bellvol.pages.dev









Hur många kilo bajsar en häst på ett dygn

Avsnitt 2: vid menyn - näring samt foder mot hästar

Veckans segment handlar angående foder samt näringslära, samt vad hästföretagare behöver känna till kring utfodring till för att att nå ett mål eller resultat god välmående samt välfärd. Bland annat kommer oss erhålla svar vid varför foder för djur som hö och gräs existerar därför viktigt samt ifall man klarar sig utan för att ge kraftfoder mot sina hästar.

Programledarna Frida Petters samt Magdalena Åkerfeldt samtalar tillsammans Cecilia Müller, vetenskapsman vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), vilket forskar samt undervisar inom hästnutrition, hästars utfodring samt skötsel samt foderkvalitet inom framför allt grovfoder.

Hur skiljer sig näringsbehovet åt mellan olika hästar?

Det finns likt vän flera olika hästkategorier.

på grund av för att behärska svara vid fråga hur näringsbehovet skiljer sig behöver man tänka litegrann inom huvudkategorier alternativt grupper. Hästar kunna delas upp inom tre huvudkategorier: 

  • den vuxna hästen liksom används till t.ex. ridning alternativt körning – detta existerar den assemblage vilket äger lägst krav vid energivärde samt proteininnehåll inom sitt foder
  • avelsdjuren (avelsston, något som ökar i storlek eller antal ungston, föl), vilket växer samt bör ansätta kroppsvävnad, varför dem behöver många byggstenar inom struktur från protein – denna lag besitter därför en högre krav vid proteininnehållet inom sitt foder
  • högpresterande hästar, såsom tränas samt tävlas vid upphöjd nivå, liksom fullfölja från tillsammans många energi – behöver alltså många energi inom sitt foder

Nutritionellt sätt existerar man ett något som ökar i storlek eller antal ridhäst tills man existerar tre kalenderår äldre ungefär.

detta betyder ej för att hästen måste artikel färdigvuxen vid varenda andra sätt då den existerar tre kalenderår, dock näringsbehovet hos ett treårig ridhäst går ovan samt blir mer likt ett myndig hästs näringsbehov.

Vilka näringskomponenter existerar viktiga till hästen?

Energi samt protein existerar detta liksom oss inom inledande grabb pratar angående.

Sen finns detta även en antal mineralämnen samt vitaminer liksom hästarna behöver. Dessa ämnen lyfts ej fram vid identisk sätt på grund av dem existerar väldigt lätta för att åtgärda inom enstaka foderstat. ifall man besitter en foder för djur som hö och gräs liksom täcker hästarnas behov från energi samt protein, dock ej mineralämnen vilket t.ex. kalcium, fosfor alternativt magnesium.

Då existerar dem enkelt för att komplettera foderstaten tillsammans med en mineralfoder. detta existerar därför inga stora svårigheter för att erhålla mot detta vid en utmärkt sätt.

Om man önskar hitta en passande foder för djur som hö och gräs mot sin ridhäst sålunda behöver man framför allt titta vid energikoncentrationen, alltså hur flera megajoule finns detta per kilo foder.

Torrsubstans är den torra delen av höet – vattnet borträknat

Hur existerar balansen mellan protein samt energi? Avelsdjuren besitter en högre proteinbehov samt detta fullfölja för att man då behöver titta efter en foder för djur som hö och gräs vilket besitter högre proteininnehåll på grund av för att passa utmärkt mot den kategorin jämfört tillsammans med dem vuxna hästarna. på grund av dem högpresterande hästarna behöver oss titta mer efter en foder liksom besitter ett upphöjd energikoncentration.

Energi samt protein existerar alltså detta oss får utgå ifrån då oss väljer foder för djur som hö och gräs alternativt bör producera en foder för djur som hö och gräs på grund av ett viss hästkategori. Mineralämnena inom en foder för djur som hö och gräs existerar ej oviktiga, dock angående dem ej existerar riktig existerar detta enkel för att ett fåtal dem korrekt genom för att komplettera tillsammans en mineralfoder.

Är fiberinnehållet viktigt då man bör välja foder mot sin häst?

Vi ligger många efter vad gäller fiberrekommendationer mot ridhäst.

detta betyder ej för att fiberinnehållet existerar oviktigt till hästar, dock oss äger ej underlag till för att lämna några generella rekommendationer. Fiberinnehållet existerar viktigt på grund av hästar på grund av för att ju högre fiberinnehållet existerar, desto längre ättid/tuggtid existerar detta, samt ett utdragen ättid existerar viktigt till för att hästarna bör må utmärkt både mentalt samt fysiskt.

Fiberinnehållet inom en foder för djur som hö och gräs avspeglas utav energivärdet, till ju högre energivärde ju lägre brukar fiberinnehållet existera. till den högpresterande hästen passar detta utmärkt tillsammans med lågt fiberinnehåll, dock ej till ett myndig ridhäst vilket ej besitter därför högt energibehov. enstaka till betalkort ättid kunna innebära för att hästen förbättra olika typer från beteendestörningar likt t.ex.

krubbitning.

Hur många ättid behöver hästen?

En ridhäst vilket går samt betar, vilket egen väljer hur länge samt många den äter, kommer för att beta runt tolv timmar varenda dygn. detta är kapabel man yttra existerar enstaka struktur från behov från period till födosök. ifall man besitter ett lättfödd myndig ridhäst, liksom ej utför således många, kunna detta artikel en bekymmer för att låta hästen erhålla ett därför utdragen födosökstid liksom 12 timmer.

Hästen kommer för att ett fåtal inom sig mer energi än vilket den behöver tillsammans resultatet för att den är kapabel lägga vid sig hull samt bli fet. 

Rekommendationen existerar för att eftersträva därför utdragen födosöks- samt ättid likt möjligt, samt hur utdragen tidsperiod detta faktiskt blir förmå skilja sig ifrån situation mot situation beroende vid vilket man äger till foder, vad detta existerar till fiberinnehåll, hur många hästarna arbetar o.s.v. 

Finns detta riktlinjer på grund av hur flera kilo foder man bör ge sin häst?

Det existerar en försök för att ge någon typ från rekommendation angående grovfodret samt omväg ättiden.

ett grovfoderrekommendation existerar minimalt en kilo torrsubstans per 100 kg kroppsvikt samt dygn. dock detta existerar verkligen enstaka minimirekommendation, vilket betyder för att man ej är kapabel vandra lägre än därför utan för att detta kommer någon typ från hälso- alternativt välfärdsproblem hos hästen. därför helst bör man ge mer. besitter man tillfälle för att ge hästen fri ingång vid foder för djur som hö och gräs sålunda existerar detta bara god ur en beteendeperspektiv samt ur en välfärdsperspektiv.

detta finns dock situationer då detta ej fungerar på grund av för att hästarna blir på grund av tjocka.

I vilka situationer behövs detta en kraftfoder?

Kraftfoder kunna behövas inom tre grundsituationer:

  • Om hästen äger fri ingång vid en foder för djur som hö och gräs såsom existerar näringsmässigt anpassat till den hästens behov, dock hästen ej orkar förtära således många utav grovfodret likt den behöver på grund av för att täcka sitt energi- samt proteinbehov.

    Då måste man komplettera tillsammans en annat fodermedel samt detta enklaste valet existerar kraftfoder.

  • Om man besitter en foder för djur som hö och gräs vilket ej innehåller tillräckligt många energi alternativt protein till för att täcka hästens behov. Oftast handlar detta ifall låga proteinvärden, samt oss kunna då ej förvänta oss för att hästen bör förtära därför många foder för djur som hö och gräs sålunda för att proteinbehovet täcks till då blir detta en stort överskott vid energi.

    detta blir ett ojämn foderstat. Då förmå man behöva komplettera tillsammans med en särskilt proteinkraftfodermedel. 

  • Om detta ej finns tillräckliga kvantiteter tillsammans med foder för djur som hö och gräs sålunda för att oss existerar tvingade för att nyttja andra fodermedel liksom man möjligen ej skulle välja inom vanliga fall.

    angående detta ej finns tillräckligt tillsammans foder för djur som hö och gräs är kapabel detta bli enstaka situation för att man måste ”späda ut” grovfodret tillsammans kraftfoder. 

Vad existerar kraftfoder samt räknas lusernpellets likt en kraftfoder alternativt grovfoder?

Kraftfoder utmärks från för att dem äger enstaka upphöjd energikoncentration samt för att dem inom dem flesta fall innehåller stärkelse alternativt fett alternativt både samt.

Oljor, t.ex. oljeväxt alternativt solros, existerar kraftfoder. Havre, korn samt majs existerar stärkelserika kraftfoder. Olika biprodukter ifrån livsmedelsindustrin likt t.ex. linfrökaka, näringstillskott för djur o.s.v.

Lusern räknas vilket en foder för djur som hö och gräs på grund av detta existerar bota lusernplantan vilket existerar skördad, mald samt pelleterad alternativt torkad samt hackad angående man tar lusernhackelse.

detta finns även andra grovfoderväxter vilket man förmå köpa såsom pellets alternativt hackelse.

Om man från någon anledning behöver tillsätta kraftfoder inom foderstaten existerar detta viktigt för att man tänker igenom vilket kraftfoder man bör välja baserat vid vilket likt saknas inom foderstaten. angående detta saknas protein inom grovfodret därför måste man komplettera tillsammans med en proteinrikt foder.

Färdigfoder innehåller lite olika ingredienser inom olika proportioner samt tillsammans med olika foderberedningar samt behandlingar.

Rekommendationen existerar för att titta inom innehållsförteckningen samt reflektera igenom angående detta existerar något såsom jag tror för att mina hästar äga någon nytta utav.

Många hästverksamheter besitter nog ännu enstaka lite slentrianmässig utfodring från kraftfoder till för att man möjligen ej vågar lite vid för att grovfodret faktiskt räcker mot.

dock detta finns ju sätt för att ta reda vid detta. Man är kapabel utföra enstaka grovfoderanalys, d.v.s. enstaka utvärdering från grovfodrets näringsinnehåll, vilket talar ifall vad detta existerar till typ från foder för djur som hö och gräs samt vad grovfodret innehåller samt hur man bör nyttja detta till för att täcka hästarnas behov.

Hur är kapabel man beräkna hästens näringsbehov?

detta finns en gratisprogram på grund av för att beräkna hästens foderstat vid HästSverige samt var bör man uppskatta hästens sysselsättning, vilket kunna kännas svårt.

Det kunna artikel riktigt svårt för att beräkna hästens arbetsintensitet.


  • hur  flera kilo bajsar  enstaka  ridhäst  vid  en dygn

  • oss äger delat upp arbetsintensiteten inom enkel, medel, hårt alternativt många hårt. samt vad existerar det? detta finns beskrivningar hur man är kapabel tänka kring arbetsintensiteten. dock besitter man ett ridskola därför brukar detta existera vanligt för att man kalkylerar hästens underhållsbehov samt sen adderar man mot knappt hälften från detta, samt då får man en ungefärligt medelbehov, d.v.s.

    en medelarbete. detta brukar passa dem flesta hästar, dock självklart måste man utföra individuella anpassningar. oss besitter ej avlat vid hästar på grund av för att dem bör existera energieffektiva, likt oss besitter vid t.ex. svin samt kor, således hästarna vilket djurslag besitter ett massiv individuell variation inom vilket behov dem har.

    Det bästa hjälpmedlet man besitter på grund av för att känna till ifall hästen ligger riktig inom energinivå mot hästen existerar för att utföra regelbundna hullbedömningar.

    angående dem börjar bli på grund av tjocka får dem på grund av många energi samt börjar dem bli till tunna får dem till lite energi. Tar oss ridskolehästarna såsom modell, varierar detta ju även många tillsammans med hur många enstaka individ jobbar, hur flera lektioner enstaka ridhäst går per dygn. detta styr ju naturligtvis vilket energibehovet blir.

    Finns detta andra konsekvenser än för att hästen blir på grund av tjock angående man ger hästen kraftfoder inom onödan?

    Det beror givetvis vid vilka mängder detta existerar.

    dock flera kraftfoder existerar fett- alternativt stärkelserika alternativt båda delarna. Hästarna existerar anpassade till ett gräsdiet samt växttäcke innehåller ingen stärkelse samt väldigt lite fett. således hästarna existerar ej anpassade inom sin mag- samt tarmkanal till för att avbryta ner stora mängder fett alternativt stärkelse. Ger oss större givor från den typen från foder ökar risken till för att oss får olika typer från fodersmältningsproblem.

    Stärkelse bör brytas ner inom tunntarmen samt tas upp likt glukos, dock existerar detta många stärkelse liksom kommer ner kommer tunntarmen ej hinna tillsammans.

    Passagen genom tunntarmen går till fort plus för att hästarna äger enstaka väldigt små utsöndring utav detta enzym såsom bör avbryta ner stärkelsen (amylas). Då kommer den icke nedbrutna stärkelsen ner mot grovtarmen samt var bör detta ej existera någon stärkelse till detta riskerar för att bli ett feljäsning.

    Man ska som ett absolut minimum ge sin häst 1 kg torrsubstans av hö eller hösilage per 100 kg kroppsvikt på hästen per dygn

    Mikroberna vilket finns inom grovtarmen existerar mot på grund av för att avbryta ner fibrer samt forma flyktiga fettsyror, likt existerar väldigt energirika. Får mikroberna stärkelse inom stället, får man oftast enstaka feljäsning liksom skapar enstaka försurad grovtarm likt förmå leda mot magsmärta, fång samt grovtarmsinflammationer.

    Man bör därför ej överutfodra stärkelse, därför för att detta blir mer än vad hästen besitter kapacitet för att avbryta ner inom sin tunntarm. var existerar rekommendationen idag vid för att ej ge mer än 500 g stärkelse per 100 kg kroppsvikt samt dygn.

    Min äter ca 10 kg hösilage per dag, och det brukar ligga ungefär 4 skitar i boxen innan jag mockar

    dock detta existerar ett ganska generöst tilltagen rekommendation. oss ser inom studier för att kolikrisken ökat då man lägger mot kraftfoder inom foderstaten, således man bör sträva efter således lite kraftfoder samt stärkelse liksom möjligt inom foderstaten. 

    Fettrika fodermedel måste man även existera lite uppmärksam vid.

    var besitter oss enstaka maxgräns vid 75 g per 100 kg kroppsvikt samt dygn. detta beror vid för att hästarna ej besitter någon gallblåsa, därför dem kunna vid bas från detta ej avbryta ner stora mängder fett. Fett liksom ej bryts ner inom tunntarmen kommer vidare mot grovtarmen, vilket leder mot sämre fibernedbrytning samt för att hästen utnyttjar grovfodret sämre.

    detta blir dock ej identisk kolikrisk liksom detta blir tillsammans med stärkelserika fodermedel.

    Går högpresterande hästar lika god vid enstaka foderstat tillsammans lite kraftfoder?

    Det finns undersökning likt visar för att ifall man lyckas för att erhålla en tillräckligt god foder för djur som hö och gräs anpassat till högpresterande hästar är kapabel dem växa samt prestera inom identisk utsträckning likt angående dem gick vid enstaka mer traditionell foderstat tillsammans foder för djur som hö och gräs samt kraftfoder.

    inom den studien äger man tittat vid något som ökar i storlek eller antal travhästar. dock man behöver existera medveten angående för att detta ej går för att att födas upp något som ökar i storlek eller antal travhästar samt ett fåtal dem för att både växa samt prestera vid en foder för djur som hö och gräs såsom ej är kapabel uppfylla behoven.

    dem behöver en tidigt skördat foder för djur som hö och gräs tillsammans högt energivärde samt en ganska högt proteininnehåll.

    Analysrapporten på grund av en foder för djur som hö och gräs existerar en redskap för hjälp. Glöm ej för att titta vid hästarna, deras hull, tillväxten ifall detta existerar något som ökar i storlek eller antal ungston o.s.v.

    En grovfoderrekommendation är minst ett kilo torrsubstans per 100 kg kroppsvikt och dygn

    Den viktigaste investeringen man kunna utföra vad gäller foder inom sitt hästföretag existerar för att äga koll vid grovfodret. detta får således stora konsekvenser både ekonomiskt samt på grund av hästarnas välmående angående man ej besitter en utmärkt grovfoder.

    Ur hästens perspektiv, är kapabel man ersätta enstaka sektion från ättiden tillsammans med födosökstid?

    I dagsläget går den frågan ej riktigt för att svara vid.

    oss använder ofta ättid samt födosökstid lite ifall vartannat, dock egentligen förmå man definiera dem vid olika sätt. Ättid kunna definieras vilket den period hästen verkligen äter, alltså tar in att ge liv inom munnen, tuggar samt sväljer. Födosökstiden inkluderar även letandet efter att ge liv. inom naturligt tillåtelse existerar detta liksom sagt ca 12 timmars födosökstid per dygn.

    detta blir massiv skillnad vid hur stort födointaget blir ifall ett ridhäst går vid bete samt egen bör leta upp vad den bör förtära mot ifall den står framför enstaka utställd ensilage- alternativt höbal all dagarna. detta existerar även ett från förklaringarna mot varför detta ej fungerar till samtliga hästar för att äga fri resurser vid vallfoder.

    Några myter

    Myt: Havre fullfölja hästen het

    Det finns vissa studier såsom pekar vid för att hästarna är kapabel bli mer reaktionsbenägna samt även erhålla enstaka högre maxpuls angående man utfodrar dem tillsammans stärkelserika fodermedel såsom t.ex.

    havre, jämfört tillsammans med angående dem får enstaka grovfoderbaserad foderstat. dock sen existerar frågan hur man mäter reaktionerna samt hur studierna existerar arrangerade, således detta existerar ej ständigt enkel för att tolka resultaten. flera gånger då man liksom enskild individ bör försöka bedöma angående hästen blir ”havrefnattig” alternativt ej existerar detta svårt för att utföra detta vid hemmaplan på grund av detta existerar således flera andra faktorer likt förmå spela in.

    detta existerar alltså ej därför enkel för att bedöma egen. angående man äger ett ridhäst liksom man upplever blir lite knasig ifall den får havre, sålunda ge den ej havre då. detta existerar enstaka lätt lösning.

    Myt: djurfoder samt hösilage ger vissa hästar lös avföring.

    I flera fall hör man ganska generella påståenden angående för att djurfoder alternativt hösilage utför hästarna dåliga inom buk samt detta stämmer ej allmänt.

    Däremot finns detta vissa individer såsom får detta man kallar fri fekal vätska alternativt ”bajsvatten” då dem äter vissa fodermedel. detta innebär för att träcken existerar uppdelad inom ett vätskefas samt enstaka fast fas. detta existerar svårt för att hantera då detta blir många för att tvätta samt detta existerar kladdigt för att hantera.

    Oftast mår dessa hästar ej uselt. detta existerar dock ej sant för att problemet beror vid för att hästen äter en inplastat foder, till detta finns även hästar vilket äter hö såsom äger identisk bekymmer. oss vet ej idag noggrant vilket den fria fekala vätskan hos vissa hästar beror vid.

    Ett ökat antal högar kan bero på stress eller störningar i tarmen

    besitter man ett ridhäst likt besitter detta på denna plats problemet existerar detta bästa för att byta vallfoderparti alternativt för att angående möjligt släppa ut hästen vid bete. Man får testa sig fram vad såsom är kapabel fungera.

    Myt: Fruset foder för djur som hö och gräs kunna ge hästen bekymmer tillsammans magsmärta alternativt fång.

    Svaret existerar allmänt nej.

    Däremot inom dem fall man sätter en fruset foder för djur som hö och gräs inom samband tillsammans med kolik- alternativt fånganfall finns detta oftast en underliggande hälsoproblem hos hästen. detta existerar oftast ett ridhäst vilket får upprepade fall från magsmärta samt tyvärr existerar den vanligaste riskfaktorn till magsmärta existerar för att hästen haft magsmärta innan.

    då detta gäller fång besitter oss även oftast underliggande hälsostörningar likt är kapabel sänka tröskeln till för att hästen får en fånganfall. Viken ridhäst såsom helst får alltså ej fång från för att förtära en fruset foder för djur som hö och gräs, dock till ett ridhäst liksom ligger vid gränsen på grund av för att ett fåtal fång förmå enstaka sådan förändring inom fodrets kemiska sammansättning liksom är kapabel ske då detta fryser (framför allt inom bete) artikel den utlösande faktorn.

    Alla skördade foder för djur som hö och gräs likt förvaras inom minusgrader fryser, även hö.

    detta sker ej därför många då en skördat foder för djur som hö och gräs fryser, dock till en bete vilket existerar inom energisk tillväxt förmå man erhålla förändringar inom sockerinnehållet nära frost, särskilt vid hösten. Fördelningen från olika sockerarter kunna förändras nära frost samt detta förmå påverka hästar likt besitter insulinresistens.

    Förenklat existerar detta enstaka struktur från hästdiabetes, även angående detta ej existerar såsom diabetes såsom människor drabbas från. liknande hästar förmå existera känsliga på grund av höga sockerhalter inom fodret.

    Myt: Energiboosters behövs till prestation inför hårt sysselsättning, t.ex. mellan starterna inom tävlingslopp alternativt ridklasser.

    Falskt.

    Man behöver ej ge hästen energiboosters. detta kunna mot samt tillsammans artikel kontraproduktivt. dem brukar oftast artikel glukosrika, samt priset vid glukos existerar väldigt kostsamt inom dem var pastorna.

    Samtal tillsammans med Alexandra Eriksson, verksamhetschef vid Lurbo ridklubb utanför Uppsala

    Alexandra berättar för att ridskolan äger enstaka grovfoderleverantör sedan flera kalenderår tillbaka.

    dem besitter inplastat foder, både djurfoder, hö samt halm. dem äger ungefär 33 ridskolehästar samt 9 privathästar såsom står vid anläggningen. Hästarna besitter lite olika behov samt beroende vid näringsinnehållet inom grovfodret hanterar oss detta vid lite olika sätt var lättfödda ponnyer får mer halm mot exempel.

    Stallchefen beräknar foderstater samt beroende vid vilket detta existerar till näringsinnehåll inom grovfodret justeras detta tillsammans kraftfoder utefter behov.

    Hästarna äger inom stort sett fri passage vid foder för djur som hö och gräs inom hagen. Ponnyerna får lite mer halm inom hagen inom stället. varenda får kraftfoder samt foder för djur som hö och gräs då dem kommer in samt sen får dem foder för djur som hö och gräs vid kvällen.

    De äger önskemål vid ett protein/energi-kvot runt 6 vid foder för djur som hö och gräs samt leverantören dem samarbetar tillsammans försöker åtgärda detta därför gott detta går, beroende vid tid samt förutsättningar.

    Oftast får dem korrekt kvot. Ligger detta beneath 6 får dem lägga in lite mer protein inom foderstaten.

    Alexandras fråga mot Cecilia: eftersom ridskolan besitter önskemål vid enstaka protein/energi-kvot runt 6, hur fullfölja man såsom foderproducent till för att hamna där?

    Vi använder det måttet för att kunna jämföra grovfoder med olika vattenhalt

    Hur är kapabel man påverka näringsvärdet inom vallfodret?

    Cecilias svar: Man behöver förstå vilka faktorer detta existerar såsom huvudsakligen påverkar protein- samt energivärdet inom en vallfoder. tillsammans skördade vallfoder menar oss hö, hösilage samt djurfoder. Plantmognaden, d.v.s. vilken ålder själva gräsplantan äger, existerar detta såsom avgör smältbarheten.

    Smältbarhet existerar hur massiv andel från plantan liksom förmå brytas ner inom mag-och tarmkanalen vid hästen samt likt alltså hästen kunna tillgodogöra sig. Ju mer utvecklad plantan existerar, ju mindre smältbar existerar den samt desto lägre blir energivärdet samt inom dem flesta fall desto lägre blir proteinvärdet.

    För en häst på 500 kg blir det cirka 25 liter vatten per dygn

    äger man bekymmer tillsammans med för att man allmänt får till låga energi- samt proteinvärden är kapabel man behöva tidigarelägga skördetidpunkten. dock detta existerar oftast den rådande väderleken likt styr då man är kapabel skörda. Man kunna tänka vid hur man konserverar sitt vallfoder då man existerar mer beroende från för att äga riktigt utmärkt väderlek nära resultat från hö, medans resultat från hösilage alternativt djurfoder kräver ett mindre period från torrt väder.

    Sen påverkar detta vilka vallväxter liksom finns inom vallen.

    önskar man öka proteinvärdet kunna man lägga in mer vallbaljväxter inom sådden, t.ex. olika klöverarter, lusern, kärringtand. dem ökar både proteinvärdet samt kalciuminnehållet.

    Den tredjeplats aspekten existerar gödning. ifall man ej gödslar vallen samt tar resultat efter resultat, kommer vallen vid sikt för att utarmas. Man behöver därför gödsla vid något sätt därför för att man återför näring mot vallen.

    Framför allt äger kvävegödslingen enstaka avkastningseffekt vid vallen, dock vid rena gräsvallar påverkas även råproteinhalten. sålunda angående man besitter ett sen resultat samt ogödslad vall, får jag räkna tillsammans för att detta blir låga proteinvärden.

    De likt existerar professionella hästfoderproducenter använder läka säsongen till för att ett fåtal fram olika kvaliteter vid fodret såsom passar olika utmärkt mot olika hästkategorier.

    äger man den chansen för att äga olika partier mot olika hästkategorier existerar detta jättebra. besitter man en litet hästantal förmå detta existera svårt till för att man bara är kapabel äga ett storbal öppen åt gången. Då existerar detta utmärkt för att lägga sig mitt emellan samt komplettera tillsammans med kraftfoder mot dem vilket behöver mer näring/energi samt blanda upp tillsammans halm mot dem liksom behöver mindre.

    Man är kapabel blanda flera partier från vallfoder mot identisk hästkategori.

    detta utför oss lite på grund av lite inom dagsläget. ett positiv aspekt existerar för att ju fler olika grovfoderalternativ man äger för att presentera till hästen desto mer förlänger man ättiden samt födosökstiden. Hästarna får enstaka form eller gestalt från berikning från för att erhålla mer än ett typ från grovfoder.

    Vilka 5 handfasta råd alternativt råd önskar ni ge hästföretagare, liksom dem förmå ta tillsammans med sig mot sin personlig aktivitet till för att utveckla hästvälfärden ur en näringsperspektiv?

    1. Basera foderstaterna vid foder för djur som hö och gräs.

      detta existerar basen inom hästens utfodring samt detta existerar värt för att lägga energi vid för att hitta detta foder för djur som hö och gräs man önskar äga utifrån hästarnas behov.

    2. Att analysera vallfodret samt beräkna foderstater utifrån analysrapporten samt hästarnas hull samt behov. titta analysrapporten såsom en redskap för hjälp på grund av för att ett fåtal mot ett utmärkt utfodring.
    3. Lägg tidsperiod vid för att erhålla tag vid riktig vallfoder, alternativt ifall man egen producerar vallfodret planerar inom förväg vad detta existerar till vallfoder jag önskar äga.

      detta lönar sig både ekonomiskt, arbetstidsmässigt samt hästvälfärdsmässigt. Använd ej hygieniskt uselt foder.

    4. Använd ej kraftfoder slentrianmässigt. Använd detta bara ifall detta behövs. detta existerar enstaka utgift för att köpa in kraftfoder samt detta finns risker tillsammans med för att nyttja kraftfoder mot hästar ifall stärkelsegivan alternativt fettgivan blir på grund av massiv.

      Minimera kraftfodermängden inom foderstaterna.

    5. Om man behöver nyttja en kraftfoder, välj riktig typ från kraftfoder. Titta vid vilket innehållet existerar inom just detta på denna plats specifika kraftfodret. Behöver jag t.ex. komplettera tillsammans med ytterligare protein existerar detta en kraftfoder tillsammans högt proteinvärde jag bör välja.

      Håll koll vid kvantiteten stärkelse samt fett såsom hästen får tillsammans kraftfodret varenda dygn, till för att minska risken till hälso- samt välfärdsproblem.

    +