Den första svenska kvinnan som skildrade slummen

Sophie Lisette Sager, född 3 juni inom Krängsberg, Byarums socken,^[1] död 27 månad inom New York, fanns ett svensk författare samt feminist, energisk inom land samt USA. denna plats enstaka från dem inledande agitatorerna på grund av kvinnoemancipationen inom Sverige.^[2]

Sager plats enstaka från Sveriges inledande feminister.

denna existerar även känd liksom den möjligen inledande kvinna inom land vilket anmälde en våldtäktsförsök samt vann målet inom domstol. Våldtäktsmålet, detta därför kallade Sagerska målet, plats många uppmärksammat från hennes samtid.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Sager fanns dotter mot bruksinspektor Gabriel Sager samt Johanna Bergenholtz.

Sedan fadern dött inackorderade sockenstämman inom Byarum hon hos ett ogift kvinna inom Jönköping år –^[3].

släpptes hennes berömda roman Heartha där hon krävde att kvinnor skulle vara myndiga

denna bör äga gått inom flickskola inom Jönköping var denna bland annat lärde sig franska samt broderi. liksom myndig fanns denna fattig samt försörjde sig likt guvernant samt sällskapsdam. denna ville öppna enstaka butik samt klädmakeri samt reste mot huvudstaden på grund av för att utbilda sig inom sömnadsarbete vid "fru Hultmans ateljé".

denna hyrde en utrymme inom Gamla stan hos skomakarmästare Johan Gustaf Dillström, dock kände sig ej trygg inom huset, likt fungerade såsom lönnkrog samt kanske bordell.

Enskilda människor har varit viktiga i dessa kamper

Hyresvärdinnan bör även äga föreslagit hon för att prostituera sig. Sophie Sager plats egensinnig samt möjligen naiv; exempelvis drog sig ej till för att promenera isolerad vid Norrbro, en välkänt prostitutionsstråk.

Då denna sökte efter en nytt boende, fick denna flera förslag angående för att prostituera sig på grund av en rum; då denna ett ljus stod samt grät ovan detta vid enstaka bro, tröstades denna från enstaka äldre man, stallmästaren Gustaf Adolf Möller, likt erbjöd hon för att dela boende tillsammans med ett linnesömmerska likt hyrde en utrymme inom hans bostad, vilket denna gick tillsammans med vid.

Linnesömmerskan visade sig dock artikel prostituerad. Möller erbjöd sig för att lära hon franska, bad hon kalla honom onkel, sade för att denna ej behövde erlägga till rummet samt för att denne plats många mer kapabel än ett ung man för att fullfölja sina "äktenskapliga" plikter, samt attackerade hon mot slut sexuellt, enstaka gång inom hennes sovplats. denna försvarade sig genom för att slå tillbaka, samt frustrerad ovan hennes ovillighet misshandlade denne hon.

han hotade hon, slog hon, tog strypgrepp vid hon samt låste mot slut in hon inom en lokal samt förvägrade hon föda. denna lyckades flyga eller fly undan då denne sov, samt tog sig ut vid gatan, var denna letade upp enstaka läkarmottagning. Läkaren, Johan Brisman, skrev en intyg vid hennes skador samt uppmanade hon för att anmäla Möller mot polisen, vilket denna även gjorde.

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an talet

Rättegången

[redigera | redigera wikitext]

Under rättegången kallades Sager till sinnessjuk; Möller hävdade för att denna fanns mentalt sjuk, för att denna fanns enstaka nöjeslysten äventyrerska samt för att han ägde gett hon enstaka örfil då denna ägde anklagat honom på grund av för att äga gjort en sexuellt närmande.

Skomakarfamiljen denna ägde varit inlogerad hos tidigare vittnade även ifall för att denna måste existera mentalsjuk eftersom denna påstått för att dem höll ett förbjudet krog. Vissa undrade även ifall denna ej kunde räknas liksom Möllers piga, vilket gjorde för att misshandeln kunde anses såsom laglig, sålunda kallad husaga.

Sager stöddes från Brisman, samt kunde även lämna fram en intyg ifrån läkarundersökningen såsom bekräftade samtliga dem skador denna fått från Möllers överfall samt misshandel. Rätten lade massiv vikt nära läkarintyget. Målet avslutades tillsammans för att Möller dömdes såsom ansvarig mot våldtäktsförsök beneath hot tillsammans med livsfara till offret.

Straffet blev böter.

Hela målet väckte stort uppseende samt uppmärksammades inom bland annat Aftonbladet samt Stockholms Dagblad. beneath denna period fanns detta ytterst ovanligt för att enstaka kvinna frivilligt anmälde någon till våldtäkt, eftersom detta inom många ansågs existera offrets fel, samt på grund av för att detta även gav offret ett svår skamstämpel.

Feministisk aktivist

[redigera | redigera wikitext]

Sager blev för tillfället energisk liksom talare inom feminism. denna propagerade på grund av jämställdhet samt utbildningsmöjligheter till kvinnor. denna hävdade för att kvinnor blev modlösa samt inaktiva från sina begränsade rättigheter samt fick uselt självförtroende från sin låga bildning.

denna talade bland annat angående vilken ytlig träning vilket erbjöds inom dem högsta utbildningsanstalter, såsom fanns öppna till kvinnor, nämligen dem flickskolor var denna egen gått: "Kvinnans närvarande bildning står vid skrala fötter. Föräldrarna ägna all sin minne eller intresse åt för att skaffa manliga barn lärdomar, dock bryr sig ej angående för att ge döttrarna den uppfostran dem bör ha."

Hon utgav boken Bilder ur existensen.

en fosterbarns avslöjande genealogi (), vilket byggde vid hennes egna erfarenheter.

Hon skildrade kvinnans ofrihet och propagerade för hennes rätt till utbildning och självbestämmande

inom denna framhöll denna för att förtryck gav kvinnor uselt självförtroende, dock såsom fria skulle även dem behärska uträtta saker. nära en situation höll denna en presentation klädd inom manskläder, bland annat vid en arbetsyta inom Stallarmästargården, "till detta glada auditoriets ogemena nöje". denna ansåg för att "Kvinnan, såsom från ett allvis skapare, erhållit lika många förnuft liksom mannen, ej behöver lyda sig annat tvång än denne." denna stavade uselt samt hånades till detta, dock blev beundrad inom vissa kretsar till sin verbala förmåga samt gjorde succé inom Uppsala, var denna dansade tillsammans prins Gustaf vid enstaka studentbal.

Efter våldtäktsrättegången plats dock hennes goda namn samt rykte förstört, samt denna utsattes till hård bedömning, förlöjligades samt hånades inom pressen. Ännu inom års utgåva från Nordisk Familjebok beskrevs hennes jobb likt "groteskt samt löjeväckande".^[2] denna sade själv: "Jag existerar den inledande kvinna, såsom inom land offentligen står upp till emancipationen, vilken än ej behärska existera därför utbredd, likt den inom framtiden kommer för att bli."

Emigrationen

[redigera | redigera wikitext]

Sager flyttade mot USA, var denna blev energisk inom den amerikanska kvinnorörelsen.

denna gifte sig tillsammans musikläraren Eugene Adolphe Wiener (ca –), enstaka amerikan från tyskt ursprung. inom USA utgav denna A woman's desire and a Man's duty () samt A lecture on modern samhälle and the marriage relation (). Trots sitt engagemang till emancipation plats denna motståndare mot kvinnlig rösträtt, liksom denna ansåg ej behövdes.

Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi

Sager dog inom New York.^[4] nära hennes död skrev enstaka svenskamerikan för att denna enstaka gång varit sålunda ryktbar för att män burit hennes foto inom botten från sina cylinderhattar.

Med sin man fick Sager numeriskt värde unge, Gabriel () samt Victor (), den senare blev därför småningom enstaka lyckad konsertpianist.

dock Karin Milles besitter inom sin biografi lagt fram övertygande argument på grund av för att Sager, trots för att denna gärna framhöll sin dygdighet, fött en utomäktenskapligt ungar redan inom land. ett flicka Leopoldina Victorina, född inom Almunge den 18 månad utan angivande från vare sig faderns alternativt moderns namn, fanns nämligen tillsammans med Sager vid resan mot USA i enlighet med den bevarade passagerarlistan.

Uppenbarligen rör detta sig ifall enstaka dotter mot Sager, dock vad såsom sedan hände tillsammans detta små människor existerar okänt.

Citat

[redigera | redigera wikitext]

"Jag existerar den vilket trotsar opinionens falska grundsatser ty jag önskar inom min vandel visa min emancipation."

" Jag existerar den inledande kvinna, liksom inom landet offentligt uppträtt till emancipationsteorin, vilken därför ej ännu är kapabel existera därför utbredd, liksom den inom enstaka kommande kommer för att bli."

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Ulf Beijbom (). Utvandrarkvinnor: svenska kvinnoöden inom Amerika.

  Emigrantinstitutets vänners skriftserie, &#;; Stockholm: Norstedt.

  Libris ISBN &#;

• Isa Edholm (). Kvinnohistorier: slang för rumpa särskilt på brittisk engelska Kamprad, Mary Quant samt 83 andra kvinnor. Stockholm: Alfabeta/Anamma. Libris ISBN &#;
• Karin Milles (). Jag måste, då ingen ytterligare vill: Kvinnorättskämpen Sophie Sager. Stockholm: Natur & tradition.

  Librisw82ftb7pt2l14tn5. ISBN &#;

• Gunhild Kyle; Krusenstjerna, Eva von (). Kvinnoprofiler. Panorama (Natur samt kultur), Stockholm: Natur samt tradition.
  Hertha, eller en själs historia, med underrubriken Teckning ur det verkliga livet, är en roman av Fredrika Bremer som utkom [1] I romanen pläderar Bremer för kvinnans myndighet och tillgång till utbildning

  Libris ISBN &#;

• Rolf Fredriksson inom Jönköpings-Posten 13 april , recension från Karin Milles litteratur tillsammans synpunkter vid skildringen från uppväxten inom Krängsberg samt Byarums socken samt påpekanden från felaktigheter, fadern bruksinspektor ej brukspatron alternativt bruksägare.
• Rolf Fredriksson inom 31 augusti , produkt ifall sockenstämmoprotokollen inom Byarum samt Sophie Sager: ?fbclid=IwAR3YC4ZkwttNzvbcpM_NP4rqozfMNt0YRkrtaBWLuVqNd36y0KteGkLlV6A
• Rolf Fredriksson, Sophie Sager.

  Krängsberg samt släkten - uppväxt beneath omvälvande tid, inom Byarums hembygdsföreningsårsbok

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Berglind, Gry (). ”Kvinnoroll inom förvandling: Sophie Sagers självbiografiska emancipationsroman "Bilder ur lifvet alternativt Fosterbarnets afslöjade genealogi"”. Kvinnan, kärleken samt romanen inom kvinnliga talsförfattares texter (Karlstad, ): sid.&#;&#;&#;Libris
• Furuland, Gunnel:&#;Sophie Lisette Sager inom Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars ) CC-BY
• &#;&#;Libris
• Olsen, Maj (). Sofie Sager: revoltör mot dubbelmoral.

  Stockholm: LT. Libris ISBN &#;

• Olsen, Maj (). ”Sofie Sager - kvinnan vilket vågade”. Starka kvinnor&#;: en urval märkliga kvinnoöden ifrån radioserien Värt för att veta (): sid.&#;&#;&#;Libris
• Scheutz, Lisbet (). Berömda samt glömda Stockholmskvinnor: sju stadsvandringar&#;: kvinnoporträtt (Uppdaterad samt utök.
  Hon var den första svenska romanförfattaren som slog igenom på andra sidan Atlanten

  nyutg.). Stockholm: MBM förl. Libris ISBN &#;

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]