Kan man vara buddhist och kristen

Vad existerar buddhismen? Tillbakablicken vid dess uppkomst samt utvecklingsgång¹ äger demonstrerat för att man ej förmå minska den mot vare sig ett tro alternativt enstaka metafysik, ej heller mot ett etik. Buddhismen inom äldsta period existerar ej bunden nära utförandet från vissa regelrätta riter alternativt antagandet från vissa formler.

Dessa religiösa moment besitter införts inom sen period, samt amidismen – låt artikel sprängfylld från frälsningsmotiv samt kultväsen – överger, liksom oss sett, beneath påverkan från jodoshinsha, ”det rena landets sanna skola”, varenda tanke vid trons bevisning inom levnaden. Den rotar sig ej heller inom tron vid en helt värde sådant för att ingenting är kapabel jämföras därmed.

Buddha existerar ej ett gud vilket man tror på; han kom ej tillsammans med någon uppenbarelse liksom blivit objekt på grund av tro samt dogmbildning. Inom flera riktningar äger hans tillvaro inom tiden utslätats mot ett allmänning från skiftande sinnebilder.

Får man genom buddhismen förbindelse tillsammans med enstaka ovan människan stående andlig makt?

detta existerar ganska svårt för att svara vid den frågan. vad den erbjuder sina trogna, synes snarare artikel från indien, kinesiska samt japanska kosmogonier, likt inom vart fall bara existerar från underordnad betydelse; dem äger övergått vid folktron såsom behöver ett världsbild befolkad från bekanta gestalter.

Detta redogör mot massiv sektion buddhismens helgonmyller. vad beträffar munkväsendet, liksom detta talas många ifall idag, därför besitter detta inte någonsin haft mot avsikt för att utgöra en bedjande samfund; detta började helt enkelt tillsammans klungor från män såsom fanns på grund av sig fanns ivriga för att erhålla lära sig betrakta denna planet efter mönstret från Gautama Siddhartha Sakyamuni – Buddha, den mot förståelse vaknade.

Buddhismen går lika litet jämnt upp tillsammans med någon metafysik.

oss besitter även lagt symbol mot den oändliga mångfalden från utsagor, ofta självmotsägande, vilket återger den mänskliga samt mystiska erfarenheten från världens smärta samt sken. Buddhismen är kapabel ej heller nedbringas mot ett etik, även angående munkarnas observans, vinaya, äger haft vidsträckt innebörd beneath utvecklingens gång samt även bidragit mot för att stärka buddhismens sammanhållning inom bristande vid ett definierad lära.

Buddhismens egenart ligger inom dess kunskap, såsom existerar ett mystik utan skymten från någon gud, samt inom dess avklarnade samt ljusstämda ögonkontakt vid dem mänskliga villkorens bräcklighet samt samtliga tings obeständighet.

Buddhismen existerar rotad inom tron vid chansen från ett nära samt omedelbar förening från ej bara människoanden, utan varenda individens funktioner, tillsammans med varats urgrund. Den existerar väsentligen ett rörelse präglad från strävan efter frigörelse – genom återvändandet mot detta primär varat – samt besjälad från längtan efter rening samt askes, åtminstone inom flertalet riktningar.

Så ifall man tänker sig för att en skede från skepticism samt rationalism följs från en skede från mystik, var känslan samt fantasin hävdar sig mot förnuftets diktatur, ja då förstår man varför buddhismen lockar Västerlandet.

Kristendomen skulle äga förmått fyllning den uppgiften, dock till flera äger den komprometterats genom samröret tillsammans med rationalismen samt materialismen, vilka klart nog givit upphov mot sociala samt ekologiska katastrofer.

detta återstod till västerlänningarna för att inom Österlandet söka riktig vid ett mystik vilket passar; buddhismen existerar ett från dem.

Buddhismen inom Österlandet från idag

Men denna mystik liksom utövar sin lockelse vid västerlänningen, levs den ännu inom östern? Vilken ställning intar buddhismen inom dem nya österländska samhällena?

dem länder var den fritt kommer mot formulering, blir allt färre. nationer styrda från socialistiska regimer (Kina, Vietnam, Laos samt fler därtill) besitter visserligen ägnat buddhismen – liksom andra religioner – ett sektion inom förvaltningen, dock dem formulering den inom sällsynta fall förmå ta sig utåt existerar frambeordrade samt strängt övervakade.

Man föreställer sig gärna för att dem troende förmå ta sin tillflykt mot enskild utövning från zazen samt yoga, då ju buddhismen framför allt innebär ett individuell upplevelse utan behov från någon kollektiv, kultisk manifestation. dock på grund av för att zazen samt yoga skall behärska bedrivas, måste detta avsättas en mått från ledighet på grund av den enskilde utövaren – en mer alternativt mindre hållbart avbrott inom umgänge samt yrkesliv – mot för att vandra in inom försjunkandet samt trygga sig mot den verklighet liksom vilar gömd beneath tingen.

Finns då ej den faran för att ett sådan riktig mot försjunkenhet rubbar samhällets grundvalar?

Också inom andra asiatiska länder ställs buddhismen inför vanskligheter. till flera statsledningar bildar den underlag åt den fosterländska samhörighetskänslan samt blir antingen en sammanhållande grupp mellan undersåtarna på grund av vakthållningen kring en fäderneärvt samhällsskick, alternativt enstaka förskansning mot europeisk materialism.

Auktoritära regimer bekostar sålunda firandet från buddhistiska högtider liksom iståndsättandet från tempel. Sådant existerar dikterat från politisk demagogi utan fromma syften. Mystiken finns vid annat håll. Såsom oss nogsamt vet från historiens lärdomar, besitter tro ingenting för att vinna vid för att ta ett roll inom detta politiska spelet. &#; Man behöver bara erinra sig buddhismens bakgrund inom Kina samt Japan.

Nära grupp mellan stat samt samfund vållade mot för att börja tillsammans för att trosivern mattades (efter en inledningsskede från massiv livaktighet), enstaka minskning inom detta religiösa tänkandet samt slutligen kortvariga dock våldsamma förföljelser.

Visserligen biträder myndigheterna enstaka opåverkad förnyelse från dem buddhistiska studierna, dock dem munkar existerar fåtaliga liksom förmår bedriva seriösa läromässiga forskningar.

dem liksom utför detta hänfaller icke sällan åt partianda gentemot andra riktningar än deras personlig. Dessutom existerar dem skrifter likt ägnats detta andliga existensen – deras lectio divina – sanningen för att yttra tämligen torftiga; författarna nöjer sig tillsammans för att variera välkända teman. oss kommer på denna plats in vid en annat bekymmer, originaliteten inom den österländska miljön.

De buddhistiska studierna bedrivs merendels från lärda liksom önskar blåsa liv inom ett borttynad metafysisk anda.

flera bland dem, såsom känner den västerländska kulturen ganska väl, finner dennas livssyn själlös samt anser för att Österlandet ensamt förmå hjälpa fram Västerlandet ur den återvändsgränd var detta hamnat. Tänkare likt Ainsi Fang Dongmei (Taiwan) samt Mou Zongsan (Hongkong) menar för att ett tänkesätt likt läte leda sig från riktningar vilket Tiantaizong, jingtuzong samt chanzong (jap.

tendaishu, jodoshu samt zenshzi) vilka bringat buddhismens tänkande samt mystik mot mognad, kunna befria materialisten ifrån hans ångest. till övrigt bemödar man sig ifall för att – något hårdraget – påvisa för att buddhismens logik rimmar väl tillsammans naturvetenskapens, enkannerligen kärnfysikens, samt för att buddhismens beskrivning från själslivets fortgång inom anslutning mot dem kosmiska krafterna ger själva nyckeln mot den moderna psykologin (ett uppslag vilket utvecklats från J.-P.

Schnetzler inom La meditation bouddhique, ). Litet varstans inom dem asiatiska länder var buddhismen ännu sitter inom orubbat bo påträffar man detta krav för att buddhismen inom en samt annat ligger enstaka hästlängd före den vetenskapliga forskningen. Vissa insiktsfulla japanska munkar tar med betoning avstånd ifrån sådan förlegad apologetik. dem föredrar för att hjälpa människan för att vandra in inom försjunkandet, dhyana, samt för att således undgå världens förvillelser samt hålla fast nära detta väsentliga, dvs.

nära enstaka ogrumlad ögonkontakt vid den verklighet var detta varken finns rörelse alternativt motsatsspel, samt var detta bara råder ett inre frid liksom utför för att man ej klamrar sig fast nära detta en alternativt andra tinget.

Just dessa munkar ställer sig frågande mot den stridslystnad likt grasserar inom vissa sekter. dem existerar medvetna ifall den otillständiga välmågan inom vissa religiös byggnad, vilkas iver för att värva anhängare därmed råkar inom tvivelaktig dager. dem åser ej utan fasa hur övandet från dhyana överges mot förmån till magi inom ångestdövande avsikt. Alltnog, dem vet för att buddhismen bör förbli just mystik, något såsom uppenbarligen innebär ett personlig kunskap möjliggjord genom meditationen, samt ej anlitandet från någon deus ex machina vilket då skulle avhjälpa tillvarons vedervärdigheter inom människans lokal.

dem iakttar även hur dem österländska samhällena, intill våra dagar präglade från buddhistisk tro samt traditioner, för tillfället börjat betrakta dessa munkar likt nära nog undantagsgubbar samt lämnar dem åsido inom deras grubbelbon till för att själva desto mer obehindrat haka vid Västerlandets satsning vid teknik samt ekonomi.

Ett samt annat kunna man väl anse lovande, såsom resurser vid religiös byggnad såsom existerar öppna till varenda hågade gäst samt erbjuder dessa den ofta bästa tänkbara platsen till för att vandra in inom försänkning samt vid nytt upptäcka, för att allt blir mot rolöshet till den såsom utan sans samt förteckning ger sig fången beneath prylsamhällets oräkneliga konstlade behov.

Icke desto mindre är kapabel man ej förneka för att även buddhismen inom sig genomgår enstaka brytningstid, såsom möjligen existerar skickelsedigrare än den kristendomen får vidkännas, ty eftersom den ej existerar ett tro alternativt metafysik samt ej heller enstaka etik, besitter denna andlighet heller inga syftlinjer för att följa inom sin försjunkenhets ödemark.

Framtiden får avvisa angående buddhismen återigen är kapabel plocka upp eller ta sig, angående den förmå möjliggöra människans friläggande från sin sanna varelse samt hitta sig mot rätta tillsammans teknik samt vetenskap samt angående den kunna vidmakthålla synsätt likt för att något egen icke finns (anatman), lika litet vilket en egenväsen (svabhava), inom en tidsläge var hänsynen mot den enskilde trampas beneath fötterna.

Skall den förstå för att döma korrekt ifall detta förräderi mot detta mänskliga på grund av för att på det sättet komma vid detta klara tillsammans med dem slumrande rikedomarna samt dem verkliga farorna?

Äkthet samt kluvenhet hos buddhismen inom Västerlandet

Buddhismens kontakt tillsammans Västerlandet borde ge svaret vid dessa problem att diskutera.

dock på grund av närvarande svarar buddhismen inom Västerlandet bara mot sina egna behov. Ämnet besitter inledningsvis antytts. oss skall längre fram ställa frågan angående buddhismen, efter sina förutsättningar, existerar inom stånd för att motsvara förväntningarna. Tidigare besitter oss velat lyfta fram några drag för att begrunda på grund av inringandet från ett europeisk buddhistisk mystik.

Noga taget existerar detta oss bevittnar snarare för att buddhismen ympas in inom Västerlandet samt ej för att den skulle spira upp ur Västerlandet samt såtillvida existera ett buddhism likt existerar europeisk.

Begreppsskillnaden existerar från vikt; den ägde lika gärna kunnat tillämpats vid kristendomen inom Österlandet. varenda främmande religiös rörelse vilket utför enstaka inbrytning inom en nation, genomgår ett rad skeden från inre jämkning, yttre anpassning samt rentav inlemmande från frakt ifrån omgivningen, innan den förmå helt samt fullt uttrycka vilket den kommit för att bli.

oss besitter sålunda sett hur buddhismen slagit fast rötter inom Kina samt hur den var undergått förändringar innan den frambringar talrika oförtydbart äktkinesiska riktningar: Tiantaizong, jingtuzong samt chanzong. Likadant lär detta vandra inom Västerlandet.

oss förmå ej förutse hur buddhismen skall komma för att genomgå denna omdaning.

Ingen förmå till övrigt objektivt fastställa vilket vilket existerar dem utmärkande kännetecknen på grund av västerlänningen, hans traditioner, hans tänkande, samt vilka krafter vilket förmår buddhismen för att slå rötter vid en visst sätt samt ej vid en annat.

Buddhismen uppvisar samtidigt sådant vilket rimmar tillsammans med samt sådant liksom svär emot vad man tillsammans dimma kunna betrakta såsom – ifall uttrycket tillåtes – detta västerländska kynnet. Den finner sålunda enstaka väl beredd jordmån inom åskådningar angående Guds död samt människans död. Den hegelianska dialektiken liksom Husserls fenomenologi existerar inom flerfaldiga avseenden valfrändskaper mot vissa läror inom buddhismen.

Utan tvivel existerar detta åt dem hållen buddhismen besitter för att söka ett filosofisk substans såsom tillåter dess andlighet för att vinna hemortsrätt inom den västerländska tanken.

Men skillnader finns likaväl. Västerlänningens rationalism samt detta personalistiska samhällsskicket äger ingen område inom buddhismens planet. Dessutom avvisar buddhismen detta term ifall personligheten samt individen, vilket till västerlänningen existerar omistligt.

Ytterligare ett sak man kunde undra över: västerlänningen skyr tomrummet – denne existerar skrämd på grund av detta samt söker ständigt för att förse detta tillsammans med något slags inredning. dock detta term angående tomrummet såsom inom buddhismen existerar associerat tillsammans kausalnexus samt den allt vidlådande ”uppkomsten inom avhängighet”, pratityasamutpada, bildar stommen inom allt vilket buddhismen äger från tänkande, traditioner, samt traditioner.

existerar västerlänningar beredda för att acceptera detta? Hur detta än må existera tillsammans dessa problem att diskutera angående enstaka kanske enstaka uppspirande europeisk buddhism, således återstår för att titta hur den svarar mot behoven hos en visst antal västerlänningar.

De flesta anhängare inom Österlandet eftersträvar gemensamhetslivet.

en ganska talande drag, eftersom man bland dem kristna kunna iaktta hur detta vid flera håll växer fram väckelsepräglade alternativt karismatiska rörelser, var fanns samt enstaka vinner igenkännande genom tillhörigheten mot ett gemenskap samt beredvilligt lever inom dem inledande kristnas anda till för att därför hitta näring till sin tro. Buddhismen försöker även den för att svara mot detta gemenskapsbehov.

ett oöverstiglig rågång löper emellertid mellan ett kristen gemenskap samt enstaka buddhistisk sådan. Den senare existerar enstaka katalog individer liksom – inom ett ansats för att vandra utanom sin miljö samt sin tradition – trevar efter något för att sätta emot inför trycket ifrån vimlet, dem var hemma, omkostnadsökningar samt enstaka dövande goddagslojhet.

Den kommer mot därför för att dess medlemmar besitter funnit sig missräknade, antingen inom enskilda existensen alternativt inom allmänna sammanlevnaden.

Den samlar personer på grund av för att titta vid en nytt sätt samt uppleva vid en nytt sätt. Den innebär enstaka viss brytning tillsammans världen inom avsikt för att undgå dess lockelse – enstaka brytning vilket får samhället för att örtinfusion sig suspekt. Såtillvida förstår man aggressiviteten hos människor inom gemen mot dessa adepter likt existerar oförsynta nog för att vilja leva olik.

enstaka irritation vilket bara underblåses från för att detta speciell omges från hemlighetsfulla åthävor samt på grund av gemene man obegripliga uttryckssätt. Nog fullfölja sig dem buddhistiska gemenskaperna skyldiga mot en allvarligt missgrepp inom detta dem rådbråkar begrepp ifrån sanskrit alternativt japanskan samt gottar sig åt en tungomål myllrande från bilder samt liknelser mekaniskt översatta ifrån dem österländska språken.

Man är kapabel ständigt yttra för att sådant existerar ett vital omruskning inom försoffningen dock åstadkommer man ej vid detta sättet slutna sekter inom stället på grund av gemenskaper? till redbarhetens skull bör den buddhistiska gemenskapen avhålla sig ifrån för att bolla tillsammans med mening liksom inom samtliga händelser förblir obegripliga till enstaka vidare allmänhet; den bör förbli öppen till varenda uppriktig själ samt ej bara samla sådana lyckans ostar såsom haft dem obegränsade tillgångar från ledighet samt valuta liksom önskar mot på grund av för att behärska inom att vara berusad eller övermättad drag begrunda detta västerländska samhällets brister.

Samtidigt äger den buddhistiska gemenskapen skäl för att fordra mera från sina nya läromästare än ren mjölkmat.

Alltför ofta förespeglar man anhängarna snara påverkan från zazen samt yoga; man intalar dem för att dem äger den kroppsliga, relaterade till känslor samt andliga jämvikten vilket inom enstaka små ask, bara dem lär sig rätta sättet för att slappna från samt för att sitta inom ett sann meditationsställning. Vägen existerar idag enstaka sak, målet ett ytterligare.

angående man verkligen skall ett fåtal den rätta känslan, måste man öva träget inom åratal. detta omedelbara tillträdet mot den inre upplysningen inställer sig ursprunglig långt fram inom tiden, omvittnar enstämmigt dem buddhistiska mästarna ifrån samtliga skeden. ljud eller handlingen att knäppa då sanningen inom ett blink bryter fram ur själsdunklet, såsom då botten går ut tunnan, ernås bara efter enstaka beneath årens långa rad träget bedriven läsning samt tillägnelse, efter en stort antal genomgångna stilla dagar då man inom ensamhet lidit från sin andliga blindhet samt erfarit sin vanmakt.

då man sålunda äntligen uppnått den avklarnade synen vid denna planet samt vid tillvaron, sålunda inställer sig någon färsk prövning. Gemenskapen likt man tillhör samt rentav grundat, motsätter sig detta stadiga bruket från meditation, andliga övningar samt luttring, alternativt den tar samt smiter in inom meditationen på grund av för att undvika sitta nära samt vandra mot grunden tillsammans med svåra skrifter.

vid anförande ifall det: hur flera buddhistiska texter bestås egentligen ett vederhäftig översättning mot västerländska språk? Man skall ej glömma för att jordmånen på grund av buddhismens rotslagning vid kinesisk botten ägde beretts genom ett storartad översättningsgärning utan motstycke inom läka religionshistorien.

Kina är kapabel tjäna såsom modell inom ytterligare en avseende.

oss äger sett för att kineserna tillägnat sig sätten för att utöva yoga därför för att dem trodde sig därvid hitta anvisning till evigt liv. Vidare fann dem några århundraden senare sin näring inom den buddhistiska esoterikens skrifter nära ansatser från metafysisk spekulation samt revolt mot den konfucianska ortodoxin. &#; Västerlänningar existerar ute efter för att begagna zazen samt yoga inom avsikt för att därvid hitta visserligen ej någon evigt liv dock väl den egna personligheten.

på grund av för att försäkra sig ifall detta, räcker detta tillsammans med för att ta enstaka inom högen från varenda dessa skrivna verk avsedda till enstaka europeisk läsekrets. detta heter då var för att detta kurera rör sig ifall studier inom mänskligt beteende, angående kroppshållning nära inre förteckning, angående varseblivningsbetingelser samt botande från allehanda psykiska vanföreställningar samt från kroppssjukdomar.

Man erbjuder oss enstaka frigörande livsstil varigenom oss skall återupptäcka vårt ”själv” inom djuppsykologins bemärkelse. Tonvikten läggs nära personlig balans, vid självkännedom, vid djuppsykologi samt påverkningar ifrån kosmiska samt ockulta krafter. &#; dock oss får ej glömma för att buddhismen inom bas avvisar föreställningen angående en förblivande samt oavhängigt egen.

Detta hindrar icke för att buddhismens rön angående förhållandet mellan vår tillvaro samt dem kosmiska krafterna förtjänar för att uppmärksammas hos oss. Omvänt skulle buddhismen äga innehåll från vissa utpräglat västerländska värden, såsom oss vid intet sätt äger anledning för att vårdslösa beneath förevändning för att utföra rätt och jämlikhet åt andra sätt för att tänka, bete sig samt tillägna sig andliga insikter.

Sålunda framhåller Harvey Cox inom sin läsning Turning east: The bekymmer and fara of the new Orientalism (), för att begreppet saga lyser tillsammans sin frånvaro inom buddhismen.

Kineserna äger inom någon mån bidragit tillsammans enstaka basal tydning från tidsskeendet. detta kristna västerlandet äger anledning för att stärka känslan till historiens betydelse.

Såvitt gäller detta österländska helgonets inskridande mot medmänniskors frälsning alternativt inseendet från denna skiftande världs radikala otillräcklighet, förblir dessa moment s.a.s.

utan sällskap frön. på grund av för att nästankärleken skall verka något mer än visserligen välgrundade samt riktigt menade dock ändå enstaka insatser till en mera gemensamt ansvarstagande, önskar detta mot för att handlandet går in inom detta historiska skeendet samt ej längre stannar nära enstaka rad sinsemellan sammanhangslösa företag var fanns samt ett går sin ensliga väg mot ett andlig stegring värdig enstaka övermänniska.

detta önskar mot för att buddhismen öppnar sig på grund av dem utsikter begreppet ifall frälsningshistorien erbjuder, erkänner närvaron från ett levande Gud sådana för att samtliga varelser samt världsalltet strävar efter för att nå honom. Då kommer dess ögonkontakt vid världen för att bli mindre kylig; dess andliga övningar kommer ej för att fullt således många betona syndafördärvet inom fruktan för att besudla sig tillsammans världen; dess mystik kommer ej längre för att innebära helt enkelt upplevelsen från enstaka urgrund tillsammans med tomhetens prägel, utan fastmer mötet tillsammans enstaka ”helt annan” vilket vid en förblivande sätt utblottar sig på grund av för att tillsammans desto större fullhet både utge sig åt oss människor samt inom sig ta upp vårt mänskliga.

Det existerar visst samt sant, för att buddhismen rymmer andlig förståelse värd för att beakta.

oss kristna äger var många för att plocka upp eller ta från testad kunskap vilket oss på denna plats låtit vandra ifrån oss: observans, kroppskännedom på grund av uppnåendet från session, försjunkande samt skådande. Den å sin blad besitter för att välja: endera textilier den ännu enstaka gång beneath på grund av enstaka tidsanda genom för att inom våra dagar slå mynt från sig egen, alternativt därför låter den styrka sig från västerns historiska lärdomar – samt då kommer buddhismen för att utöva lockelse till våra samtida.

Not

1 Jmf.

artikeln Buddhismens lockelse inom Signum sid.

Vi använder kakor på grund av för att tillhandahålla funktionalitet vid vår webbplats. ni förmå egen justera dina inställningar på grund av kakor.