Borde blivit läkare den vägen är säkrare

Behandling från eventuell underliggande sjukdom existerar den suicidpreventiva åtgärd såsom länge dominerat inom svensk hälso- samt medicinsk hjälp, samt den existerar viktig, särskilt nära svår psykisk sjukdom liksom bipolaritet, psykossjukdom samt skadligt substansbruk.

Suicidrisk bedöms tillsammans utgångspunkt inom ett strukturerad samtalsmodell snarare än patientens historia. Medi­cinsk behandling existerar betydande till för att förhindra suicid, samt strukturerade ämnen fullfölja för att risken på grund av för att glömma viktiga problem att diskutera reducerar, dock detta räcker ej. Majoriteten från mentalt sjuka individer existerar ej suicidala, samt flera likt avlider genom suicid saknar psykiatrisk bedömning.

Mer undersökning behövs kring verksamma metoder på grund av för att värdera suicidrisk, samarbete tillsammans närstående samt suicidpreventiva åtgärder såsom kompletterar behandling från underliggande sjukdom.

Våren 2019. Jag möter föräldrar liksom besitter mist sin 22-åriga dotter A genom suicid inom samband tillsammans med permission beneath pågående psykiatrisk dygnet runt vård.

denna sprang ifrån medföljande anställda samt hoppade ifrån enstaka bro. A fanns diagnostiserad tillsammans bipolär sjukdom typ 2, ADHD samt högfungerande autism. denna ägde även kronisk smärta inom ryggen efter ett ridolycka. A gjorde flera självmordsförsök inom tonåren, dock inga beneath dem senaste fem år. Orsaken mot inläggning fanns misstänkt självmordsförsök.

A ägde inom närtid nära tre tillfällen skurit sig djupt vid identisk område inom ljumsken tillsammans seriös blödning mot resultat. Beteendet fanns nytt samt oron massiv hos närstående samt anställda, dock nära inläggning försäkrade A för att hennes intention ej varit för att dö.

Personalen bedömde ej den brådskande suicidrisken likt förhöjd eftersom denna nekade mot suicidavsikt samt ej ägde skurit sig beneath vårdtiden. Dessutom ägde samtliga permissioner fungerat utan bekymmer. A ansågs förbättrad samt utskrivning fanns planerad.

Verksamhetens internutredning kunde ej påvisa några brister inom vården, samt detta ägde föräldrarna informerats angående.

Rutinerna ägde följts, samt A ansågs ej äga uppvisat några symtom vilket indikerat självmordsrisk. Tvärtom påpekades för att A nära samtliga strukturerade suicidriskbedömningar vid en trovärdigt sätt förnekat aktuella suicidtankar samt berättat angående sina framtidsplaner. Den förtvivlade mamman sa mot mig: »Jag visste för att detta skulle hända samt jag sa detta mot personalen, dock dem lugnade mig.

Jag ville därför gärna tro för att jag ägde fel, dock jag kände ju mot för att min dotter ägde tänkt vid självmord sedan denna plats sju tid äldre. till hon plats döden helt odramatisk.

denna kunde ej förstå varför man måste leva angående existensen innehåller mer lidande än glädje.«

Mamman visade mig A:s dagbok. var fanns dagliga noteringar inom tabellform tillsammans enstaka kolumn till skäl för att leva samt ett till skäl för att dö. Skälen för att leva ägde tillsammans med tiden blivit allt färre samt handlade ifall föräldrarna, hennes tamhund, framtida studier samt enstaka ridhäst denna brukade besöka.

Skälen för att dö ägde däremot blivit allt fler beneath månaderna liksom föregick hennes död.

dem handlade angående A:s insikter angående hur hennes kommande skulle komma för att bladte sig, oviljan för att artikel ett »psykiatrisk patient«, känslan från utanförskap, oförmågan för att förstå andra samt ifall ryggsmärtan. Dagen innan denna tog sitt liv ägde denna skrivit: »Jag vet för att jag inte någonsin kommer för att ett fåtal en vanligt liv tillsammans arbete samt släkt.

Jag kommer ej heller för att behärska rida igen, detta besitter min doktor sagt. Jag fungerar ej såsom andra samt ställer ständigt mot detta eftersom jag ej förstår hur människor fungerar. Min släkt får detta förbättrad utan mig. då jag existerar död slipper dem artikel oroliga samt detta vet jag för att dem existerar fast dem ej låtsas ifall det.«

I svensk psykiatri äger oss kommit långt då detta gäller granskning från suicidrisk i enlighet med ett strukturerad köpcentrum liksom handlar ifall patientens känslor, idéer, planer samt tidigare erfarenheter.

Strukturen hjälper oss för att fråga vid en systematiskt sätt.

Den suicidriskbedömning liksom dokumenteras inom journalen består ofta från enstaka uppräkning från faktorer vilket anses utgöra ett fara, inklusive statistiska sådana vilket kön samt ålder, samt liknande liksom anses skyddande, exempelvis framtidsplaner samt vård ifall närstående. Sammanvägningen från risk- samt skyddsfaktorer utmynnar inom granskning från suicidrisken såsom »minimal«, »viss«, »hög« alternativt »mycket hög«.

Vårdgivare förlitar sig ofta vid skattningsskalor, trots för att SBU:s litteraturöversikt ifrån 2015 ifall instrument på grund av utvärdering från suicidrisk visar för att detta saknas ett bestämd skattningsskala alternativt strukturerad teknik till för att förutse suicidala handlingar [1]. Patientens personlig perception ifall risken på grund av för att suicidtankar förändras inom papper finns sällan tillsammans med, samt ej heller mer omfattande resultat angående patientens ögonkontakt vid sin personlig suicidalitet, vilket liksom äger hjälpt hen för att orka tillsammans sitt liv fram mot den dygn bedömningen äger plats alternativt vad hen skulle behärska utföra i stället på grund av för att skada sig egen nästa gång lidandet känns omöjligt för att uthärda.

Närståendes ögonkontakt vid situationen saknas även ofta. Man skulle behärska hävda för att den strukturerade suicidriskbedömningen existerar utformad mer efter vårdrelaterad än patientens behov, eftersom patientens personliga historia, detta vilket förmå kallas inifrån-perspektivet, ofta saknas [2, 3].

Detta ofullständiga synsätt vid bedömningen från suicidrisk ansluter mot dem slutsatser såsom Elin Fröding lyfter fram inom sin avhandling angående suicid vilket seriös vårdskada [4].

denna äger granskat suicid vilket anmälts mot Socialstyrelsen samt tillsynsmyndigheten Inspektionen till vård samt vård beneath olika tidsperioder fram mot 2019 samt kommer fram mot för att utredningarna vanligen utgår ifrån en linjärt orsakssamband var man söker felhändelser samt avvikelser samt fokuserar vid dem senaste vårdkontakterna, även då förloppet äger pågått beneath utdragen tidsperiod.

detta sättet för att titta vid suicidalitet ger ett många begränsad foto från detta komplexa händelseförlopp liksom vanligen föregår suicid, samt slutsatserna genererar endast sällan kliniskt relevanta förslag mot förbättringar.

detta leder även mot för att dem sista personer likt träffat ett individ innan hen tar sitt liv ges orimligt stort ansvar på grund av händelsen, samt detta besitter inom sin tur bidragit mot för att generera enstaka defensiv traditioner hos vårdgivare. register inom journalen blir en sätt för att skydda sig egen i stället till en resonemang kring komplex problematik samt vårdplanering såsom är kapabel artikel användbart på grund av andra vårdgivare.

Den dystra sanningen existerar för att personer är kapabel ta sitt liv trots god vård samt behandling, eftersom vården bara utgör enstaka små sektion från ett människas liv.

detta existerar dessutom många svårt för att förutse vilka från varenda suicidala patienter likt kommer för att slutföra sitt liv genom suicid. detta existerar däremot möjligt för att förebygga suicid, samt pro­gnosen existerar god på grund av majoriteten från drabbade ifall hjälpinsatser erbjuds inom period. Vår förmåga mot »response shift«, alltså för att hitta ett fräsch inriktning till våra liv, existerar massiv samt borde ett fåtal större ställe inom detta suicidpreventiva sysselsättning liksom bedrivs [5].

detta behövs enstaka bredare evaluering likt tar hänsyn mot både sårbarhet samt resiliens ur en helhetsperspektiv till för att hjälpa patienten för att hitta nya skäl för att leva samt förstärka dem likt redan finns.

I land äger detta publicerats mer än 100 avhandlingar ifall självmord sedan 1970-talet, dock bara en fåtal från dessa fokuserar vid klinisk suicidprevention [Marie Åsberg, huvudstaden, pers medd; 2022].

Synen vid suicid börjar långsamt för att förändras, samt detta skifte behöver belysas mer än vad liksom görs i dag. detta pågår ett betydande forskning från metoden ASSIP (Attempted suicide short intervention program) inom land såsom baseras vid patientens personlig livsberättelse, dock mer undersökning behövs. självmordsförsök är kapabel ses såsom en sätt för att åtgärda bekymmer inom enstaka situation var andra möjligheter temporärt existerar helt tömda.

Försöket för att slutföra sitt liv förmå även betraktas såsom en mentalt olycksfall, eftersom detta ofta handlar ifall ett ansamling från utlösande faktorer beneath enstaka vykort tidsperiod likt sätter individens förmåga för att bemästra situationen ur spel.

Allt fler ansluter sig mot synsättet för att medvetande på grund av den unika individens situation samt samarbete tillsammans både patient samt närstående, tillsammans med målet för att förstärka skälen för att leva, existerar nödvändiga ingredienser på grund av produktiv suicidprevention.

Hur kommer detta sig för att utvecklingen från detta suicidpreventiva arbetet vid flera sätt går sålunda långsamt?

tillsammans med en antal dödsfall motsvarande ett hel skolklass varenda sju dagar ter detta sig obegripligt. möjligen besitter detta för att utföra tillsammans med kvarvarande tabuering, även angående avstigmatiseringen från suicid samt psykisk sjukdom besitter kommit långt. Människor tillsammans med psykiska bekymmer betraktas ofta ej vilket kompetenta experter vid sina liv, samt detta finns ett envist kvarhängande perception för att riskerna tillsammans för att beforska utsatta individer överskrider vinsterna då detta gäller suicid.

oss fick avslag inom samtliga instanser vid ett undersökning från samtliga föräldrar inom landet såsom mist en unge genom suicid, trots för att oss kunde visa för att detta saknas vetenskapliga argument på grund av för att enstaka sådan undersökning orsakar skada. då oss efter många överklaganden slutligen fick utföra studien visade detta sig för att 94 andel från 666 förlustdrabbade föräldrar upplevde sitt deltagande såsom positivt, samt 91 andel fanns beredda för att rekommendera andra för att delta inom studien, medan endast 11 andel berördes obehagligt dock snabbt övergående från frågorna inom en extensivt samt studiespecifikt enkät [6].

ett ledande orsak mot denna inställning fanns viljan för att hjälpa and­ra inom identisk situation: »Det känns således tomt då någon nära dör. Därför tycker jag detta existerar positivt för att någon utomstående önskar känna till hur man upplevde detta hela.« »Jag existerar lycklig för att någon bryr sig. detta existerar utmärkt för att tänka igenom återigen vilket vilket hände.

Även angående detta besitter rivit upp idéer samt känslor vilket äger gjort mig upprörd.« »Förhoppningsvis får möjligen andra anhöriga mer hjälp samt stöd genom denna studie.«

Myter samt fördomar är kapabel leda mot för att känsliga individer missgynnas, eftersom bristande vid undersökning fullfölja för att metoder liksom ej existerar evidensbaserade används inom hög­re utsträckning än inom andra samt förbättrad beforskade områden.

Några förbättringsområden inom suicidprevention:

• Det behövs fler välgjorda studier angående suicidalitetens psykologi, alltså hur suicidala personer känner, tänker samt planerar.
• Kliniskt användbara behandlingsstrategier behöver tas fram, utvärderas vetenskapligt samt implementeras.
• Den strukturerade suicidriskbedömningen behöver kompletteras tillsammans med en mer personcentrerat tilltal var patientens historia, upplevelse samt önskemål står inom fokus.
• Mötet tillsammans med patienter liksom ej orkar leva måste präglas från nyfikenhet till orsaker mot lidandet samt respekt till patientens ögonkontakt vid självmord vilket utväg, dock även fokusera vid skäl för att leva.

  Skifte från fokus mot patientens möjligheter samt tillgångar ökar chansen för att förstärka skyddsfaktorer.

• Tvångsvård är kapabel behövas, dock existerar ej lösningen vid all suicidal problematik. detta finns flera andra sätt för att växla vårdnivå, samt varenda träff tillsammans ett suicidal patient bör innehålla ambitiösa försök för att motivera hen för att acceptera föreslagna vårdinsatser.
• Alla såsom arbetar inom hälso- samt medicinsk vård bör äga elementär insikt ifall suicidal problematik samt hur man förmå fråga ifall suicidalitet.

  Lämpliga problem att diskutera kunna vara: »Det existerar vanligt för att tänka vid självmord vilket enstaka utväg då man äger detta svårt.

  Vi är fler, mindre ensamma och ställer inte unga kollegor i stålbad av stora och nya uppgifter i samma utsträckning som vi gjorde förr

  existerar detta således på grund av dig?« »Hur ser ni vid framtiden?« »Hur tänker ni kring liv samt död?« »Är ni egen skrämd till för att dina reflektioner vid självmord bör leda mot för att ni skadar dig själv? Hur bör oss hjälpas åt sålunda för att detta ej händer?« ämnen utlöser ej suicidala handlingar, samt en diskussion räcker ofta på grund av för att nya möjligheter bör uppenbaras.

  angående vårdgivare utanför psykiatrin blir oroliga ovan suicidrisk bör detta finnas rutiner till kompletterande evaluering inom lämplig instans.

• Så kallade organisatoriska mellanrum, alltså för att vårdkedjan innehåller glapp, riskerar för att förstärka suicidrisken hos känsliga individer. God samverkan mellan instanser liksom existerar inblandade inom vården från ett suicidal individ existerar viktig.
• Närstående äger ofta kunskap vilket existerar huvud inom bedömningen från suicidrisk.

  Den likt ej känner patienten förmå ej värdera hur modifierad enstaka individ existerar, samt därför bör närstående ständigt tillfrågas då detta existerar möjligt.

• Suicid samt suicidala handlingar väcker ofta starka reaktioner hos vårdgivare samt andra professionella. Hjälp för att bearbeta händelsen genom stöd mot anställda ökar förutsättningarna till effektivt förbättringsarbete.

Åter mot mitt samtal tillsammans med A:s föräldrar.

vilket ägde kunnat förhindra hennes självmord? Hur ägde detta blivit ifall A fått hjälp för att informera ifall sin upplevelse från situationen samt ifall sina idéer kring liv samt död snarare än upprepade problem att diskutera angående orsaker mot sitt självskadebeteende såsom denna inte någonsin kunde svara på?

ägde detta underlättat angående denna fått nedteckna ned sina tankar? ägde en tätare samarbete tillsammans med anhöriga gjort skillnad? ingen förmå svara vid dessa problem att diskutera, dock varenda självmord ger chans för att förstå lite mer ifall detta komplexa samhällsproblem. Enkla lösningar saknas, dock god samt trygg vård likt innehåller medmänsklighet samt goda möten kunna artikel livräddande.

Inställningen för att varenda individ existerar betydelsefull är kapabel samt bör spridas ifrån flera olika håll. var kunna oss varenda bidra.

Läkartidningen. 2024;121:24100

Läkartidningen 44-45/2025

Lakartidningen.se