Vad var orsaken till 30 åriga kriget

Huset Habsburg Den kejserliga ätten von Habsburg existerar enstaka från Europas äldsta adelsätter, samt kom vid 1000-talet för att dominera inom Österrike. Mellan 1278 samt 1918 plats Habsburgarna kejsarare från Österrike. flera tysk-romerska kejsare fanns även från huset Habsburg. Även inom Sydeuropa ägde Habsburgarna massiv kraft. Karl V, såsom plats Tysk-romerska rikets kejsare 1519–1556, plats även monark från Kastilien samt Aragonien beneath regentnamnet Karl inom. Ärkehertig Franz Ferdinand från Österrike-Ungern, liksom sköts vid öppen väg inom Sarajevo 28 juni 1914 från den serbiske extremisten Gavrilo Princip (vilket utlöste inledande världskriget) fanns från ätten Habsburg. En ytterligare känd individ från ätten Habsburg fanns Marie Antoinette, likt fanns gift tillsammans monark Ludvig XVI från land i västeuropa samt giljotinerades den 16 oktober 1789 beneath franska revolutionen.

Kortfattat angående Tysk-romerska riket Tysk-romerska riket existerar den allmänna benämningen vid den enorma förteckning från småstater samt fria städer inom Centraleuropa. Officiellt hette detta Heliga Romerska riket från tysk nation. Tysk-romerska riket plats många löst sammanhållet. Voltaire yttrade enstaka gång för att Tysk-romerska riket "varken fanns heligt alternativt romerskt, angående ens en rike". Grunden mot detta Tysk-romerska riket lades 962, samt riket upplöstes från Napoleon 1806. Tysk-romerska rikets mäktigaste man fanns kejsaren. Orsaken till det trettioåriga krigets tredje fas, det svensk-tyska skedet (1630–1635), var nödvändigheten för Sverige att driva ut de katolska arméerna ur de nordtyska länder som låg inom dess närmaste intressesfär samt förhindra flottrustningarna där beneath trettioåriga kriget plats Ferdinand II kejsare (fram mot 1637). han efterträddes från sin son Ferdinand III.

Mot slutet från 1400-talet fanns inom princip all Europa kristet. inom sydöst fanns detta Osmanska riket vilket fanns muslimskt, dock annars härskade kristendomen. Påven inom Rom plats ett från dem mäktigaste männen vid jorden; den Heliga stolen ägde planta sig allt starkare sedan påvarna återvänt ifrån sin exil inom Avignon 1377.

dock detta växte fram en motstånd mot katolicismen, samt 31 oktober 1517 spikade den tyske prästen samt reformatorn Martin Luther upp sina 95 teser vid porten mot slottskyrkan inom Wittenberg, var han bland annat förklarade för att kyrkan skulle predika Guds mening inom stället till för att samla vid sig stora frakt samt rikedomar. denne ansåg även för att prästerna skulle predika vid en tungomål såsom människor förstod.

dem katolska prästerna talade mot människor vid latin. Den största delen från befolkningen förstod ej vad såsom sades. Luther ansåg istället för att inom Spanien skulle detta predikas vid spanska, inom land vid svenska samt sålunda vidare. 1518 inleddes kättarprocesser mot Luther, samt 1521 bannlystes han från påve Leo X.

Men Luthers mening ägde till ständigt etsat sig fast inom Europa.

Idag bekänner sig 5,8 andel från världens samlade befolkning mot någon protestantistisk kyrka. Motsvarande siffra till katolicismen existerar 17,3 andel.

På riksdagen inom Västerås 1527 införde Gustav Vasa protestantismen inom land. Den katolska läran förbjöds. Prästerna fråntogs genast många inflytande samt stora rikedomar, såsom inom stället samlades beneath kronan. ifrån samt tillsammans för tillfället skulle prästerna endast predika Guds mening. Gustav Vasa egen tog ovan all auktoritet.

Omnis potestas a Deo est (All inflytande existerar från Gud) fanns kungens valspråk, samt han ansåg nog sig egen existera Sveriges rättmätige härskare.

Protestantismen passade Gustav Vasa många utmärkt. denne ville erhålla loss landet ur den gamla Kalmarunionen vilket ingicks mellan Danmark-Norge samt land 1397, erhålla försvunnen detta gamla valkungadömet samt utföra ätten Vasa mot svensk kungaätt tillsammans med arvsrätt mot tronen.

Då behövde han samla all kraft vid en plats, nämligen hos sig egen. Före 1527 fanns stora delar från makten utspridd samt fördelad mellan abbotar samt biskopar. Då plats enstaka arvmonarki inom princip omöjlig för att införa. dock i enlighet med Matin Luthers lära fanns detta kungens arbetsuppgift för att regera.

Många från staterna inom Europa, vilket ägde kontakter tillsammans Tyskland var Martin Luther verkade, övergick mot protestantismen.

ej bara land 1527, utan även Danmark-Norge, Schweiz, England, Skottland, Nederländerna samt Ungern samt flera tyska furstendömen inom detta splittrade Tysk-romerska riket. Reformationen spreds även mot delar från land i västeuropa, dock fick inget ordentligt fäste var.

Det mäktiga europeiska kungahuset Habsburg, vilket bland annat regerade inom Österrike, ville stärka kejsarens inflytande samt en detta tysk-romerska riket (den grupp från central-europeiska tyska småstater, furstendömen samt fria städer likt fanns knutna mot den tysk-romerske kejsaren) mot ett tysk nationalstat inom stället på grund av dem hundratals splittrade småstater samt fria städer likt fanns.

Även Ludvig XIII (kung från land i västeuropa 1610–1643) ville utöka sin inflytande. mot detta kom konflikten mellan katoliker samt protestanter, samt andra politiska bekymmer inom Europa.

År 1618 skrämde enstaka meteorit vid himlavalvet upp Europas befolkning. speciell himlafenomen sågs vilket varsel ifall sjukdomar samt konflikt.

Människorna ägde retat upp Gud, samt skulle för tillfället ett fåtal sona på grund av sina synder. Prästerna bad mot den högste angående nåd, dock helt tydlig utan succé. inom trettio dagar syntes kometen vid Europas firmament – en varsel angående trettio års konflikt.

I kungariket Böhmen (som idag utgör västra halvan från Tjeckien) fanns den protestantiska aristokratin samt adeln inom uppror efter för att katoliken Ferdinand från Steiermark valts mot monark från Böhmen 1617.

Ferdinands katolska ämbetsmän beordrade för att byggandet från en antal protestantiska kyrkor skulle avbrytas, eftersom dem nedsänkt vid vilket vilket hävdades existera mark tillhörande den katolska kyrkan. Aristokratin hävdade däremot för att detta plats kunglig samt ej kyrklig mark, samt för att detta läka fanns en förbrytelse mot den religionsfrihet vilket rådde inom Böhmen sedan 1609.

Den incident vilket brukar kallas till andra defenestrationen inom tjeckiens huvudstad inträffade 23 femte månaden i året 1618.

trettioåriga kriget, sammanfattande benämning på en serie krigiska konflikter 1618–48

ett team protestanter samlades utanför kungaborgen (Pražský hrad) inom tjeckiens huvudstad, Böhmens huvudstad. dem åtalade numeriskt värde guvernörer, Jaroslav Borzita von Martinicz samt Vilém Slavata från Chlum, på grund av förbrytelse mot religionsfriheten.

von Martinicz samt Borzita befanns skyldiga, samt kastades ut genom borgens glugg tillsammans tillsammans med sekreteraren Philip Fabricius.

enstaka defenestration existerar för att kasta ut någon genom en glasruta. von Martinicz, Borzita samt Fabricius överlevde fallet vid omkring 15 meter, eftersom dem landade inom enstaka massiv upphöjd tillsammans hästspillning.

1608 bildades den Evangeliska unionen mellan en antal protestantiska furstar inom Tysk-romerska riket. Syftet tillsammans med unionen plats för att skydda protestanterna mot katolikernas motangrepp.

Kurfurste Fredrik IV från Pfalz-Simmern fanns unionens chef. Året därpå, 1609, bildade katolikerna ett liknande sammanslutning, den Katolska ligan. på denna plats fanns den inflytelserik personen hertig Maximilian inom från Bayern. Ligan bildades inom München 10 juli 1609. idag plats en konflikt mellan katoliker samt protestanter inom Tysk-romerska riket oundvikligt.

Böhmens samt dem kejserliga Tysk-romerska arméerna drabbade samman nära Vita berget nära tjeckiens huvudstad den 8 november1 1620. detta fanns detta inledande riktiga slaget beneath trettioåriga kriget. Slaget slutade tillsammans för att kejserliga armén beneath Johann Tilly krossade dem böhmiska soldaterna.

Efter protestanternas negativt resultat nära Vita berget upplöstes Evangeliska unionen 24 femte månaden i året 1621.

Efter Evangeliska unionens upplösning sökte flera från dem protestantiska furstendömena inom Tysk-romerska riket hjälp utifrån, på grund av dem ägde ej gett upp sin kamp.

Det böhmisk-pfalziska skedet, 1618–1622

[redigera]

Frankrike fanns katolskt, dock monark Ludvig XIII oroade sig på grund av för att den tysk-romerske kejsaren kunde bli på grund av kraftfull.

Därför stödde land i västeuropa, liksom mot skillnad ifrån Tysk-romerska riket fanns enstaka enad nationalstat, dem protestantiska fienderna mot kejsaren. land i västeuropa samt Tysk-romerska riket, liksom båda tillhörde dem mäktigaste länderna inom Europa, kom för att bli numeriskt värde motsatta maktfaktorer beneath Trettioåriga kriget.

vid dem tyska katolikernas blad stod detta mäktiga Spanien (som liksom Österrike styrdes från huset Habsburg). Förutom den yta liksom idag utgör Spanien härskade dem spanska kungarna ovan Sicilien, Korsika samt södra hälften från den Appeninska halvön. mot Spanien hörde även en antal städer längs den nord-afrikanska landremsa vid havet inom vilket såsom idag existerar Marocko samt Algeriet.

Området runt omkring tillhörde Osmanska riket, förutom området längst bort inom väster liksom utgjordes från sharifatet Marrakech. andra länder såsom stod vid protestanternas blad inom kriget plats Böhmen (en sektion från Tysk-romerska riket), Danmark-Norge (mellan 1625 samt 1629), Republiken Nederländerna, England, Skottland, Sachsen (del från Tysk-romerska riket) samt Transsylvanien.

vid katolikernas blad stod Tysk-romerska riket (där dem mäktigaste delarna plats Österrike, Bayern samt staterna inom Katolska ligan) samt Spanien.

Nu ägde kriget kommit igång vid allvar. 27 april 1622 utkämpades slaget nära Wiesloch, var protestanterna besegrade 20 000 soldater ur katolska ligans länder beneath Johann Tserclaes Tilly. 22 juni identisk tid inträffade slaget nära Höchst, tillsammans med katolsk seger.

Därefter följde någon som har blivit besegrad eller nedslagen nära Flerus, Stadtlohn, Dessau, Stralsund samt Frankfurt, på grund av för att bara nämna några. Denna inledande sektion från kriget kallas detta böhmisk-pfalziska skedet samt varade mellan 1618 samt 1622. detta fanns maximalt tyska stater likt plats inblandade; en inbördeskrig inom detta Tysk-romerska riket.

Efter detta böhmisk-pfalziska skedet följde detta nedersachsisk-danska skedet.

Det nedersachsisk-danska skedet, 1623–1629

[redigera]

Det nedersachsisk-danska skedet från trettioåriga kriget varade år 1623 mot 1629. Kriget utspelade sig främst inom norra Tyskland. idag började stora delar från Europa blandas in inom kriget, främst länderna norr angående Tyskland.

detta likt börjat liksom enstaka inbördes konflikt mellan katoliker samt protestanter inom Tyskland utvecklades mot en storskaligt konflikt vilket omfattade nästan bota Europa.

Republiken Nederländerna ägde utropat självständighet ifrån Spanien 1581, dock spanjorerna ägde ej erkänt självständigheten. Därför deltog Nederländerna inom trettioåriga kriget mot detta katolska, tyskvänliga Spanien.

detta protestantiska England, såsom tidigare haft enstaka vänlig inställning mot detta katolska Spanien, tog idag allt mer avstånd ifrån katolikerna efter för att den engelske prinsen Charles gjort ett misslyckad friarresa mot Madrid. 1624 blev kardinal Richelieu minister inom Ludvig XIII:s statsmakt inom land i västeuropa.

Kardinalen fanns ett ivrig motståndare mot huset Habsburg, särskilt eftersom för att Spanien, liksom styrdes från Habsburgarna, försökte ta kontrollen inom Alperna. England samt land i västeuropa anslöt sig därför mot Republiken Neder-länderna. Den tysk-romerske kejsaren däremot stödde Spanien.

Nu plats flera från Europas mäktigaste länder inblandade inom kriget.

en viktigt syfte på grund av land i västeuropa, Nederländerna samt England fanns för att ett fåtal landet samt land vid sin blad. detta fanns självklart svårt för att erhålla dem numeriskt värde nordiska stormakterna för att slåss vid identisk blad. Danmarks monark sedan 1588 plats Christian IV, vilket bestigit tronen nära bara elva års ålder. han fanns monark ovan en enormt rike, likt omfattade dagens land, Norge samt Island, Färöarna samt inom viss mån även Grönland, dem svenska landskapen Jämtland, Härjedalen, Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän samt Gotland samt ön Ösel inom dagens land i baltikum.

Schleswig – vid danska Slesvig alternativt Sønderjylland – vilket existerar den sydligaste delen från halvön Jylland, samt delar från Holstein (Holsten), liksom båda idag tillhör Tyskland, ingick inom detta danska riket. Än idag talas danska bredvid tyskan inom den tyska delstaten Schleswig-Holstein.

Den tysk-romerske generalen Tilly krigade inom dem nordliga delarna från Tysk-romerska riket, samt land kände sig hotat.

29 november 1625 slöt land en avtal tillsammans med England samt Nederländerna, samt gick land in inom kriget vid Tysklands fienders blad. detta ägde varit god till land ifall detta Tysk-romerska riket gick beneath samt dem tyska småstaterna inom norr nära Östersjön splittrades, eftersom detta ägde gjort detta enklare till land för att granska handeln.

dock land gick ändå ej in inom kriget vid Frankrikes blad. Även angående man till tillfället ägde fred tillsammans med land (freden inom Knäred2) , kändes detta svårt för att alliera sig tillsammans med den evige ärkefienden. landet samt land plats verkligen fiender. Mellan 1563 samt 1814 utkämpade oss elva konflikt vid 251 tid. land fick inga framgångar inom Tyskland.

ett särskilt massiv katastrof till den danske kungen fanns slaget nära Lutter am Barenberge, då den tysk-romerske befälhavaren Tilly utplånade hälften från den danska armén vid 20 000 man beneath ledning från Christian IV egen. vid den katolska sidan fanns nästan inga förluster alls. Innan landet hunnit besluta sig på grund av ett krigsförklaring slöts freden inom Monzón mellan land i västeuropa samt Spanien kalenderår 1629.

Därmed plats detta nedersachsisk-danska skedet från trettioåriga kriget slut. dock detta dröjde ej länge föränn konflikt bröt ut igen.

Stormakten Sverige: detta svensk-tyska skedet före Lützen, 1630–1632

[redigera]

Johann Tserclaes Tilly Den helt maximalt berömde fältherren inom trettioåriga kriget måste väl ändå existera greve Johann Tserclaes Tilly; den maximalt briljante från generalerna vid den tyska sidan, Katolska ligans överbefälhavare, han vilket inte någonsin mött enstaka likvärdig motståndare föränn Gustav II Adolf ifrån samt tillsammans med 1630. Johann Tserclaes fanns ej tysk. han föddes någon gång inom månad 1559 vid slottet Tilly inom Brabant, Spanska Nederländerna. Familjen talade franska. Som ung inom slutet från 1500-talet stred Tilly inom dem franska religiösa inbördeskrigen, dem sålunda kallade hugenottkrigen. på denna plats blev Tilly ett skicklig soldat. 1618, då trettioåriga kriget bröt ut inom Böhmen, fanns Tilly 59 tid samt ansågs likt enstaka äldre man. Ändå trädde denne in inom kriget, samt blev genast många lyckad. ingen tycktes behärska besegra honom. denne plats även djupt religiös. ”Den harneskklädde munken”, kallades han. 1630 gick landet in inom kriget. inom Gustav II Adolf ägde Tilly på grund av inledande gången ett värdig motståndare. Flera gånger besegrades Tilly från svenskarna. Den största motgången plats katolikernas negativt resultat nära Breitenfeld 1631. Slaget nära Rain 15 april 1632 blev slutet till Tilly. denne träffades från enstaka svensk kula inom benet samt dog från stelkramp inom Ingolstadt den 30:e.

Sveriges monark ifrån samt tillsammans med tid 1611 fanns Gustav II Adolf. beneath detta tidiga 1600-talet höll landet vid för att växa mot ett stormakt inom norra Europa, dock landet plats ändå exponerad. inom väster fanns den ständige ärkefienden land, inom öster Ryssland samt inom söder detta Tysk-romerska riket.

I huvudstaden strävade man efter svensk övervakning från handeln vid Östersjön. detta skulle utföra landet rikt. detta likt idag existerar dem södra samt västra landskapen inom Götaland tillhörde land. Sveriges enda andningshål inom väster plats fästningen Älvsborg, nära den lokal var götet idag existerar beläget.

I öster, vid andra sidan Östersjön, tillhörde nuvarande land i norden samt land i baltikum land, liksom områden inom nuvarande Ryssland. Marken var den ryska storstaden Sankt Petersburg idag ligger, mellan stort insjövatten Ladoga samt Finska viken, nedsänkt den svenska staden Nyen. Ryssarna errövrade den 1703 samt vid beställning från tsar Peter den Store grundades Sankt Petersburg.

Mellan Ryssland samt detta Tysk-romerska riket fanns Polen-Litauen. detta plats en enormt stort land; detta sträckte sig ifrån Östersjön ner ovan läka Östeuropa mot Svarta havet, var landet gränsade mot Krimkhanatet, ifrån västra Rysslands lågländer mot ett punkt nära Berlin. Huvudstad fanns Warszawa.

Alltså fanns detta flera olika faktorer för att dela Östersjöns rikedomar tillsammans med.

Gustav II Adolf samt rådet inom huvudstaden röstade, samt man kom fram mot för att man skulle vandra in inom kriget vid kontinenten. Historikerna äger länge tvistat ifall varför land gick in inom trettioåriga kriget. inom äldre litteratur äger man ansett för att kungen ville errövra den tysk-romerska kejsartiteln, dock idag existerar historikerna ganska överens angående för att handeln vid Östersjön existerar enstaka mer pålitlig anledning mot kriget.

25 juli 1630 satte Gustav II Adolf foten vid ön Rügen inom norra Tyskland. numeriskt värde dagar senare ägde all den svenska flottan anlänt mot Peenemünde vid ön Usedom ej långt försvunnen. Därmed inleddes detta svensk-tyska skedet från trettioåriga kriget. detta varade år 1630 mot 1635. Gustav II Adolf ansågs från protestanterna artikel "lejonet ifrån norr", i enlighet med ett äldre legend angående en lejon såsom skulle komma norrifrån samt befria dem rättrogna.

Kriget inom Tyskland blev ett omedelbar succé på grund av dem svenska soldaterna. stöt efter stöt vanns.

Europas stormakter var djupt oense om både politik och religion

Slaget nära Breitenfeld, 7 september 1631, fanns en från dem maximalt framgångsrika någonsin på grund av land. land deltog inom slaget tillsammans tillsammans kurfurstendömet Sachsen, tillsammans med cirka 42 000 soldater. dem träffade 35 000 katolska soldater ifrån Tysk-romerska riket, främst Katolska ligan.

Gustav II Adolf förde egen befälet ovan dem svenska trupperna, tillsammans tillsammans dem berömda svenska officerarna Gustaf Horn, Johan Banér samt Lennart Torstensson.

Kurfurste Johan Georg inom förde befälet ovan dem sachsiska trupperna. Befälhavare vid katolikernas blad plats Johann Tserclaes Tilly (ännu enstaka gång) samt Gottfreid Heinrich von Pappenheim. Katolikerna förlorade 27 000 man. Protestanterna förlorade 5 500 man, varav 3 550 svenskar.

Slaget nära Rain 15 april 1632 plats viktigt till svenskarna, även ifall slaget ej existerar lika känt såsom Breitenfeld.

40 000 svenska soldater skulle ta sig ovan vattendrag Lech inom södra Tyskland. Därför kallas slaget även på grund av övergången från Lech. Svenskarna gick mot attack mot dem katolska befästningarna vid andra sidan vattendrag. Katolikerna ägde omkring 25 000 soldater mot sitt förfogande. Svenskarna segrade inom slaget. detta viktiga tillsammans slaget nära Rain existerar för att den berömde tysk-romerske befälhavaren Tilly träffades från ett svensk kula inom knät samt dog vid bas från stelkramp.

Tilly ägde flera gånger besegrat protestanterna, dock för tillfället fanns detta slut tillsammans detta. Den tysk-romerska armén retirerade samt förlorade ”bara” 3 000 soldater.

Till sin upprinnelse och under ett tidigare skede framstår kriget som ett religionskrig mellan protestanter och katoliker

Därmed kunde svenskarna ta i besittning dem rika städerna Augsburg samt München. Svenskarna förlorde 2 000 soldater nära Lech.

Dimman nära Lützen

[redigera]

Gustav Adolfsdagen Gustav Adolfdagen äger firats sedan tidigt 1800-tal, samt särskilt inom götet likt ju grundades från Gustav II Adolf. På Gustav Adolfdagen existerar detta tradition för att förtära Gustav Adolfsbakelser. Den inledande Gustav Adolfsbakelsen skapades 1909 från konditor Carl Bräutigam inom götet.

Lützen 1632. detta maximalt berömda slaget inom svensk saga. Mer än Breitenfeld, Narva alternativt Poltava.

Hela kontinenten stod i lågor i ett 30 år långt utnötningskrig präglat av massakrer på civila och förödelse av bibliska proportioner

6 november existerar Gustav Adolfsdagen, liksom namnsdag till Gustav Adolf.

I start från november 1632 befann sig den svenska armén beneath officer från Gustav II Adolf samt den tysk-romerska beneath Albrecht von Wallenstein bara numeriskt värde mil ifrån varandra, samt enstaka sammandrabbning fanns oundviklig. Wallensteins armé samlades nära Lützen på grund av för att hindra svenskarna ifrån för att nå Leipzig.

7 femte månaden i året ägde svenskarna brandskattat München, samt Wallenstein ville förhindra för att identisk sak hände inom Leipzig. Wallenstein sände enstaka kurir tillsammans med en skrivelse mot kavallerigeneralen Heinrich von Pappenheim inom Halle, 50 kilometer därifrån, till för att ett fåtal förstärkning. nära tolvslaget den femte fick Pappenheim brevet, samt numeriskt värde timmar senare plats denne vid väg mot Lützen tillsammans ett förstärkning bestående från kroatiska ryttare.

Wallenstein ägde väntat sig en svenskt anfall redan den femte, dock således blev detta ej. inom Lützen förberedde man sig samt placerade ut musketerare samt satte flamma vid staden Lützen. Röken ifrån branden tillsammans tillsammans med morgondimman något som har blivit sämre eller försämrats sikten på grund av svenskarna då dem anföll Lützen 6 november.

Svenskarna ägde 6 200 ryttare samt 12 800 fotsoldater, samt tyskarna något fler ryttare dock färre fotsoldater. detta plats alltså numeriskt värde numerärt ganska likärdiga arméer såsom möttes. dem båda arméerna stod uppställda mot varandra vid varsin blad angående vägen såsom ledde mot Lützen. Svenskarna ryckte vidare, samt kom ovan vägen. Man kände idag redan försmaken från enstaka seger.

inom identisk ögonblick anländer Pappenheim tillsammans den förstärkning såsom Wallenstein skickat efter. Pappenheim anfaller svenskarnas högra flygel, den maximalt framgångsrika. dem kroatiska ryttarna beneath Pappenheim tränger förbi svenskarna. Då går Wallenstein mot motangrepp, samt tvingar svenskarna igen ovan landsvägen. beneath officer från Gustav II Adolf egen möter detta småländska rytteriet Wallenstein.

då smålänningarna attackerar hamnar kungen på baksidan svenskarna. Därför märker ingen för att kungen blir sårad. Hans ridhäst, Streiff, travar iväg ifrån dem svenska trupperna. Kungen kunde vid bas från ett äldre skottskada ej bära en harnesk från metall, utan ägde en kyller från älghud. detta skyddade ej lika utmärkt mot ny tillväxt samt sabel-hugg vilket en metall-harnesk.

samt således dog Gustav II Adolf, Sveriges monark. Omgiven från fiender stupade denne. Ändå segrade svenskarna. Pappenheims kroatiska ryttare anlände alltför sent till för att behärska påverka vem liksom skulle segra.

Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund

dock detta plats enstaka pyrrhusseger till landet. oss förlorade vår monark, enstaka från våra skickligaste befälhavare någonsin. dock vid den katolska sidan stupade Heinrich von Pappenheim, vilket plats enstaka massiv negativt resultat till tyskarna.

Det svensk-tyska skedet efter Lützen, 1632–1635

[redigera]

Efter Gustav II Adolfs död nära Lützen tog Gustaf Horn samt Bernhard från Sachsen-Weimar (Sachsen plats Sveriges främste allierade beneath trettioåriga kriget) officer ovan dem svenska trupperna.

Axel Oxenstierna – rikskansler på grund av den förmyndarregering likt tillsatts efter kungens död, prinsessan Kristina plats bara fem kalenderår – tog ovan liksom högste beslutare inom ämnen hemma inom landet. ingen icke kunglig individ, varken förr alternativt senare, besitter haft sålunda många inflytande inom land.

Ännu plats den svenska armén segerrik, samt vann slaget nära Oldendurf 28 juni 1633.

dock inom samt tillsammans med slaget nära Nördlingen 27 augusti 1634 vände krigslyckan. Den tysk-romerska armén beneath officer från Matthias Gallas samt kejsar Maximilian III egen tvingade Gustaf Horn, såsom förde detta svenska befälet, för att kapitulera. Den svenska krigsmakten inom Tyskland beneath trettioåriga kriget plats ej identisk sak utan Gustav II Adolf.

Det svensk-franska skedet, 1635–1648

[redigera]

Johan Banér utsågs mot överbefälhavare ovan dem svenska trupper liksom återstod, omkring 15 000 soldater. Kriget inleddes inom oktober 1635. Sachsen, likt tidigare varit Sveriges bundsförvant, ägde idag blivit svenskarnas fiende samt ingått en förbund tillsammans den tysk-romerske kejsaren.

Sachsiska armén förföljde Banérs trupper längs vattendrag Elbe, dock inom slaget nära Dömitz besegrades dem sachsiska trupperna från svenskarna. land, vilket varit vid identisk blad vilket svenskarna, började för tillfället motarbeta land. detta vore ej utmärkt till land angående ärkefienden land fick kontrollen ovan landområden söder ifall detta danska riket samt därifrån skulle behärska hota land inom framtiden.

Svenskarna beneath Banér fick förstärkningar ifrån Preussen beneath senhösten 1635, samt inom januari 1636 anfölls Sachsen.

Skottland fanns Sveriges nye bundsförvant inom trettioåriga kriget. Johan Banér samt Lennart Torstensson ledde tillsammans tillsammans dem skotska befälhavarna Alexander Leslie samt James King ledde ett svensk-skotsk på denna plats ifall 15 000 man inom slaget nära Wittstock 24 september 1636.

20 000 man ifrån Sachsen samt andra delar från Tysk-romerska riket, beneath ledning från Johan Georg inom från Sachsen samt Melchior von Hatzfeldt, besegrades.

Det svenska kriget inom Tyskland fortsatte, samt 1637 pausade den svenska armén inom en permanent läger nära Torgau. Samtidigt drabbade trupperna, kvar beneath Banér, samman tillsammans med den tysk-romerske fältherren Matthias Gallas, vars armé plats många större än svenskarnas.

beneath fyra månader försvarade Banér ihärdigt lägret nära Torgau, dock slutligen tvingades den svenska armén för att retirera mot Pommern. Banér korsade floderna Elster, Spree samt Oder, dock stötte vid Gallas armé igen. Den på denna plats gången lyckades Banér lura iväg Gallas trupper, samt kunde besegra dem.

Nu kom detta svåra tider på grund av Banér.

år 1637–38 verkade detta likt ifall svenskarna skulle tvingas lämna Tyskland helt samt hållet, innan man 1638 lyckats samla ihop nya trupper hemma inom land samt kunde skicka ovan dem mot Tyskland. Återigen drabbade man samman tillsammans Gallas denna plats, samt tvingade den för att retirera in inom Böhmen. inom slaget nära Chemnitz 1639 besegrade Banér dem sachsiska trupperna igen, samt svenskarna kunde ta sig in inom Böhmen var dem möttes från stora framgångar.

Tillsammans tillsammans med den franske befälhavaren jean Baptiste Budes dem Guébriant planerade Banér för att attackera Regensburg, var kejsar Maximilian III höll riksdag. Banér samt dem Guébriant trodde sig behärska marschera ovan Donaus fryst vatten. dock deras planer gick ifall intet då isen smälte inom januari 1641.

10 femte månaden i året 1641 dog Johan Banér inom Sachsen. denne fanns möjligen den skickligaste befälhavare oss haft sedan Gustav II Adolf dog. Lennart Torstensson valdes mot Banérs person som följer efter någon i en position eller roll likt överbefälhavare, dock denne kunde ej nå trupperna samt ta befälet ovan dem föränn inom september. Fram tills dess leddes svenskarna från flera olika befälhavare, mot modell Hans Christoff Königsmarck samt Carl Gustaf Wrangel.

Torstensson attackerade Schleisen samt Mähren. dem båda länderna försvarades från Ottavio Piccolomini. Piccolomini, såsom fanns många försiktig från sig, ville ej riskera en fältslag.

Torstensson följes efter från Gallas. Efter för att Torstensson jagat ut dem danska trupperna ifrån Jylland3 vände Torstensson helt angående samt gick mot Gallas trupper.

Gallas besegrades nära Jüterbog 23 november 1644. Torstensson drog vidare ner inom Tyskland.

Slaget nära Jankov inom Böhmen 24 månad 1645 plats en från dem blodigaste beneath trettioåriga kriget. 15 000 svenska soldater beneath Torstensson tvingade den tysk-romerske befälhavaren Melchior von Hatzfeldt för att kapitulera. von Hatzfeldt fogade ovan ungefär lika flera soldater vilket Torstensson.

von Hadzfeldt tvingades överlämna sig egen vilket fånge åt svenskarna.

Torstenssons program plats för att förena sin armé tillsammans med dem styrkor vilket stod beneath ledare från Transsylvaniens furste, Georg inom Rákóczy. dem svenska styrkorna stod utanför Wien. Transsylvanien (idag enstaka sektion från Rumänien) fanns Sveriges allierade inom trettioåriga kriget sedan 1643.

Torstenssons strategi gick ifall intet, då dem transsylvanska styrkorna ej anlände. inom stället belägrade svenskarna staden Brünn (nuvarande Brno inom Tjeckien) beneath fyra månader. Efter detta blev Torstensson allvarligt sjuk, samt tvingades överlämna befälet ovan dem svenska styrkorna mot Carl Gustaf Wrangel. Detta skedde inom månad 1645.

Samtidigt liksom svenskarna krigade inom östra Tyskland ägde fransmännen beneath jean Baptiste Budes dem Guébriant gjort identisk sak inom västra Tyskland.

Fransmännen besegrade tyskarna nära Kempen 17 januari 1642 samt kunde tränga in inom Württemberg, nära gränsen mot dagens Schweiz. var förenades fransmännen beneath dem Guébriant tillsammans med sina landsmän beneath Louis II Condé, likt tidigare slagits mot spanjorerna samt besegrat dem nära Rocroi 19 femte månaden i året 1643.

I slaget nära Tuttlingen 14 november 1643 dog dem Guébriant.

Slaget slutade tillsammans med för att fransmännen beneath Josiaus Rantzau besegrades från dem bayerska styrkorna. Den stupade dem Guébriant ersattes från Henri dem la Tour d'Auvergne dem Turenne. beneath honom samt Condé besegrades Bayern igen nära Freiburg im Breisgau mellan 3 samt 9 augusti 1644. beneath Turenne intog fransmännen bota Rhen samt Pfalz, dock detta fanns emellertid många jämnt mellan dem kungliga franska samt dem kejserliga tysk-romerska arméerna.

nära Mergentheim 25 april 1645 besegrades fransmännen från tyskarna igen. nära Allersheim 3 augusti identisk kalenderår vann fransmännen igen.

Efter Allersheim förenades dem franska trupperna beneath Turenne tillsammans med dem svenska beneath Wrangel. Tillsammans attackerade man södra Tyskland, samt man kom överens tillsammans med Bayern, liksom tvingades lämna den tysk-romerske kejsaren, angående enstaka vapenvila nära Ulm 4 mars 1647.

Kurfursten från Bayern bröt vapenvilan samt slöt avtal tillsammans kejsar Maximilian III. Genast attackerade genast svenskarna samt fransmännen Bayern.

Religion omnämns ofta som en bidragande ideologisk orsak till kriget eftersom de stridande framförallt utgjordes av katoliker på ena sidan och protestanter på

enstaka förenad svensk-fransk armé beneath Turenne samt Wrangel besegrade enstaka armé från bayerska samt kejserliga tysk-romerska soldater, beneath ledare från Peter Melander von Holzappel, nära Zusmarshausen. Svenskarna fanns särskilt segerrika. Efter segern nära Zusmarshausen plundrade svenskarna samt fransmännen Bayern, innan dem drog sig igen.

Samtidigt såsom detta skedde befann sig enstaka ytterligare svensk armé inom Böhmen.

Den leddes från Hans Christoff Königsmarck samt Arvid Wittenberg. Königsmarck lyckades inta delar från tjeckiens huvudstad.

1648 anlände prinsessan Kristinas släkting, den blivande monark Karl X Gustav, mot armén inom Bayern. denne övertog Wrangels position. han fortsatte Königsmarcks belägring från tjeckiens huvudstad, samt dagen efter för att westfaliska freden stormades staden.

Därmed tog kriget slut, utanför murarna nära den borg var defenestrationen ägt lokal 1618 trettio tid tidigare. Slaget angående tjeckiens huvudstad fanns detta sista beneath trettioåriga kriget.

Westfaliska freden, oktober 1648

[redigera]

Den westfaliska freden slöts 14 oktober 1648 mellan dem länder såsom deltagit inom trettioåriga kriget.

Namnet kommer från för att fredsförhandlingarna skedde inom städerna Osnabrück samt Münster inom Westfalen, Tysk-romerska riket. Freden tog utdragen period. 1644 kom dem franska sändebuden mot Münster. 27 mars identisk tid tågade den svenske ambassadören, Johan Oxenstierna (son mot Axel Oxenstierna), in inom Osnabrück tillsammans sitt följe.

Johan Oxenstierna tvivlade innan avresan mot Tyskland vid för att han skulle klara från uppdraget för att föra Sveriges mål inom freden. Fadern bör då äga sagt mot honom: "An necis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur?" (latin, Vet ni ej, min son, tillsammans med hur litet förnuft världen styrs?).

1645 satte förhandlingarna igång.

inom Osnabrück förhandlade landet samt Tysk-romerska riket samt inom Münster land i västeuropa samt Tysk-romerska riket.

Sverige samt land i västeuropa samarbetade på grund av för att ett fåtal Tysk-romerska riket för att vandra tillsammans vid deras krav. vad gällde problem att diskutera angående tro tog land område på grund av den diskriminerade protestantiska minoriteten inom Tyskland.

land i västeuropa däremot, liksom ju faktiskt plats katolskt, stödde katolikernas korrekt.

Lördagen den 14 oktober 1648 – 30 tid, fyra månader samt 22 dagar efter defenestrationen inom tjeckiens huvudstad 1618 – undertecknades den westfaliska freden. detta trettioåriga kriget – detta inledande stora kriget inom Europa – plats slut.

För Sveriges räkning deltog inom westfaliska freden förutom Johan Oxenstierna även en flertal andra svenskar.

land i västeuropa representerades från grevarna d'Avaux samt dem Servien samt hertigen från Longeville, Henri d'Orléans. Greve högsta von Trautmannsdorf plats den tysk-romerske kejsarens sändebud. andra tyskar plats Ludvig från Nassau samt Johannes Maximilian von Lamberg. ifrån Bayern kom friherre von Haslang, ifrån Brandenburg Johannes von Sayn und Wittgenstein samt ifrån Sachsen dem båda hovråden Pistorius samt Leuber.

Påvens sändebud plats kardinal Fabio Chigi (som senare egen blev påve beneath namnet Alexander VII). Spanien representerades från greven dem Penaranda samt Portugal från Adrian Pauw samt Jan van Knuyt. detta fanns även representation vid lokal ifrån Schweiz, Toscana, Savojen, Polen samt Transsylvanien tillsammans med flera länder.

Westfaliska freden samt trettioåriga kriget inredda ifall inom Europa.

Tysk-romerska riket, vilket tidigare stäckt sig ned vid den Appeninska halvön halvvägs mot Rom, blev avsevärt mindre. Flera stater blev fria ifrån den tysk-romerske kejsaren. Schweiz, vilket deklarerat sin självständighet ifrån Tysk-romerska riket redan 1291, blev erkända likt självständig stat 24 oktober 1648 liksom en påverkan från Westfaliska freden.

Nederländerna blev självständiga ifrån Spanien (Spanska Nederländerna) redan 30 januari 1648, dock ägde deklarerat sin frihet redan 26 juli 1581.

Sverige fick besittningar inom norra Tyskland. Dessa var:

• Svenska Pommern: Svenskarna behöll Svenska Pommern fram mot 1814, då land inom Kielfreden fick Svenska Pommern liksom kompensation till för att man tvingades lämna Norge mot svenskarna.
• Wismar: Wismar fanns svenskt fram mot 1803.
• Bremen-Verden: Bremen-Verden fanns svenskt mot samt tillsammans med 1719.
• Svenska generalguvernementet Preussen: Generalguvernementet Preussen fanns svensk ifrån 1626, dock oss förlorade detta redan 1635.

Spår från trettioåriga kriget än idag?

[redigera]

Tyskarna beräknar trettioåriga kriget såsom en från dem sämsta katastroferna någonsin.

1962 fick invånare inom Hessen, Tyskland, innehåll inom enstaka enkät, var dem rangordnade dem sämsta katastroferna vilket hänt Tyskland genom tiderna. samt der dreissigjähriger Krieg – trettioåriga kriget – kom vid inledande lokal såsom den sämsta katastrofen vilket hänt Tyskland någonsin. inledande samt andra världskriget kom vid femte respektive andra lokal.

Den 25 oktober varenda tid tillägg tusentals skolelever vid käpphästar genom Osnabrücks gator inom Tyskland. Denna tradition besitter för att utföra tillsammans med dem ryttare liksom red tillsammans med aviseringar mellan Osnabrück samt Münster beneath westfaliska freden.

Detta existerar bara en modell vid dem hundratals olika traditioner samt folkliga skådespel inom Europa vilket äger tillsammans trettioåriga kriget för att utföra.

Ordförklaringar

[redigera]

Kurfurste
De sju kurfurstarna (tyska: Kurfürst) ägde rösträtt inom valet från tysk-romersk kejsare. Kurfurstarna fanns uppdelade inom världsliga kurfurstar (pfalzgreven nära Rhen, hertigen från Sachsen, markgreven från Brandenburg samt kungen från Böhmen) samt andliga kurfurstar (ärkebiskoparna från Mainz, Trier samt Köln).

Systemet tillsammans med kurfurstar uppstod omkring kalenderår 1200. Då ägde dem sju rätten för att omrösta ursprunglig nära omröstning från kejsare. Senare beneath 1200-talet utvecklades detta mot kurfurstarnas exklusiva rösträtt. beneath trettioåriga kriget flyttade kejsar Maximilian ovan pfalzgreven från Rhens kurfurstevärdighet mot hertigen från Bayern, eftersom pfalzgreven stod vid protestanternas blad.

inom westfaliska freden fick pfalzgreven igen sin kurfurstevärdighet samtidigt vilket hertigen från Bayern behöll sin. Därmed blev antalet kurfurstar åtta.

Samtidigt lade Gustav II Adolf fram konturerna till en lösning som på samma

1692 blev hertigen från Hannover den nionde kurfursten.

Kyller
Ett kyller existerar enstaka betalkort rock från läder, ofta ifrån älg. Kyller bars inom strid, särskilt från beridna trupper, beneath 1600- samt 1700-talen tillsammans tillsammans alternativt inom stället på grund av en harnesk från metall.

Pyrrhusseger
En många dyrköp seger.

termen kommer ifrån den makedoniske kungen Pyrrhus vilket efter ett dyrköp seger mot romarna kalenderår 180 f. Kr. bör äga sagt för att ”en sådan seger mot, samt jag existerar förlorad”.

Stycken
Samma sak vilket kanoner.