bellvol.pages.dev






Vem har rätt till förskola

Förskola inom Sverige

Den denna plats artikeln handlar ifall förskola inom Sverige. För förskolan ur en internationellt perspektiv, titta Förskola.

Förskolan inom Sverige existerar ett aktivitet till små människor inom åldrarna 1–5 kalenderår.

Förskolans avsikt formuleras inom skollagen: "Förskolan bör stimulera barns tillväxt samt utbildning samt tillhandahålla barnen enstaka trygg vård. Verksamheten bör utgå ifrån ett helhetssyn vid barnet samt barnets behov samt utformas därför för att vård, tillväxt samt utbildning bildar enstaka totalitet. Förskolan bör främja allsidiga kontakter samt social gemenskap samt förbereda barnen till fortsatt utbildning".

I landet existerar kommunerna i enlighet med team ansvariga för att tillhandahålla förskola till unge liksom existerar folkbokförda inom landet, vilket sker ifrån samt tillsammans en års ålder.[1] noggrann liksom fritidshemmet existerar verksamheten frivillig, samt sedan 1970-talet besitter allt fler ungar skrivits in inom verksamheten.[2]

På förskolor arbetar förskollärare vilket ansvarar på grund av för att förskolan följer målen inom läroplanen.[3] var förmå även jobba ytterligare anställda likt barnskötare[4].

Verksamheten leds från ett skolchef, tidigare kallad förskolechef samt dessförinnan föreståndare.

Enskild förskola betecknar förskola vilket ej drivs från kommunen, utan från ytterligare huvudman, mot modell en aktiebolag alternativt en föräldrakooperativ. enstaka politiskt tillsatt nämnd ansvarar på grund av dem kommunala förskolorna inom respektive samhälle.

detta är kapabel organiseras inom ett utbildningsnämnd liksom ansvarar på grund av flera skolformer, alternativt såsom ett speciell nämnd tillsammans ansvar särskilt på grund av förskolan.

Ett förslag mot Pedagogiskt schema på grund av förskolan publicerades inom månad 1983. Sedan publicerades ”Det pedagogiska programmet på grund av förskola”n 1987.

Fram mot 1998 reglerades förskolan inom socialtjänstlagen. Då delades förskolan upp inom (heltids)-förskola samt deltidsförskola (6-årsverksamhet). Förskolans (heltids) avsikt plats då mot massiv sektion för att bedriva lärorik aktivitet till barnen beneath tiden föräldrarna arbetade, medan deltidsgruppen (deltidsförskola) plats skolförberedande aktivitet ifall tre timmar vid förmiddag alternativt eftermiddag till dem ungar likt snart skulle börja skolan.

andra äldre svenska namn på grund av motsvarande verksamheter existerar småbarnsskola,[5] barnkrubba (kommer från för att detta nyfödda Jesusbarnet i enlighet med Bibelns historia återhämtade sig inom enstaka krubba), barnstuga, kindergarten, storbarnkammare samt barnträdgård (en direkt översättning från detta tyska termen Kindergarten, såsom ibland även använts vid svenska).

Den tidigare svenska förskolan till 6-åringar motsvaras sedan 1998 från förskoleklass.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Barnavården inom land fanns mot ett start ett filantropisk aktivitet samt växte fram ur enstaka social nödvändighet; industrialiseringen gjorde detta omöjligt till arbetande föräldrar för att uppfostra samt undervisa sina ungar hemma.

dem allra första formerna från barnomsorg till dem yngre barnen kallades småbarnsskola samt barnkrubba.

Dessa småbarnsinstitutioner växte inom landet fram inom start från 1800-talet samt plats heldagsomsorger tillsammans klar religiös prägel liksom riktade sig mot dem fattigaste barnen. Småbarnsskolans avsikt fanns för att uppfostra barnen inom ett religiös anda, medan barnkrubborna endast fanns mot till vård utan pedagogiska element.

Vid mitten från 1850-talet grundades Häggbladska småbarnsskolan, även kallad Bildningsanstalt till små barn, nära Sergelgatan inom huvudstaden från Hanna samt Ulla Häggblad, döttrar mot Hedemoras kyrkoherde J.

Häggblad samt kusiner mot Per Erik Svedbom. Skolan utformades efter kindergartensystemet, liksom Ulla Häggblad (senare Beskow) ägde studerat beneath Louise Fröbel inom Hamburg.[6] på grund av pojkarnas sektion fungerade den Staaffska skolan likt enstaka överbyggnad på grund av denna.

Fröbels barnträdgårdsrörelse, Kindergarten, nådde landet 1896 samt plats enstaka halvdagsomsorg tillsammans med utbildningssyfte.

vid bas från avgifterna plats den endast tillgänglig till dem rikaste medborgarna.

Rätten till förskola varierar kraftigt beroende på om föräldrarna arbetar eller inte och var i landet man bor

Inom barnträdgårdarna lades fokus vid naturen, då förståelse samt välmående endast ansågs möjligt för att att nå ett mål eller resultat genom att vara nära något mot naturen. Barnträdgården fanns en pedagogiskt komplement mot hemmet, medan modern ägde detta omfattande ansvaret på grund av omsorgen.

Folkbarnträdgården öppnades inom Norrköping 1904, en arbete från systrarna Ellen samt Maria Moberg.

detta fanns en försök för att sammanföra barnkrubbornas heldagsomsorg tillsammans med barnträdgårdarnas pedagogiska aktivitet. inom vissa kretsar strävade man efter för att sammanfoga vård tillsammans träning vid detta sättet, medan andra motsade sig detta.[7] Politikern Alva Myrdal publicerade boken Stadsbarn (1935) var denna argumenterade till enstaka liknande småbarnsinstitution kallad "storbarnkammaren", likt fanns menad för att väva samman del- samt heltidsomsorgen.

Målet plats även för att utföra denna typ från vård tillgänglig på grund av samtliga samhällsklasser, mot skillnad ifrån barnträdgårdarna vilket riktade sig mot rika familjer.[8] Myrdal förkastade även religionens roll inom småbarnsverksamheten samt argumenterade till en mer vetenskapsbaserat innehåll. Myrdal kom för att äga enstaka massiv effekt vid vilken riktning förskolan utvecklades inom.

År 1943 fattade riksdagen beslut ifall för att den svenska förskoleverksamheten skulle benämnas daghem samt lekskola inom stället till barnkrubba respektive barnträdgård.[9] Detta trots protester ifrån bland andra Stina Sandels såsom ville behålla titeln barnträdgård inom avsikt för att värna Fröbels arv.

Även önskemål ifrån den tidens barnträdgårdslärarinnor ifall ett koppling mot skolans aktivitet avslogs.

Barnstugeutredningen tillsattes 1968 tillsammans uppgift för att bland annat nedteckna en pedagogiskt schema till förskolan.[10] då Barnstugeutredningens effekt kom ut 1972 inom numeriskt värde volymer valde man samtidigt för att introducera begreppet förskola vilket detta officiella samlingsnamnet till både del- samt heltidsomsorg.

Detta på grund av för att märka verksamhetens pedagogiska grund.[11] Trots detta lever termen dagis, förkortningen från begreppet daghem vilket stiftades 1943, kvar inom folkmun.


  • vem äger riktig mot förskola

    • Allt sedan barnstugeutredningens ingripande besitter förskolan tagit fler samt fler steg inom riktning mot skolans verksamhet:

    • 1996 blev tagna en politiska beslut ifall för att förskolan skulle bli en del av tillsammans utbildning samt skolbarnomsorg.
    • 1998 flyttades således ansvaret på grund av förskolan ifrån socialdepartementet mot utbildningsdepartementet samt förskolan existerar idag ett sektion från utbildningsväsendet.

      Förskolan ingår ej inom skolplikten dock existerar ett rättighet till ungar mellan 1 samt 5 år.

    • 1998 kom förskolans läroplan ut.

      Barn till föräldrar som har försörjningsstöd har inte rätt till förskola lika många timmar som barn vars föräldrar jobbar

      enstaka ändring från denna gjordes kalenderår 2010 likt bland annat betonar förskollärarnas samt förskolechefens ansvar.

    • 2018 kom ännu enstaka ändring från läroplanen ut var även barnskötarnas roll tydliggjordes.

    Tidslinje

    [redigera | redigera wikitext]

    • 1836 – dem inledande småbarnsskolorna startades inom Nora samt Stockholm
    • 1854 – Den inledande barnkrubban, Kungsholmens barnkrubba, öppnades inom Stockholm
    • 1896 – Privata barnträdgårdar, efter tysk modell (Kindergarten), öppnade inom Stockholm
    • 1899 – Systrarna Ellen (1874–1955) samt Maria Moberg (1877–1948) startade folkbarnträdgården inom sitt barnhem inom Norrköping.

      Systrarna kom även senare för att driva förskollärarutbildningar.

    • 1902 – Den inledande svenska barnavårdslagstiftningen kom
    • 1935 – Alva Myrdals lärobok Stadsbarn publicerades
    • 1943 – Efter enstaka statlig analys beslutades angående statsbidrag mot förskolor samt barnkrubbor
    • 1968 – Regeringen tillsatte Barnstugeutredningen samt begreppet "förskola" lanserades såsom samlingsord på grund av den svenska barnomsorgen
    • 1972 – Barnstugeutredningen blev ljus samt lade grunden på grund av förskolelagen, såsom infördes 1975[12]
    • 1975 – Kommunerna ålades för att ansvara på grund av deltidsförskola mot varenda sexåringar
    • 1991 – Rätten mot bidrag till personaldrivna förskolor infördes
    • 1995 – Rätten mot förskola utökades mot för att gälla ifrån en års ålder
    • 1998 – enstaka läroplan på grund av förskolan infördes samt barnomsorgen flyttades ifrån socialdepartementet mot utbildningsdepartementet
    • 2002 – Maxtaxa infördes
    • 2003 – Allmän förskola till fyra- samt femåringar infördes[13]
    • 2006 – Etableringsfrihet till förskolor samt fritidshem infördes[14]
    • 2010 – Läroplanen ifrån 1998 reviderades[15] samt allmän förskola på grund av treåringar infördes
    • 2018 – Läroplanen reviderades ytterligare[16]

    Förskolans uppdrag

    [redigera | redigera wikitext]

    Den svenska förskolan vänder sig mot unge mellan 1 samt 5 kalenderår samt motsvaras från detta vilket tidigare kallades daghem.

    Förskolans läroplan säger för att ”utbildningen bör utgå ifrån ett helhetssyn vid ungar samt barnens behov, var vård, tillväxt samt utbildning bildar enstaka helhet”.[17] Förskolans övning existerar för att möjliggöra på grund av vårdnadshavare för att analysera alternativt förvärvsarbeta, samt för att bedriva lärorik aktivitet såsom synliggör varenda barns individuella behov samt främjar barnens välbefinnande, utbildning, lek samt tillväxt.

    I land äger vårdnadshavare, liksom studera alternativt förvärvsarbetar, riktig för att placera sina små människor inom förskola ifrån en års ålder. Barnet besitter riktig för att behålla platsen ifall vårdnadshavaren blir arbetslös alternativt föräldraledig. ifrån samt tillsammans med höstterminen detta tid barnet fyller år tre kalenderår besitter detta riktig mot allmän förskola 525 timmar per kalenderår, vilket motsvarar 15 timmar inom veckan.[18] Den allmänna förskolan existerar avgiftsfri, på grund av övrig förskola betalar föräldrarna ett betalning.

    dem flesta kommuner följer maxtaxan likt baseras vid föräldrarnas intäkter, var högsta avgiften existerar 1 260 kr inom månaden på grund av inledande barnet.

    Förskolan regleras från skollagen. All förskoleverksamhet existerar ansvarig för att följa enstaka läroplan, läroplan till förskolan (Lpfö 18) fastställd från Sveriges statsmakt.

    Läroplanen på grund av förskolan existerar inom sin struktur uppbyggd vilket övriga läroplaner samt definierar syfte, dock ej metoder. mot skillnad ifrån detta obligatoriska skolväsendets läroplan innehåller förskolans enbart därför kallade strävansmål samt ej uppnåendemål. detta existerar upp mot den enskilda förskolan samt pedagogerna för att välja vilken pedagogik samt vilka strategier dem använder till för att främja lärandet mot dessa strävandemål, för att producera möjligheter till utbildning inom förskolan.

    Föräldrar besitter numera massiv tillfälle för att påverka vilken förskola deras små människor bör erhålla tillhöra. Allt fler förskolor besitter ett speciell lärorik inriktning (exempelvis Reggio Emilia alternativt Waldorf) alternativt kunskapsprofil (exempelvis miljö, tungomål alternativt matematik).

    Pedagogisk miljö inom förskolan

    [redigera | redigera wikitext]

    Den pedagogiska miljön vid ett förskola ger förutsättningar på grund av vad barnen kunna uttrycka samt vid vilka sätt.[19]

    Utformning från den pedagogiska miljön

    [redigera | redigera wikitext]

    Utformningen från den pedagogiska miljön inom förskolan kunna äga innebörd på grund av hur små människor blir uppfattade.

    existerar barnen inom enstaka miljö såsom på grund av dem existerar ointressant är kapabel dem uppfattas vid en negativt sätt – därför vilket rastlösa alternativt ”stökiga” – medan identisk ungar inom enstaka miljö liksom på grund av dem existerar intressant kunna uppfattas vid en mer positivt sätt – sålunda liksom kompetenta samt engagerade. Den pedagogiska miljön är kapabel även bidra till barnets självbild.[20][21] Utformningen från den pedagogiska miljön vid ett förskola handlar om:

    • Fysiska miljön (exempelvis möbler samt leksaker
    • Osynliga miljön (föreställningar samt reflektioner likt pedagogerna har).[19][21]

    Pedagogisk miljö liksom den tredjeplats pedagogen

    [redigera | redigera wikitext]

    Inom Reggio Emilia talas detta angående miljön vilket den tredje pedagogen, tillsammans med detta menas för att då miljön liksom barnen möter vid förskolan existerar intressant, meningsfull samt utmanande är kapabel den ses vilket ett tredjeplats pedagog till barnen.

    tillsammans med dem andra numeriskt värde pedagogerna på grund av en små människor menas dem andra barnen samt pedagogerna.[19][22]

    Dokumentation inom förskolan

    [redigera | redigera wikitext]

    Arbetet inom förskolan bör i enlighet med Läroplan till förskolan dokumenteras på grund av för att behärska följas upp, utvecklas samt utvärderas.

    Förskollärare äger en ansvar på grund av för att varenda barns utbildning samt tillväxt dokumenteras. på grund av för att behärska följa barns kunskapsutveckling samt förbättra verksamheten bör arbetslaget nyttja olika former från dokumentation.[23] inspelade eller skrivna bevis inom förskolan är kapabel inom nära bemärkelse innebära för att samla in samt sammanställa olika former från information.[24] inspelade eller skrivna bevis inom förskolan förekommer både inom motsvarande samt digital form eller gestalt.

    Valet från dokumentationsform får konsekvenser till vad såsom synliggörs inom dokumentationen.[25] Den bör äga en klart avsikt samt fokus.[26] inom förskolan förekommer exempelvis inspelade eller skrivna bevis tillsammans sidblad samt penna[27] samt tillsammans med digitala verktyg vilket smartmobil alternativt pekplattor.

    dem senare innehåller funktioner till filminspelning, ljudupptagning, fotografering samt anteckningsmöjligheter.[28]

    Fotografering

    [redigera | redigera wikitext]

    Fotografering existerar en verktyg till vuxna samt ungar. Fotografering inom förskolan sker inom syftet för att registrera sålunda synliggörs barnens utbildning inom förskolan.[27]

    Ljudupptagning

    [redigera | redigera wikitext]

    Ljudupptagning används på grund av för att utföra detta möjligt för att minnas händelser samt samspel inom efterhand.[27]

    Film

    [redigera | redigera wikitext]

    Filminspelning inom förskolan används till för att utföra detta möjligt för att fånga sekvenser innehållande ljud, rörelser samt kroppsspråk.[29]

    Spaltdokumentation

    [redigera | redigera wikitext]

    Med hjälp från spaltdokumentation går detta för att titta olika händelseförlopp bland barnen.[29] Spaltdokumentation består från en schema tillsammans med tre spalter vilket görs tillsammans med ark samt skrivredskap.

    Vanligt förekommande rubriker inom dem tre spalterna existerar vilket barnen gör, vad dem säger samt egna reflektioner.[27]

    Mediepedagogik

    [redigera | redigera wikitext]

    Mediepedagogik inom förmå användas förskolan inom land. detta handlar ifall för att nyttja olika medier vilket inspiration inom detta pedagogiska arbetet inom barnets utvecklingsprocess.

    Avsikten tillsammans med mediepedagogik inom förskolan existerar för att förbättra barns medvetande på grund av sin omvärld.[30]

    Digitala verktyg

    [redigera | redigera wikitext]

    Digitala verktyg utgör ett huvud sektion inom en mediepedagogiskt arbete.[31] tillsammans digitala verktyg är kapabel barnets läs- samt skrivutveckling främjas.[32]

    Olika former från IT-verktyg besitter blivit ett självklar sektion vid flera förskolor runt ifall inom landet.

    Surfplattan existerar en från dem digitala verktyg såsom används inom pedagogiken.

    För att nå de mest utsatta bör antalet timmar på sikt öka

    Surfplattan är kapabel även användas liksom en dokumentationsverktyg inom förskolans verksamhet.[33]

    Läroplanen på grund av förskolan

    [redigera | redigera wikitext]

    I Läroplanen på grund av förskolan framgår för att unge behöver förmåga för att kommunicera samt söka sig fräsch förståelse eftersom oss lever inom en samhälle såsom existerar präglat från en stort informationsflöde samt enstaka snabb förändringstakt.

    Vidare uttrycker läroplanen formuleringar såsom för att verksamheten bör präglas från demokrati.[19]

    I Läroplanen på grund av förskolan (kapitel 2.2) framgår för att "förskolan bör sträva efter för att varenda ungar utvecklar nyfikenhet på grund av bilder, texter samt olika medier samt sin förmåga för att nyttja sig från, tolka samt samtala angående dessa." Vidare står detta för att "förskolan bör sträva efter för att varenda små människor utvecklar sin förmåga för att urskilja teknik inom vardagen samt utforska hur lätt teknik fungerar".[34]

    Hållbar tillväxt inom förskolan

    [redigera | redigera wikitext]

    Förskolans läroplan (lpfö 98)[20] består från syfte liksom svensk förskola bör jobba mot.

    enstaka massiv sektion från läroplanen handlar ifall hur pedagog inom förskolan bör jobba mot för att fostra demokratiska samhällsmedborgare tillsammans acceptans mot olikheter.[20] Förskolan besitter inom övning för att utbilda små människor vilket litar vid sin förmåga samt äger viljan för att frambringa någonting nytt.[19]

    Läroplanen på grund av förskolans syfte inom tungomål samt informationsutbyte, naturvetenskap samt teknik samt matematik besitter förtydligats inom den reviderade läroplanen.[20] Läroplanen på grund av förskolan innehåller även syfte inom uppföljning, analys samt utveckling.[35]

    Förskolans utemiljö

    [redigera | redigera wikitext]

    Med utemiljö inom förskolan menas miljön barnen besitter ingång mot ute vid förskolan, deras utegård.

    inom läroplanen 98, reviderad 2016 skriver man att:

    ”Barnen bör behärska växla mellan olika aktiviteter beneath dagen. Verksamheten bör ge utrymme till barnens egna planer, fantasi samt kreativitet inom lek samt läran dem såväl inom bostad liksom utomhus. Utomhusvistelsen bör ge chans mot lek samt andra aktiviteter både inom planerad miljö samt inom naturmiljö.” (s 7)[36]

    Lärande inom utemiljö

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1970-talet kom regler angående hur dem olika delarna från utegården skulle titta ut till för att bidra mot barnens givande utbildning.

    mot modell skulle inspirerande miljöer till sandlek, rörelselek, bygglek, vattenlek, trädgårdsskötsel samt djurskötsel existera minimalt 55 kvadratmeter.[37]

    Idag finns nya regler ifall hur utegården vid förskolan skall existera uppbyggd inom Plan- samt bygglagen (PBL).[38]

    Odling

    [redigera | redigera wikitext]

    Något flera förskolor använder sig från existerar odling samt kompost vid förskolans utegård.[39]

    Effekter från förskolan

    [redigera | redigera wikitext]

    Syftet tillsammans med förskolan existerar för att

    • föräldrarna bör behärska arbeta
    • främja barnens välmående samt utveckling.
    • bidra mot för att barnens livschanser bör utjämnas.

    År 2017 gjorde Folkhälsomyndigheten enstaka granskning från aktuell undersökning såsom visar för att förskolan äger positiva effekter vid barnens psykiska välbefinnande, samt senare, studieresultat.[40] enstaka forskningsöversikt ifrån Institutet på grund av arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk bedömning (IFAU) visar för att ungar likt gått inom förskola inom allmänhet ej besitter högre kognitiva färdigheter, dock utbildar sig längre samt besitter högre inkomst samt aktivitet liksom vuxna.

    inom den senare rapporten analyserades studier vilket skattat effekter från för att vandra inom förskola genom sålunda kallade naturliga experiment var deltagandet inom förskola ej existerar beroende från attribut hos barnet alternativt dess föräldrar, utan snarare från politiska beslut alternativt reformer.[41] Även OECD beskriver för att ungar vilket äger gått inom enstaka förskola från upphöjd standard äger större sannolikhet för att klara sig god inom skolan samt vid arbetsmarknaden.[42]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Ahlgren Marianne, red (2016). Samhällsguiden: ett handbok inom offentlig service (28:e omarbetade upplagan).

      Stockholm: Wolters Kluwer.

      Du behöver arbeta minst 16 timmar per vecka eller studera 50 procent för att ha rätt till förskoleplats

      sid. Kap. 2. Libris19579989. ISBN 9789138326800 

    2. ^”Barn samt anställda inom förskolan hösten 2012”. Skolverket. 14 mars 2013. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65a4a6/1553964867680/pdf2983.pdf. Läst 20 november 2022. 
    3. ^”Så denna plats fungerar förskolan”. www.skolverket.se.

      Kommunen ska erbjuda förskola till barn som inte har börjat i skolan

      Arkiverad ifrån originalet den 18 månad 2022. https://web.archive.org/web/20221218121324/https://www.skolverket.se/for-dig-som-.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/sa-har-fungerar-forskolan. Läst 18 månad 2022. 

    4. ^Arnér, Elisabeth (2009). Barns effekt inom förskolan - enstaka fråga angående demokrati (1:3). Lund: Studentlitteratur AB.

      sid. 42 

    5. ^Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria (2:1). Lund: Studentlitteratur AB 
    6. ^Heckscher, Ebba, Några drag ur den svenska flickskolans historia: beneath fleres medverkan samlade, Norstedt & söner, huvudstaden, 1914
    7. ^Halldén, Gunilla (2009). "Daghem alternativt förskola - Beteckningarnas innebörder".

      Barnet har rätt att behålla platsen om vårdnadshavaren blir arbetslös eller föräldraledig

      I: träd, J. Lindgren, C. ortnamn eller efternamn, M. & Zetterqvist Nelson, K. Historien, barnen samt barndomarna: vad existerar problemet? ett vänbok mot Bengt Sandin. Linköping: Linköpings högskola. Libris11442994 

    8. ^Myrdal, Alva (1935). Småbarnen inom städerna. Ingår i: Simmons-Christenson, G., red (1981). idéer angående små barns fostran.

      Stockholm: Natur & Kultur 

    9. ^Hatje, Ann-Katrin (1999). Från treklang mot triangeldrama: barnträdgården vilket en kvinnligt samhällsprojekt beneath 1880-1940-talen. Lund: Historiska media. ISBN 9789188930545 
    10. ^Nordin-Hultman, Elizabeth (2004). Pedagogiska miljöer samt barns subjektskapande (1).

      Stockholm: Liber 

    11. ^Halldén, Gunilla (2009). "Daghem alternativt förskola - Beteckningarnas innebörder". I: träd, J. Lindgren, C. ortnamn eller efternamn, M. & Zetterqvist Nelson, K. Historien, barnen samt barndomarna: vilket existerar problemet? ett vänbok mot Bengt Sandin. Linköping: Linköpings högskola. sid. 129.

      Libris11442994 

    12. ^”Nationalencyklopedin – Barnstugeutredningen”. http://www.ne.se/barnstugeutredningen. Läst 11 november 2011. 
    13. ^Skolverket: Maxtaxa samt allmän förskolaArkiverad 5 augusti 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    14. ^Riksdagen - Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU13
    15. ^Skolverket: Läroplan till förskolan.

      Reviderad 2010.Arkiverad 9 juni 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    16. ^”Läroplan på grund av förskolan, Lpfö 18”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18. Läst 19 september 2021. 
    17. ^”Läroplan (Lpfö 18) till förskolan”. www.skolverket.se.

      https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan. Läst 20 månad 2020. 

    18. ^Skollag (2010:800) Kap. 8, 16 § "skollagen"
    19. ^ [abcde] Lundgren Öhman, Ulla-Karin (2014). Mediepedagogik vid barnens villkor..

      ISBN 978-91-9817-622-3. Läst 12 november 2016 

    20. ^ [abcd] ”Läroplan till förskolan Lpfö 98”. Arkiverad ifrån originalet den 3 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170203124113/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442. Läst 12 november 2016. 
    21. ^ [ab] Elm Fristorp samt Lindstand, Annika samt Fredrik (2012). Design till utbildning inom förskolan 
    22. ^Strong-Wilson, Teresa; Ellis, Julia. ”Children and Place: Reggio Emilia's Environment As Third Teacher”. Theory Into Practice 46 (1): sid. 40–47.

      doi:10.1080/00405840709336547. ISSN0040-5841. http://dx.doi.org/10.1080/00405840709336547. Läst 21 månad 2017. 

    23. ^”Läroplan till förskolan. Reviderad 2016”. www.skolverket.se. Arkiverad ifrån originalet den 7 november 2018. https://web.archive.org/web/20181107035602/https://www.skolverket.se/publikationer?id=2442. Läst 20 månad 2017. 
    24. ^Vallberg Roth, AnnChristine; Månsson, Annika (2010). ”Dokumentation samt evaluering inom förskolan”.

      Läroplanen beskriver förskolans värdegrund, vad barnen ska få möta under sin tid i förskolan och vilket ansvar rektorn och förskollärarna har

      i Riddersporre, Bim & Persson, Sven. Utbildningsvetenskap på grund av förskolan. Stockholm: Natur & kultur 

    25. ^Svenning, Bente (2011). Vad berättas angående mig?: barns rättigheter samt möjligheter mot påverkan inom förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur 
    26. ^”Kvalitetsarbete inom praktiken”. www.skolverket.se.

      Arkiverad ifrån originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317055040/https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3381. Läst 20 månad 2017. 

    27. ^ [abcd] ”Uppföljning, analys samt tillväxt inom förskolan: lärorik dokumentation” ( PDF). www.skolverket.se.

      https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659d3f/1553964384353/pdf2808.pdf. Läst 20 månad 2017. 

    28. ^Parnell, Will; Bartlett, Jackie (2012). ”iDocument: How smartphones and tablets are changing documentation in preschool and primary classrooms”. YC ung Children (Washington: National Association for the Education of ung Children) 67 (3): sid. 50-57.

      ISSN15386619. Arkiverad ifrån originalet den 16 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170316205806/http://www.naeyc.org/yc/pastissues/2012/may. Läst 16 mars 2017. Arkiverad 16 mars 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    29. ^ [ab] Wehner-Godée, Christina (2010). Att fånga lärandet: lärorik register tillsammans med hjälp från olika medier (2.

      uppl). Stockholm: Libris 

    30. ^Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik vid barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget 
    31. ^Åkerblom, Therés (2014). Barns förmågor vid enstaka digital arena. I:Mediepedagogik vid barnens villkor 
    32. ^Forsling, Karin (2011). Digital kompetens inom förskolan.

      https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:490546/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 månad 2017 

    33. ^Svensson Helena samt Johansson Veronica (2013). Surfplattan vilket pedagogiskt verktyg inom förskolan. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:661929/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 månad 2017 
    34. ^Skolverket (98 rev.

      2016). Läroplanen till förskolan. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442 Arkiverad 3 månad 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    35. ^”Systematiskt kvalitetsarbete inom förskolan”. Arkiverad ifrån originalet den 23 november 2016.

      https://web.archive.org/web/20161123110406/http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete. Läst 12 november 2016. 

    36. ^”Läroplan på grund av förskolan Lpfö 98 reviderad 2016”. Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2016. https://web.archive.org/web/20161204134739/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442. Läst 30 november 2016. 
    37. ^Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet inom leken: enstaka undersökning från utomhuslek vid förskolegården 
    38. ^”Utemiljöer liksom allmänt intresse”. Boverket.

      Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170204090046/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/detaljplan/temadelar-detaljplan/barn-och-ungas-utemiljoer/utemiljoer-som-allmat-intresse/. Läst 3 månad 2017. 

    39. ^Åkerblom, Petter (2000). Gröna information 2000:4, Barnens rättigheter – vuxnas skyldigheter 
    40. ^”Förskolans inverkan vid barns välmående – ett översyn från den vetenskapliga litteraturen”.

      https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3addb7a81de44a8b8a8f4bfa29b8306c/forskolans-paverkan-barns-halsa-01086.pdf. Läst 20 månad 2018. 

    41. ^”Universal preschool programs and long-term child outcomes: A systematic review”. https://www.ifau.se/sv/Press/Meddelanden/forskningsoversikt-om-de-langsiktiga-effekterna-av-att-ga-i-forskola/. Läst 20 månad 2018. 
    42. ^OECD (2020). Early Childhood Education: Equity, Quality and Transitions - Report for the G20 Education Working Group.

      https://web-archive.oecd.org/2020-10-29/568408-early-childhood-education-equity-quality-transitions-G20.pdf. Läst 25 månad 2024 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]