot 14 dagar, vilket existerar ett tydlig klinisk skillnad då läppcancer persisterar, ofta ger enstaka volymökning samt ej helar ut [1].

Aftös stomatit samt virusinfektioner

Ulcerösa lesioner debuterar ofta inom form eller gestalt från vesiklar såsom sällan upptäcks eftersom dem snabbt rupterar samt lämnar sår, vilket vanligtvis existerar detta likt patienten uppvisar samt blir detta vilket diagnosen baseras på.

En från dem vanligaste ulcerösa lesionerna inom munslemhinnan existerar recidiverande aftös stomatit (RAS) samt afte-liknande ulcerationer (ALU).

Lesionerna likt kliniskt ser identiska ut kunna uppträda likt enstaka alternativt multipla smärtsamma fibrintäckta sår från varierande storlek ifrån 1 mm mot mer än 10 mm inom diameter, vanligtvis omgivna från enstaka skarlakansröd halo (figur II a). Sår såsom lokaliseras nära varandra förmå smälta samman mot större oregelbundna lesioner.

Aftösa sår är kapabel drabba samtliga delar från den orala mukosan, dock vanligtvis den icke-keratiniserade slemhinnan, samt helar inom 7–10 dagar. Större lesioner liksom går djupare ner inom vävnaden existerar ofta mer smärtsamma samt förmå persistera inom flera veckor samt då läka tillsammans ärrbildning [2] (figur II b).

för att aftösa sår helar på grund av för att därefter recidivera skiljer åt dem ifrån flera andra typer från ulcerösa lesioner.

för att aftösa sår helar till för att därefter recidivera skiljer åt dem ifrån flera andra typer från ulcerösa lesioner.

Vid oral lichen planus som ger symtom och uppvisar atrofiska och ulcerösa lesioner är det viktigt att utföra en skonsam men effektiv munhygien, vilket vanligtvis kräver professionell instruktion

En ytterligare struktur från ulcerösa sår – likt ibland kunna påminna angående dem tillsammans med aftös karaktär dock vilket existerar virusinducerade – existerar först herpetisk gingivostomatit orsakad från herpes simplexvirus typ 1 alternativt 2. Multipla blåsor uppkommer inom munslemhinnan vilka vanligen åtföljs från förhöjd kroppstemperatur, särskilt då sjukdomen debuterar inom ung ålder (figur II c).

Infektionen uppvisar fokala alternativt utspridda blåsor, liksom rupterar tillsammans med kvarstående sår samt ofta smälter samman mot större, oregelbundna fibrinbelagda lesioner [1] (figur II d). Infektionen affekterar varenda delar från munslemhinnan dock engagerar oftast den keratiniserade orala slemhinnan, liksom gingivan samt hårda gommen, samt helar ut inom 1–2 veckor [2] (figur III a).

Höstblåsor, likt även kallas hand-, fot- samt munsjuka (figur III b), existerar enstaka vanlig infektion orsakad från coxsackie-virus vilket oftast besitter en lindrigt förlopp tillsammans med enkel förhöjd kroppstemperatur samt inom övrigt milda symtom.

Sjukdomen drabbar nästan uteslutande små unge, bland vilka tillståndet är kapabel inträffa tillsammans endemisk spridning, mot modell vid förskolor. Lesionerna engagerar oftast munslemhinnan samt handflator samt fotsulor [3] (figur III c). Herpangina, liksom även orsakas från coxsackie-virus, existerar nära besläktad tillsammans med höstblåsor dock existerar mindre vanlig samt begränsad mot dem posteriora delarna från munslemhinnan samt mjuka gommen samt tonsillerna.

Såren förmå även ibland artikel större (figur IV a) än nära höstblåsor samt drabbar inga delar från extremiteterna. Båda tillstånden existerar oftast självbegränsande samt behandlingen existerar främst symtomatisk inom struktur från olika smärtlindrande samt febernedsättande preparat [4].

Herpes zoster, vilket existerar enstaka ytterligare struktur från virusinfektion, uppträder unilateralt samt åtföljs från svår smärta.

Brustna blåsor existerar även karakteristiska till detta status [5] (figur IV b). Viruset debuterar såsom vattkoppor hos små människor samt är kapabel reaktiveras hos framför allt vuxna inom struktur från bältros. Antivirala medel samt systemiska steroider är kapabel bli aktuellt ifall dem sätts in tidigt inom sjukdomsförloppet.

Ulcerös oral lichen planus, tandborstrelaterade traumatiska skador, erythema multiforme samt oral cancer

Oregelbundna fibrintäckta sår existerar en relativt karakteristiskt drag till ulcerösa lesioner orsakade från oral lichen planus (OLP) (figur V a).

Tillståndet förmå engagera varenda delar från munslemhinnan, oftast bilateralt, samt lesionerna persisterar vanligtvis inom månader. Den kliniska diagnosen baseras vid identifiering från vita striae, vilket existerar detta klassiska kännetecknet på grund av lichenoida lesioner. dem strierade områdena kunna ligga ner inom direkt anslutning mot dem ulcerösa lesionerna (figur V a) alternativt lokaliseras mot andra delar från munslemhinnan [6].

Tandborstrelaterade traumatiska skador inom munslemhinnan drabbar oftast dem maximalt framträdande delarna från gingivan, även angående såren även kunna engagera den omgivande munslemhinnan (figur V b).

enstaka horisontell orientering från såren existerar karakteristiskt, eftersom dem härrör ifrån enstaka kraftigt lutad borstningsmetod var man borstar ovan gingivan. Tandköttspapillerna påverkas oftast ej eftersom tandborsten ej når den djupaste delen från gingivan [7]. Förändringen helar ut då ett mjukare typ från tandrengörare används samt justeringar från tandborsttekniken görs.

Oral erythema multiforme (OEM) existerar en sällsynt, akut inflammatoriskt tillåtelse vilket påverkar munslemhinnan (figur oss a) samt likt ofta recidiverar.

OEM kännetecknas från oregelbundna utbredda sår täckta från en tjockt lager fibrin såsom drabbar inom stort sett all munslemhinnan. då läpparna drabbas uppstår vanligtvis crustabildning. Tillståndet anses artikel ett typ från överkänslighetsreaktion liksom utlöses från vissa mediciner alternativt virusinfektioner, såsom olika typer från luftvägsinfektioner [8].

Behandlingen består från smärtlindrande preparat samt nära behov även lokala och/eller systemiska kortikosteroider på grund av för att dämpa inflammationen.

nära viralt utlöst OEM existerar antivirala preparat indicerade samt nära den läkemedelsinducerade varianten förmå seponering från medicinen existera aktuellt. Svår OEM förmå kräva inläggning vid vårdinrättning vid bas från svårigheter tillsammans nutritionen.

Skivepitel­cancer existerar den vanligaste formen från oral cancer inom mun­slem­hinnan samt existerar därför betydande för att uppleva mot.

På mottagningen undersöks och diagnostiseras munslemhinnornas tillstånd

Skivepitelcancer existerar den vanligaste formen från oral cancer inom munslemhinnan samt existerar därför betydelsefull för att uppleva mot. Tumören kunna äga enstaka sårig yta, dock således existerar ej ständigt fallet. Oregelbundna, ofta påtagliga, upphöjda kanter vid bas från induration samt närvaro från röda alternativt vita nodulära förändringar existerar viktiga synliga kännetecken (figur oss b).

Vanligtvis förekommer inledningsvis inga symtom inom form eller gestalt från smärta, dock sent inom förloppet från dessa tumörer förmå påtaglig smärta upplevas [9].

Pemfigus vulgaris samt slemhinnepemfigoid

Tillstånden pemfigus vulgaris samt slemhinnepemfigoid är kapabel ibland artikel svåra för att särskilja kliniskt då båda kunna presentera tillsammans erytematösa samt ulcerativa områden mot resultat från blåsbildning.

nära pemfigus uppstår detta enstaka defekt inom desmosomerna liksom binder epitelcellerna samman därför för att dem släpper ifrån varandra vilket resulterar inom blåsbildning. nära pemfigoid beror blåsorna inom stället vid för att epitelet släpper ifrån bindväven vid bas från enstaka defekt inom hemidesmosomerna varvid epitelet släpper ifrån basalmembranet (figur VII a).

varenda delar från munslemhinnan förmå artikel engagerade [10] (figur VII a–b). nära pemfigoid äger blåsorna en grövre överbyggnad, eftersom dem, mot skillnad ifrån pemfigus vulgaris, engagerar kurera epitelets tjocklek [11]. ifall blåsorna spricker blir lesionerna fibrinbelagda sår inom varierande utsträckning. Pemfigus vulgaris förekommer oftast inom åldrarna 30 mot 50 kalenderår samt inkluderar vanligtvis munslemhinnan samt huden, medan slemhinnepemfigoid typiskt uppträder senare inom existensen, samt var existerar kutant engagemang sällsynt.

Vitaktiga lesioner

Morsicatio, snuslesioner, pseudomembranös candidos, lichenoida lesioner samt leukoplakier

Vitaktiga förändringar kunna kliniskt ses liksom papler, striae, noduli, plack och/eller pseudomembran.

Vita plack existerar karakteristiska på grund av morsicatio tillsammans med ett yta vilket kännetecknas från nötning vid bas från en parafunktionellt beteende inom form eller gestalt från exempelvis kindbitning [12] (figur VIII a). för att avbryta detta parafuktionella beteendet utför för att förändringen helar ut. Den denna plats typen från utseende ses även nära snusrelaterade lesioner [13] (figur VIII b).

Vita plack existerar även karakteristiska till vissa former från OLP. Vita pseudomembran existerar avskrapbara förändringar likt ses nära pseudomembranös candidos [14] (figur VIII c).

Retikulära striae likt formar nätverk är kapabel ses liksom ett sektion från lichenoida kontaktlesioner inom anslutning mot amalgamfyllningar [15] (figur IX a). Papler samt striae existerar karakteristiska drag hos papillära alternativt retikulära OLP (figur IX b), samt dessa karakteristika ses ofta tillsammans [6]. Lesioner tillsammans med vitaktiga plack tillsammans alternativt utan nodulära alternativt röda inslag existerar klassiska kännetecken på grund av homogena (figur IX c) respektive icke-homogena leukoplakier [16] (figur IX d).

Vanligtvis existerar vita lesioner ej förknippade tillsammans med symtom inom form eller gestalt från smärta alternativt obehag.

Vanligtvis existerar vita lesioner ej förknippade tillsammans med symtom inom struktur från smärta och/eller obehag. inom flera fall identifieras den på denna plats typen från lesioner vid allmäntandvårdskliniker hos patienter såsom ej existerar medvetna ifall för att dem besitter enstaka oral slemhinneförändring. detta bör framhävas för att ett definitiv bedömning kräver biopsi tillsammans efterföljande histopatologisk bedömning.

detta på denna plats existerar särskilt viktigt till orala leukoplakier på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något förekomsten från eventuella dysplasier.

Erytematösa lesioner

Geografisk tunga, hemangiom, erytematös candidos, erytematös oral lichen planus, diskoid lupus erythematosus samt erythroplaki

Vid geografisk tunga får tungryggen en kartliknande utseende tillsammans med rodnade områden samt gulaktiga gränser vilket ständigt förändras inom storlek samt utbredning samt såsom inom perioder försvinner till för att därefter återkomma [17] (figur X a).

En ytterligare typ från rodnad inom slemhinnan, likt ofta existerar förknippad tillsammans med atrofi från epitelet samt inflammation, orsakas från enstaka överväxt från flaska, vilket ses nära vaskulära missbildningar såsom den vanligt förekommande venösa missbildningen alternativt medfödda hemangiom vilka varenda refereras mot likt ”hem­angiom” [18].

en karakteristiskt kliniskt drag till den denna plats typen från förändringar existerar ischemi efter applicering från tryck vid ytan (figur X b).

Vanligtvis behandlas hemangiom tillsammans kirurgi, alternativt tillsammans skleroserande medel. Mindre hemangiom vilket ej existerar missprydande förmå dock lämnas utan åtgärd samt dem vilket sitter inom anslutning mot enstaka bentäckt yta bör inom möjligaste mån ej röras.

Medan hem­angiom vanligtvis existerar symtomfria, existerar dem andra röda lesionerna liksom omnämns inom detta stycke ofta förknippade tillsammans med smärta alternativt obehag, vanligtvis vid bas från den atrofiska slemhinnan.

Diffusa röda områden ses nära erytematösa candidainfektioner [14] (figur XI a).

rum och/eller sytemisk antifungal behandling är kapabel existera indicerat till för att ett fåtal infektionen för att läka ut. Även översyn från anamnesen existerar betydande till för att utreda angående detta finns någon rum alternativt systemisk faktor vilket kunna vara  från betydelse.

Röda förändringar existerar även detta viktigaste kännetecknet till erytroplakier, var detta drabbade området ofta existerar välavgränsat [19] (figur XI b).

Erytroplakier besitter ett upphöjd fara för att omvandlas mot skivepitelcancer vilket påträffas inom cirka 35 andel utav fallen då ery­troplakin diagnostiseras. Lesionen kunna artikel förknippad tillsammans obehag alternativt regelbunden smärta, särskilt nära intag från att födas. Den tydliga avgränsningen står inom kontrast mot atrofiska lichenoida lesioner var avgränsningar existerar diffusa, ofta åtföljda från vita striae inom gränszonen alternativt nära någon ytterligare lokalisation inom munslemhinnan.

Ibland påverkar atrofiska lesioner gingivan samt lämnar ofta marginala bleka områden utan rodnad, vilket skiljer lesionerna ifrån vanlig gingivit (figur XI c).

Vid diskoid lupus erythematosus existerar även var enstaka skarlakansröd lesion detta klassiska kännetecknet tillsammans diskreta striae samt papler vilket strålar ut ifrån den huvudsakliga lesionen [20] (figur XI d).

Pigmenterade lesioner

Amalgamtatuering, melanotiskt macula, melanocytiskt nevus, läkemedelsinducerad färgning, postinflammatorisk färgning, melanos hos rökare, morbus Addison, Peutz-Jeghers syndrom samt malignt melanom

En vanlig orsak mot färgning från slemhinnan existerar amalgamtatuering (figur XII a), likt består från amalgampartiklar såsom deponerats inom munslemhinnan efter behandlingrelaterad skada från epitelet.

detta existerar därför dem uppvisar ett azurblå mot gråaktig färg, ofta tillsammans en ärr inom den centrala delen från lesionen [21].

Den orala melanotiska maculan existerar ett mindre färgning såsom existerar brun mot svartaktig samt vilket vanligtvis lokaliseras mot läpparna (figur XII b) samt gingivan. Melanocytiskt nevus, likt existerar ett ytterligare form eller gestalt från färgning, existerar en ovanligt status inom munslemhinnan, dock vanligt förekommande vid huden likt födelsemärken.

Den denna plats typen från skada uppvisar en litet, något upphöjt, zon tillsammans med enstaka brun alternativt blåaktig färg, oftast inom hårda gommen [21, 22]. enstaka form eller gestalt från melanocytiskt nevus existerar azurblå nevus (figur XII c).

Läkemedels­inducerade pigmenteringar förmå uppkomma vid bas från medicin såsom anti­malaria­medicin, antibiotika alternativt cytostatika.

Läkemedelsinducerade pigmenteringar är kapabel uppkomma vid bas från medicin såsom antimalariamedicin, antibiotika och/eller cytostatika. Imatinib existerar en relativt nytt riktat cancerläkemedel såsom är kapabel orsaka grundlig färgning från gommen (figur XIII a). Postinflammatorisk färgning ses oftast hos patienter tillsammans med mörk hudfärg.

inom figur XIII b ses ett patient tillsammans med retikulär oral lichen planus likt utvecklat en pigmenterat retikulärt nätverk. ohälsa löper fara för att drabbas från melanos, likt ofta visar sig liksom ett generaliserad färgning från gingivan (figur XIII c). Patienter tillsammans med mörk hy är kapabel uppvisa ett liknande typ från färgning. Fysiologisk färgning från munslemhinnan existerar vanligt förekommande, medan områden tillsammans diffusa pigmenteringar är kapabel bero vid sjukdomar såsom Morbus Addison (figur XIII d) samt Peutz-Jeghers syndrom (figur XIII e).

dem på denna plats sjukdomarna existerar sällsynta samt även förknippade tillsammans hyperpigmentering från huden [22].

Oralt malignt melanom (OMM) (figur XIII f) existerar extremt sällsynt inom munslemhinnan dock bör tas vid stort allvar då framtidsutsikter existerar många dålig samt existerar beroende från tidig detektion. Kliniskt uppvisas ett svartbrun fläck tillsammans med färgvariation inom området.

Den förekommer främst inom gomslemhinnan samt progredierar snabbt. framtidsutsikter existerar betydligt sämre än på grund av motsvarande förändring vid huden.

Lesioner tillsammans med volymökning från slemhinnan

Fibroepitelial hyperplasi, pyogent granulom, carcinom samt lymfom

Fibroepiteliala hyperplasier drabbar ofta gingivan dock är kapabel även ses inom andra lokalisationer från munslemhinnan.

Förändringen kännetecknas från ett slät, blek alternativt enkel erytematös yta (figur XIV a). enstaka liknande typ från skada existerar pyogent granulom såsom även vanligtvis affekterar gingivan dock såsom äger enstaka klart skarlakansröd yta vid bas från riklig vaskularisering. Ytan, alternativt delar från den, existerar ofta sårig samt övertäckt från fibrin (figur XIV b).

Excision från dem på denna plats typerna från förändring är kapabel artikel indicerat. enstaka volymökning inom slemhinnan förmå även bero vid spottkörtelcancer alternativt lymfom. Den typen från förändring lokaliseras dock djupare inom vävnaden var slemhinnans yta bevaras intakt [23, 24].

Skivepitelcancer visar upp sig liksom ett volymökning från regelbunden alternativt, oftast, oregelbunden form eller gestalt utan sår.

Skivepitelcancer visar upp sig liksom ett volymökning från regelbunden alternativt, oftast, oregelbunden struktur utan sår (figur XIV c). Förändringen förmå existera förknippad tillsammans smärta, samt ifall alveolarutskottet existerar involverat är kapabel enstaka förflyttning från tänder ses. detta existerar viktigt för att artikel uppmärksam vid svullnader inom hårda gommen då dem ofta existerar maligna spottkörteltumörer alternativt lymfom (figur XIV d), samt skyndsam diagnostik existerar inom dessa fall från yttersta vikt [25].

English summary

Differential diagnosis of oral mucosal diseases

Jaana Rautava, Maria Bankvall, Cecilie Gudveig Gjerde, Mats Jontell, Erik Dabelsteen, Palle Holmstrup and kärl för mjölk Merete Søland

Tandläkartidningen 2024; 116 (4): 70–9

A prerequisite for the management and treatment of oral mucosal diseases fryst vatten clearly reaching the correct diagnosis.

However, oral mucosal diseases are not sufficiently common to establish a routine in general dental practice, which fryst vatten why they may be difficult to diagnose. The purpose of the present article fryst vatten to present diagnostic tools for clinicians to discriminate between various lesions with similar clinical features, such as ulcerative/vesicular/bullous lesions, changes in colour, including vit, erythematous, and pigmented lesions, and lesions with tissue overgrowth.

The frame of this article does not allow the introduktion of all oral mucosal diseases and fryst vatten therefore limited to some of those presented in Tandläkartidningen number 2/2024 in the article ”Conditions and diseases affecting the salivary glands and their function” and in the previous article in this number of Tandläkartidningen, ”Common oral mucosal lesions”, which are of most relevance in daglig practice.

Palle Holmstrup pah@sund.ku.dk