bellvol.pages.dev









Vad kallas en jämn yta utan träd

Ordlista

Savning

Transport från näringsvätska från rötterna upp genom stammar samt vidare ut inom kvistar, knoppar samt växtdel. Savningen sker beneath några veckor på våren.

Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta

Träden är ytterligare känsliga för skador beneath savningsperioden.


Schematisk gallring

Utglesning från skogen där ej trädens storlek alternativt standard äger innebörd. Istället gallras skogen i enlighet med bestämda mönster såsom mot modell korridorer tillsammans med bestämda avstånd.

för att enbart utföra schematiska gallringar är många ovanligt inom Sverige.


Sediment Jordart likt domineras från ett kornstorlek (sorterat material) såsom avsatts efter vatten- alternativt vindtransport.


Sekundärträd

Relativt skuggtåliga trädslag såsom klarar för att växa upp inom ett mer skuggig miljö.

modell på sekundärträd är gran, lärobok, alm samt lind.


Selektiv gallring Gallringsformer var träduttaget styrs från hur dem enskilda träden ser ut.


Selektivt uttag

Den sektion från gallringsuttaget vilket görs mellan maskinens stickvägar, detta önskar säga den sektion från uttaget såsom ej är tvingande på bas från vägupptagning.


Självföryngring

Föryngring såsom skett i enlighet med naturens gång, detta önskar säga via frön från den gamla skogens träd.

För enstaka sektion trädslag kunna naturlig föryngring också ske via rot- alternativt stubbskott. Kallas även naturlig föryngring.


Självgallring

Skogen utglesas på naturlig väg genom för att träden dör för för att dem står för nära samt utkonkurreras från andra, vanligen större träd.


Självverksamhet

Det sysselsättning såsom skogsägaren, dennes släkt alternativt eventuell anställd anställda utför på den egna skogsfastigheten.


Sjölagring

Lagring från virke inom enstaka sjö.

Sjölagring hindrar för att virket torkar ut samt angrips från insekter, dock förmå ge negativ miljöpåverkan.

Pedosfären är det tunna lager av jord och organiskt material som täcker jordens yta

Metoden fanns detta vanligaste sättet för att lagra virke på beneath flottningsepoken, dock är inom ljus ovanligt.


Skadlig bistam

Träd såsom ej äger så massiv innebörd för produktionen inom en skogsområde, dock likt är kapabel hindra/skada dem värdefullaste träden samt därför tas försvunnen när skogen gallras (utglesas).


Skiktning

Höjdspridning på träden inom en bestånd.


Skjutande kedja

Att såga tillsammans med övre delen från sågsvärdet, där kedjan rör sig ut från sågen samt navet kallas för att såga tillsammans med skjutande kedja.


Skogforsk

Det svenska skogsbrukets forskningsinstitut.

Institutet arbetar tillsammans med tillämpad undersökning inom bland annat skogsträdsförädling, skogsskötsel samt miljö, driftsteknik, råvaruutnyttjande samt logistik.


Skogsbruksplan

Verktyg vilket används inom planeringen från skogsskötseln på enstaka skogsfastighet. Skogsbruksplanen beskriver skogen, hur skogen växer samt innehåller enstaka program för åtgärder.


Skogskubikmeter

Enhet vilket beskriver en träds alternativt skogsområdes virkesvolym.

Måttet innefattar bota stammens volym ovan stubbhöjd inklusive bark samt höjdpunkt, dock ej grenar samt rötter.


Skogsstyrelsen

Statlig myndighet för frågor likt rör skogsområde. Uppgiften är för att verka för för att skogen sköts så för att dem skogspolitiska mål såsom beslutats från riksdagen är kapabel nås.


Skogsvårdslagen team likt reglerar användningen från skogsmark.


Skorpbark

Tjock, uppsprucken bark på äldre stammar från vissa trädslag, mot modell ek, tall samt vårtbjörk.


Skotare

Maskin likt används för för att transportera ut virket från skogen mot skogsbilvägen.


Skränkning

Att böja ut en sågsvärds sågtänder växelvis åt detta en samt detta andra hållet för för att sågspåret bör bli något bredare än svärdet samt därmed förhindra för att sågen nyper fast inom virket samt underlätta utkastningen från spån.


Skyddsdikning

Grävning från grunda diken efter enstaka avverkning för för att leda försvunnen överflödigt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig beneath föryngringsfasen.

Åtgärden måste anmälas mot Skogsstyrelsen.


Skyddszon

Område där träd samt buskar lämnas vilket skydd för intilliggande vätska, våtmark alternativt område tillsammans höga natur- alternativt kulturvärden.

Utan den mekanismen hade livet haft svårt att slå rot och utvecklas på Jorden

Skyddszoner är kapabel också betyda för att åtgärder vilket gödsling, markberedning alternativt odling ej utförs inom dessa.


Skärmställning / Skärmar

Beståndstyp likt syftar mot för att ge ett hög värdeproduktion på kvarstående stammar från detta gamla beståndet alternativt skydda samt främja föryngring.

Skärmen reducerar framför allt frostrisken, dock den bidrar också mot för att hålla nere konkurrerande vegetation, för att minska snytbaggetrycket samt för att sänka grundvattnet jämfört tillsammans en hygge.


Skördare

Maskin vilket avverkar träden samt kapar upp stammarna inom rätt storlekar, vanligen tillsammans en enda aggregat s.k.

engreppsskördare.


Slirskada

Skada inom ved likt uppkommer när skogsmaskinens aggregat slirar när stammen bör matas fram mot nästa kapställe. Slirskador är vanligare beneath savningsperioden.


Slitlager

Den beläggningsyta vilket ligger överst inom enstaka väg samt liksom trafiken sliter på när vägen trafikeras.


SLU

Sveriges lantbruksuniversitet.

högskola utvecklar kunskapen ifall dem biologiska naturresurserna samt människans förvaltning samt hållbara nyttjande från dessa. På SLU utbildas bland annat jägmästare, skogsmästare, agronomer, hortonomer samt veterinärer.


Slutavverkning

Även Föryngringsavverkning. Avverkning där man skördar bota alternativt övervägande delen från en skogsområde.

Efter slutavverkningen inleds föryngringen från enstaka färsk skogsgeneration.


Slutenhet Mått vid hur tätt träden står. Slutenheten mäts inom stamantal per hektar, sårskydd alternativt grundyta jämfört tillsammans en optimalt värde.


  • vad kallas  enstaka jämn yta utan träd

  • nära fullslutenhet existerar slutenheten 1,0 samt nära överslutenhet större än 1,0.


    Slutröjning

    Den sista gången ungskogen utglesas genom röjning.

    De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans höjdskillnader

    Den kvarstående skogen lämnas sedan orörd fram tills för att den bör gallras.


    Sly

    Tätt växande unga lövträd likt ofta är en bekymmer nära skogsföryngring, då dem kunna konkurrera ut detta planerade trädslaget.


    Slängkrök

    Krokighet inom olika riktningar på ett samt identisk stock.


    Snytbagge

    En 8-14 mm lång svartbrun skalbagge tillsammans gula fläckar på översidan.

    Ses likt enstaka skadeinsekt inom skogsbruket eftersom den gnager från barken på barrträdsplantor så för att dessa dör.


    Snöbrott

    Benämning för när toppen på träd knäcks på bas från för att detta ligger massiv snö inom trädkronorna.


    Snöskador

    Skador på träd orsakade från snö.


    Snöskärm

    Anordning likt sätts upp för för att förhindra snödrev nära mot modell vägar.


    Sortiment

    Indelning från stockarna inom olika ”produkter” beroende på standard, längd samt diameter.

    Huvudsortimenten är massaved, sågtimmer samt biobränslen.


    Spjälkning

    Brott på stammen likt går längs tillsammans med trädet. Uppkommer ibland ifall trädet fällts alternativt kapats på fel sätt.


    Splintved

    Den levande, yttre delen från enstaka huvuddel där saven samt vattnet transporteras.

    Kallas även ytved. Splintveden karaktäriseras från för att den ofta är mer ljus, fuktigare samt mer mottaglig för röta samt mögelväxt än den inre kärnveden.

    Ca 29% av jordens yta är land, och 71% hav, men kontinent-skorpan omfattar en något större andelen av jordens yta, eftersom lågt liggande delar av denna är översvämmad och täcks av grundhav som Östersjön och Nordsjön

    Från början är all ved splintved. Allt eftersom trädet åldras omvandlas sedan fler samt fler från dem innersta lagren mot kärnved.


    Spor

    Sporer är svampars, algers samt vissa andra växters förökningskroppar.


    Spridningskorridor

    Likartad "korridor" genom naturen såsom binder samman olika områden samt fungerar såsom spridningsväg för växter samt vilt.

    modell på spridningskorridorer är trädbevuxna kantzoner längs stränder samt vattendrag.


    Sprötkvist

    Om toppskottet på en träd skadas kunna enstaka alternativt flera nya toppskott utvecklas sidled. Vanligtvis konkurrerar enstaka från stammarna ut dem andra, liksom istället bildar så kallade sprötkvistar.

    Dessa skiljer sig från övriga grenar genom för att dem är starkt uppåtriktade.


    Stamantal

    Antalet stammar inom en skogsområde, vanligen angivet vilket antal per hektar.


    Stamblock Virke från upphöjd standard, vanligen från tall.


    Stamform

    Uttryck för hur stammen smalnar från från rötter mot topp.


    Stamfördelning

    Benämning på hur träden är fördelade över en skogsområde.

    dem flesta eftersträvar enstaka jämn stamfördelning inom sin skog.


    Stamkvistning

    Avlägsnande från grenar/kvistar på träden för för att producera kvistfri ved samt därmed enstaka högre standard på stocken. Stamkvistning görs på den nedre delen från stammen samt utförs när träden är unga.

    Veden likt bildas utanför den kvistrensade zonen blir då fri från grenar.


    Stickling

    Avskuren stam-, gren- alternativt rotdel från enstaka växt, avsedd för att stickas ner inom jorden alternativt sättas inom dricksvatten för för att slå rötter samt forma enstaka fräsch planta. Sticklingar från ett samt identisk moderplanta/moderträd är relaterat till gener identiska samt bildar enstaka klon.


    Stickväg

    De vägar vilket tas upp inom skogen för för att skogsmaskinerna bör behärska avverka samt köra ut virket ur skogen.

    Stickvägarna är normalt 3-5 meter breda samt kunna ofta återanvändas nära kommande gallringsingrepp.


    Stickvägsareal

    Andel från beståndet liksom utgörs från stickvägar (skogsmaskinernas körvägar). Anges ofta inom andel. ifall stickvägen är 4 meter bred samt stickvägarna ligger på 20 meters avstånd är stickvägsarealen 20 %.


    Stickvägsavstånd

    Medelavstånd mellan stickvägar inom bestånd.

    ifall ett gallring utförs tillsammans stickvägsgående skördare är stickvägsavståndet ofta 20-22 meter. tillsammans med enstaka mindre, beståndsgående, skördare, används ofta längre stickägsavstånd, 25-35 meter.


    Stickvägsuttag

    Den sektion från virket såsom avverkas inom samt tillsammans med upptar plats från stickvägar (skogsmaskinernas körvägar).


    Stormfasthet

    Mått på hur träd alternativt täckt område förväntas klara från luftström utan för att falla.

    Stormfastheten kunna påverkas från för att mot modell skogen gallras (utglesas).


    Stormfällning

    Trädfällning orsakad från bris, där läka trädet tillsammans med rotsystem faller alternativt större delen från trädet efter för att stammen gått av.


    Strukturellt slitage

    Skada på grusvägar på bas från trafik samt klimat, såsom exempelvis spårbildning, sprickor samt tjälskador.


    Strö

    Virke likt läggs mellan stockarna inom enstaka virkeshög för för att underlätta ventilation mellan stockvarven.

    Strö används även när plankor samt brädor staplas samt paketeras dock kallas då Ströläkt.


    Stubbehandling

    Behandling från stubbe för för att motarbeta spridning från svampsjukdomen rotröta. Behandlingen görs ofta tillsammans preparat liksom innehåller svampar liksom konkurrerar ut rotrötesvampen.


    Stubbskott

    Skott från färska stubbar från vissa lövträd, såsom mot modell glasbjörk samt al.


    Stubbskär Den plana yta vid stubben likt uppkommer efter trädets fällning.

    De yttre krafterna består i första hand av vatten, is och vind som slipar ner jordytan


    Stybb

    En blandning från kolpartiklar samt mark liksom används för för att göra kolmilan lufttät, så för att den ej antänder tillsammans öppen låga. 


    Stybbring

    Kulturlämning efter kolmilor. Stybbringen består från kolpartiklar samt sandjord samt användes för för att täta kolmilan tillsammans för för att förhindra antändning.



    Ståndortsanpassning

    Anpassning från skogliga åtgärder, såsom mot modell föryngring samt avverkning, mot dem förutsättningar (klimat, markförhållanden m.m.) såsom gäller för olika växtplatser.

    detta kunna mot modell handla angående för att välja trädslag inom samt mellan bestånd beroende på markfuktigheten alternativt för att justera markberedningen mot olika delar från beståndet.


    Ståndortsegenskaper

    Parametrar såsom beskriver vilken typ från vegetation vilket finns inom en skogsområde, vilket detta är för typ från mark (fastmark alternativt torvmark) samt hur många dricksvatten liksom finns inom marken.

    Används för för att bestämma ståndortsindex (markens produktionsförmåga).


    Ståndortsindex

    Mått på markens produktionsförmåga. Ståndortsindex avser den högsta höjd såsom träden inom en skogsområde förmå uppnå nära ett definierad referensålder.

    För tall samt gran används 100 år. Ståndortsindex T24 innebär för att ledande tallar blir 24 meter höga på 100 år. G24 ger motsvarande värde för gran. För björk, klibbal, gråal samt asp används referensåldern 50 år samt beteckningen H50. tillsammans hjälp från ståndortsindex kunna markens bonitet beräknas.


    Ståndortskartering

    Kartering från den virkesproducerande förmågan hos skogsmark utifrån attribut såsom vilken typ från vegetation likt finns, vad detta är för typ från mark samt hur många vätska vilket finns inom marken.


    Stämpling

    Inmätning från rotstående skogsområde inom avsikt för att användas nära rotpostförsäljning.

    dem inmätta träden "stämplas" tillsammans färgmarkering alternativt (tidigare) yxa.


    Störningsregim en tillsammans med längre alternativt mindre tidsintervall upprepande mönster från faktorer liksom påverkar naturen. modell vid störningsregimer existerar kraftiga oväder samt skogsbränder vilka återkommer tillsammans med visst intervall.


    Substrat

    Det underlag likt ett växt alternativt en vilt lever på. Uttrycket används ofta inom naturvårdsbiologin samt är kapabel syfta på mot modell död ved, stubbar alternativt stenar.


    Sulfatmassa

    Kemisk pappersmassa likt tillverkas genom den så kallade sulfatprocessen, likt är den vanligaste metoden för för att framställa pappersmassa mot dem flesta stöt från pappersprodukter.


    Sumpmosslokal

    Ett fuktigt skogsområde där detta förekommer minimalt enstaka viss bestämd andel sumpmossor, detta önskar säga vitmossor och/eller björnmossa.


    Sumpskog

    Skog på blöt mark där träden inom moget etapp äger enstaka medelhöjd på minimalt tre meter samt trädens krontäckningsgrad är minimalt 30 procent.


    Surdråg en mindre enhet tillsammans vattenmättad mark inom sänka.

    Surdråg äger ofta långsmal struktur samt rörligt dricksvatten.

    En ellipsoid i detta fält är en teoretisk matematisk modell som visar en jämn, förenklad representation av jordens yta


    Svärmning

    Flockbeteende hos insekter. Insektsvärmar avger ofta en klart hörbart surrande ljud. Svärmning är ofta ett betydelsefull sektion inom insekternas spridning, dock är kapabel även uppkomma utan ytterligare anledning än för att antalet insekter är väldigt stort.


    Symbios

    Nära samarbete mellan två olika arter, ofta där den en parten ej förmå leva utan den andra.

    en modell på symbios är mykorrhiza, där trädet samt svampen  delar på tjänster.


    Sågtimmer

    Stock liksom äger sådan dimension, rakhet samt standard för att den är lämpad för att sågas upp mot sågade trävaror.


    Sågutbyte

    Den sektion från timmerstocken liksom kunna nyttjas mot sågade trävaror.

    ifall mot modell sågutbytet är 50 andel betyder detta för att hälften från stocken blir bräder samt plank.