När byggdes domkyrkan i karlstad
Karlstads domkyrka
Karlstads domkyrka existerar ett kyrkobyggnad inom Karlstad inom Karlstads stift. Den existerar församlingskyrka inom Karlstads domkyrkoförsamling. Kyrkan ligger mitt inom Karlstad vid Lagberget vid Tingvallaön, omkring 100 meter ifrån Stora torget. ifrån Lagberget vilket användes vilket tingsplats beneath medeltiden, syns kyrkan inom solens tid vida omkring, bland annat ifrån motorvägsbron (E18) ovan Klarälven omkring fem kilometer norr angående kyrkan.
Domkyrkan existerar enstaka korskyrka samt fanns ursprungligen även enstaka centralkyrka. Den existerar byggd tillsammans kraftiga murar inom byggnadssten tillsammans specifikation inom tegel samt samtliga murar existerar putsade inom vitt både in- samt utvändigt.
Domkyrkans föregångare
[redigera | redigera wikitext]Den inledande kyrkan
[redigera | redigera wikitext]På Tingvallaön besitter detta tillsammans med säkerhet funnits ett kyrka sedan 1300-talet.
Tingvallaön existerar enstaka ö, såsom omflyts från älvarmarna inom Klarälvens delta. var besitter Karlstads föregångare Tingvalla samt sedermera staden legat sedan medeltiden samt var ligger även stadens centrala delar idag. Denna inledande kyrka nedsänkt var stadshotellet idag ligger, nere nära den västra älvgrenen nära Västra bron.
Den kallades ursprungligen Tingvalla kyrka. Hur den såg ut existerar dock ovisst, då den brann ner tillsammans tillsammans därför gott liksom bota staden tid 1616.[1]
Den andra kyrkan
[redigera | redigera wikitext]En fräsch kyrka byggdes dock upp vid identisk lokal tillsammans med enstaka takryttare tillsammans med upphöjd spira.
Den blev domkyrka 1647 då drottning Kristina gjorde Karlstad mot stiftsstad samt finns avbildad vid en kopparstick ovan Karlstad inom Suecia Antiqua et Hodierna ifrån 1600-talet.
Den andra kyrkan brann ner 1719. enstaka sektion inventarier kunde dock räddas ifrån branden. ett ljuskrona ifrån 1642 hänger inom den nuvarande domkyrkans norra korsarm samt enstaka ytterligare ifrån 1703 hänger inom norra delen från den västra korsarmen.
Det finns även kyrksilver bevarat ifrån denna kyrka. enstaka oblatask gjord från mästare J.F. Straub, såsom verkade inom Karlstad 1674–1713 samt ett nattvardskalk samt patén gjordes 1704, kalken dock något omgjord 1804 från hantverkaren W. Smedberg.
I detta nuvarande tornets andra etage förvaras en par änglar inom virke vilket existerar bevarade ifrån den inledande kyrkan samt användes till någon form eller gestalt från utsmyckning.
dem besitter tappat bort eller missat sin konstverk samt trämaterialet syns helt samt hållet vid läka ytan.
Av textilier noteras även ifrån den gamla kyrkan enstaka utställd korkåpa ifrån 1705, vilken ej längre används. Den existerar broderad tillsammans med guldblommor samt skänkt från övervakare (motsvarar biskop) Jonas L.
Arnell.[2]
Den nuvarande domkyrkans tidiga historia
[redigera | redigera wikitext]Placering
[redigera | redigera wikitext]Efter för att den andra kyrkan brunnit uppfördes ett färsk, tredjeplats kyrka 1723–1730 vid Lagberget vid Tingvallaön, beneath superintendentJohannes Steuchius såsom sedermera blev ärkebiskop.
Den invigdes den 13 juli 1730 (2 juli 1730 i enlighet med Gamla stilen).[3] Anledningen mot för att kyrkan uppfördes var plats för att man ansåg för att detta fanns fara till översvämning nere nära älven, liksom fara till inskärningar inom älvbanken; för att älven skulle ändra lopp samt avbryta igenom tidigare älvbankar.
Dessutom ansågs kyrkan mindre exponerad till brandrisk uppe vid höjden. Placeringen vid Lagberget kallades vid den tiden även ”uppe vid Herrgårdsbacken” efter kungsgården Carlsberg, liksom rivits omkring tid 1660 (en väg inom Karlstad, likt går förbi kyrkan, kallas dessutom Herrgårdsgatan).[4]
Byggnadsstil
[redigera | redigera wikitext]Kyrkan existerar byggd inom enstaka stram barockstil ett avskalad stil utan stora utsmyckningar.
Ursprungligen fanns stilen hårdare inom exteriören än idag, vilket sedan 1865 även äger nyklassicistiska drag. öppning samt muröppningar existerar rundbågiga.
Kyrkan ägde ifrån start heller inget en hög byggnad eller struktur inom väster utan plats utformad liksom ett strängt regelbunden centralkyrka inom struktur från en grekiskt kors, tillsammans enstaka tornklocka bredvid.
Kyrkorummet bevarar än idag denna regelbundenhet tillsammans med numeriskt värde höga rundbågiga glasruta vid vardera sidan inom varenda korsarm. ovan korsmitten fanns en 20 alnar (cirka 10 meter) högt trätorn, vilket man ej vet idag hur detta såg ut. detta revs ner 1792. Taket plats valmat nära varenda korsarms slut.[5]
Byggmästare Haller
[redigera | redigera wikitext]Kyrkan uppfördes från enstaka murmästare samt senare även byggmästare ifrån dåvarande kurfurstendömet Sachsen, Christian Haller, inflyttad 1720 mot Karlstad.
Senare ledde han även arbetet tillsammans för att bygga snarlika stenkyrkor tillsammans med kraftiga tjocka murar, mot modell Nedre Ulleruds kyrka, utanför Deje, tre mil norr ifall Karlstad. Denna kyrka existerar även byggd inom korsform, dock ej såsom en grekiskt kors utan tillsammans med mot modell en längre långhus.[5]
Byggnadsmaterial
[redigera | redigera wikitext]Inne inom domkyrkans en hög byggnad eller struktur existerar murarna oputsade ifrån tredjeplats våningen samt uppåt samt var kunna murarnas byggnadsmaterial alltså beskådas.
Byggnadsmaterialet existerar murad gråsten (natursten) inom olika storlekar. Den översta våningen (klockvåningen) beneath tornhuven existerar dock murad inom tegel (ombyggt efter 1865, titta nedan), vilket även detaljerade samt mönstrade friser runt kyrkan samt tornets hörnkedjor (mönstrade hörn) tillsammans mera bör existera. inom tornet syns även för att vissa öppning samt muröppningar senare äger blivit igenmurade.
Byggnadsmaterial samt igenmurning kunna ses nära en mottagning inom tornet, vilket ibland finns vid religiös schema.
Stilförebilder
[redigera | redigera wikitext]Ritningarna mot domkyrkan besitter ej återfunnits, dock bevarade papper visar för att Christian Haller förde underhandlingar tillsammans murmästaråldermannenJonas Fristedt ifrån huvudstaden, såsom tydligen gett en kostnadsförslag samt troligen ritningar mot den nya byggnaden.
Fristedt besitter antagligen även ritat Kungsholms kyrka inom huvudstaden, liksom den ursprungliga Karlstads domkyrka ägde stora likheter tillsammans med (utformningen liksom en grekiskt kors samt detta valmade taket).
Kungsholms kyrka inom sin tur existerar enstaka förenklad samt modifierad kopia från Katarina kyrka inom huvudstaden. Denna kyrka existerar tillsammans tillsammans Hedvig Eleonora kyrka inom identisk tätort huvudmonumenten till ett assemblage centralkyrkor ritade från jean dem la Vallée, inom ett holländsk-reformert stil vid modet inom 1600-talets Sverige.[6]
Kungsholms, alternativt Ulrica Eleonora, kyrka ritades från arktitekten Mathias aktör, svärson mot jean dem la Vallée.
Kyrkan började uppföras 1672 samt invigdes 1688.
Sakristia samt läktare
[redigera | redigera wikitext]Den östra korsarmen plats ifrån start delad inom enstaka sakristia inom den yttre delen, tillsammans numeriskt värde boende, samt en kor in mot kyrkorummet. dem båda delarna avskildes ifrån varandra tillsammans med ett cirka tre meter upphöjd mur.
ovan sakristian fanns enstaka läktare samt enstaka läktare sattes även upp inom väster. inom interiören plats alltså den östra korsarmen avkortad mot hälften samt ägde endast en fönsterpar. vid 1750- samt 1760-talen byggdes läktare även mot inom dem södra samt norra korsarmarna.[7]
Tornet
[redigera | redigera wikitext]Åren 1735–1737 tillkom dock en kraftigt en hög byggnad eller struktur mot inom väster, vilket alltså bröt den ursprungliga planen till kyrkan såsom en grekiskt kors.
Kyrkklockorna flyttades nära färdigställandet från tornet dit ifrån klockstapeln, liksom revs. vid således vis frångicks redan då den ursprungliga planen ovan kyrkan vilket en grekiskt kors.
På tornets västfasad finns årtalet 1737 inom smitt järn, inom något liksom liknar balkfästen. detta fanns före branden 1865 även vid tornets norra samt södra sidor, dock strax nedanför tornhuven mot skillnad ifrån västfasaden.
Tornet ägde mot enstaka start en brädtak tillsammans enstaka kula högst upp. Detta överdel samt tornets inredning inom virke brann upp nära enstaka brand 1752. Tornet började därefter återställas 1757 samt tornets huv fick ett nedsänkt barockhuv tillsammans urtavlor mot hälften instuckna underifrån samt däröver enstaka mindre kupol, vilket avslutades tillsammans med enstaka små lanternin tillsammans spira högst upp.
detta utseendet förändrades något 1794.
I muren beneath urtavlan fanns numeriskt värde ljudgluggar (för klockringningen) utan friser samt bårder liksom detta nyklassicistiska tornet äger idag. Tornets kanter pryddes ej heller från dem kraftiga hörnfriser liksom idag finns längs tornmurarna.[8]
På detta all taget är kapabel man yttra för att tornet ägde enklare utsmyckningar inom murarna samt ett lägre huv tillsammans ett ytterligare utformning.
Tornets övre delar liksom bota tornets hörn skiljer sig idag något som är viktigt eller nödvändigt ifrån detta tidigare utseendet.
Korets inredning. Restaureringen 1791–1792
[redigera | redigera wikitext]På Gustav III:s uppgift 1790 ritade arkitekten Erik Palmstedt enstaka fräsch korinredning tillsammans med en nytt altare samt dessutom enstaka färsk predikstol, biskopsbänk (en speciell kyrkbänk) samt ett färsk biskopsstol, den sistnämnda finansierades från biskop Herman Schröderheim.
Dessa arbeten slutfördes 1793 samt innebar för att den bakersta delen från östra korsarmen för tillfället helt avskildes ifrån kyrkorummet. detta skedde genom för att ett fräsch mur uppfördes kurera vägen upp mot taket mellan koret samt ett större (högre) sakristia därbakom. numeriskt värde öppning byggdes istället på grund av för att personer läktaren på baksidan ovan sakristian skulle behärska erhålla insyn inom kyrkorummet.
inom den nya mellanmuren mellan sakristian samt koret byggdes ett halvrund fördjupning, enstaka fräsch rund absid, samt var placerades detta nya altaret. detta innehåller en kors samt numeriskt värde änglar samt en altarbord inom berg. Änglarna utfördes från skulptören Johan Tobias Sergel.[9]
Gamla altaret tillsammans med änglar från Johan Tobias Sergel.
Koret idag sett ifrån västra ingången tillsammans detta nya altaret ifrån 1967 (se nedan) framför detta gamla.
Predikstolen ritad 1790 samt byggd 1791–1793 intill ett trädformad ljusglob ifrån 1998.
Branden 1865
[redigera | redigera wikitext]Karlstads domkyrkas överbyggnad samt en hög byggnad eller struktur förstördes nära den stora stadsbranden 2 juli 1865, då nästan kurera Karlstad lades inom rester efter förbränning.
Vid branden förstördes tornets huv samt kurera dess innandöme. Klockorna smälte alternativt föll ner vid valvet ovan vapenhuset, likt dock höll, även ifall detta blev en stort hål inom detta. Övriga valv höll helt samt hållet, dock kyrkorummet rökskadades.
Inredningen, mot samt tillsammans den känsliga orgeln klarade dock branden trots hettan. Valvens säkerhet undersöktes efter branden från ett arkitekt. Likaså provades orgeln tillsammans med ett timmes kraftigt spel. Den invändiga restaureringen skedde sedan ej förrän nära slutet från 1870-talet, då målningen ägde åldrats samt flagnat samt inventarierna behövde underhållas.
Samtidigt installerades nya värmeugnar såsom värmesystem. Kyrkan ägde tidigare saknat uppvärmning.[10]
Efter branden fick tornet sitt nuvarande nyklassicistiska utseende efter ritningar från arkitekten inom ÖverintendentsämbetetAlbert Törnqvist, tornet fick även ett fräsch upphöjd spira tillsammans med infällda urtavlor samt nya tidsangivare.
Samtidigt slopades detta tidigare valmade taket.
varenda korsarm (också detta likt syns på baksidan västornet) fick nya gavlar inom stil tillsammans med tornets nya utformning, tillsammans med stora rundbågiga vindsfönster överst inom varenda korsarm utom inom den västra var tornet står. Norra samt södra korsarmen fick dessutom nya runda glugg vilket liknar rosettfönster, vilka ger ljus åt tvärskeppets södra samt norra valv samt läktare.
I slutet från 1890-talet fick kyrkan även nya målade korfönster.[11]
Det efter 1865 förändrade tornet ifrån sydost.
En foto vid ett från gavlarna liksom fick detta utseende efter branden 1865.
Ett från dem målade korfönstren ifrån 1890-talet.
Kyrkans senare historia
[redigera | redigera wikitext]Restaureringen 1915
[redigera | redigera wikitext]1915–1916 restaurerades kyrkan samt då utsträcktes bland annat korväggens tandade list beneath valven runt all kyrkan, därför för att kyrkan såg ut för att artikel yngre än den plats (som ifall den vore ifrån 1790-talet).
Samtidigt målades väggarna ifall inom ett mörkare gråviolett marmorering nödvändiggjord likt åtgärd vid bas från inom väggarnas kalkavfärgning inom vitt framträdande fuktfläckar. Koret fick ett smaragdgrön mörkare färg såsom påminde angående kolmårdsmarmor.
Karlstads domkyrka är en kyrkobyggnad i Karlstad i Karlstads stiftKyrkan fick även enstaka fräsch bänkinredning, vilket ersatte den tidigare många enkla bänkinredningen. samtliga glugg utom korfönstren fick dessutom ornamenterat samt inskriptionsförsett antikglas. Bänkinredningen samt fönstren existerar idag kvar desamma.[12]
Ny sakristia 1956
[redigera | redigera wikitext]1956–1957 byggdes enstaka fräsch massiv sakristia inom numeriskt värde våningar mot inom öster, vilket ägde planerats sedan restaureringen 1915, dock skrinlagts efter motsättningar tillsammans kyrkorådet.
Den ursprungliga centralkyrkotanken tillsammans ett grekisk korsform äger därför alltså övergetts ännu ett gång, genom för att den öst-västliga axeln äger blivit längre än den nord-sydliga. Längden vid korsarmarna efter denna tillbyggnad för tillfället existerar dock mer symmetrisk än förut. detta plats även avsikten, då man ansåg för att kyrkan ägde blivit asymmetrisk inom samt tillsammans för att kyrkan slutade abrupt inom öster, dock ej vid identisk sätt inom väster, sedan tornet tillkom.[13]
Domkyrkans interiör före restaureringen 1915 (fotot existerar taget omkring kalenderår 1880).
Domkyrkans södra samt östra korsarmar.
Sakristian ifrån 1956 syns mot höger.
Koret sett ifrån norra korsarmen likt sedan restaureringen 1965–1967 existerar framflyttat (jämför tillsammans bilden mot vänster var bara en fönsterpar finns framför altaret).
Det nya altaret, tillsammans med briljantkorset ovanför samt tillsammans med detta gamla altaret bakom.
Ett nytt sidoaltare inom kyrkan äger denna tredelat konstverk (en tredelad altartavla).
Detta altare tillkom beneath den senaste renoveringen 1998.
Restaureringen 1965
[redigera | redigera wikitext]Åren 1965–1967 restaurerades kyrkan invändigt. Den gamla korväggen flyttades längst bort ut inom öster inom korsarmen, eftersom den nya sakristian ägde byggts mot. detta ansågs mer samt förbättrad likna andra centralkyrkor samt den ursprungliga centralkyrka liksom Karlstads domkyrka plats.
Karlstads domkyrka på Lagberget invigdes den 2 juli 1730 och ersatte en äldre kyrka på Tingvallaöninom samt tillsammans med restaureringen försvann dock detta ursprungliga mönstret inom absidvalvet inom struktur från sexhörningar samt romber ifrån 1793. Den tandade frisen ifrån 1915 blev tagna även försvunnen utom inom korväggen, var den fanns initial. – Kyrkan målades även angående inom den ursprungliga gulvita egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser ifrån 1700-talet, likt bland annat Palmstedts kor ursprungligen ägde varit målad inom.
Vid restaureringen fick kyrkan även en nytt stengolv. Östra korsarmens underlag sänktes dessutom mot identisk nivå liksom den övriga församlings eftersom ett avskild korsarm inom öster, tillsammans med ett ytterligare golvnivå annars skulle bli på grund av utdragen. Samtidigt blev tagna detta låga staketet inom berg vilket avskilde kor ifrån övriga kyrkan försvunnen.
– en nytt centralaltare inom gotländsk kalksten inom modernistisk stil sattes istället in beneath övergången ifrån mittvalv mot detta inledande valvet inom östra korsarmen.
Kyrkan uppfördes som en centralkyrka med lika långa korsarmarAltarbordet består från enstaka kraftig stenplatta vilande vid numeriskt värde pelare tillsammans raka samt enkla former. ovan detta nya altarbordet hänger en modernistiskt krucifix inom slipat kopp inom form eller gestalt från en latinskt kors tillsammans med raka linjer uppbyggd från glaskvadrater. Mittvalvet fick små nya belysning inom symmetriskt placerade hål liksom använts på grund av ventilation.
enstaka fräsch kororgel ställdes även in nära korsarmens norra blad, eftersom den idag förbättrad fick ställe. Biskopsbänken, såsom tidigare stått var, flyttades längre in inom korsarmen på baksidan den nya orgeln. – en par trearmade väggljusstakar (vägglampetter) samt ett tavla flyttades även.
Den nuvarande dopfunten tillkom även inom samband tillsammans restaureringen 1967–1968 samt ersatte då enstaka äldre dopfunt inom mässing ifrån 1915.
en äldre dopställ finns även. Den nya dopfunten existerar även modernistisk, ritad från restaureringens förste arkitekt Kurt von Schmalensee. Den besitter ett cuppa inom slipat kopp (som kunna belysas inifrån) samt ett rund bas inom mörk granit. Den placerades i enlighet med planen till restaureringen på baksidan predikstolen inom den förändrade östra korsarmen.[14]
Renoveringen 1998
[redigera | redigera wikitext]Domkyrkan renoverades senast 1998 samt bland annat fick tornet då nya bronsplattor.[15] Målningen förbättrades även samt enstaka fräsch ljusglob inom struktur från en växt samt en nytt glasskåp var äldre inventarier framträda upp, bland annat inom form eller gestalt från ett Karl XII-bibel samt en meddelande ifrån drottning Kristina angående för att Karlstad skulle bli stiftsstad istället till Mariestad, varigenom Karlstads stift upprättades.
Bibeln skänktes mot staden samt den gamla domkyrkan 1705.[16]
Interiörens intryck
[redigera | redigera wikitext]Kyrkan ger ännu en ljust samt enkel intryck, vilket speglar upplysningstidens ögonkontakt vid kyrkan likt formulering på grund av förnuft, moral samt evighetshopp. Dessa drag samt änglarna från J T Sergel inom dagens domkyrka markerar upplysningstidens teologi samt fromhet.[17]
Kyrkan äger vid bas från bränder liksom nämnts även en ganska modernt utseende invändigt utan frälsevapen samt liknande runt väggarna.
ej heller vid golvet finns några äldre heraldiska inslag. dem korgravar såsom fanns inne inom kyrkan avskaffades beneath 1800-talet från sanitära orsaker, inom samband tillsammans för att Nya kyrkogården skapades nära Sundsta herrgård, norr ifall den dåtida staden samt norr ifall Östra älvgrenen nära Östra bron. dem gamla gravhällarna såldes mot borgarna inom staden, liksom lär äga uppskattat dem såsom trappstenar framför sina bostad.
eftersom den huggna sidan från stenen plats svår för att trampa vid valde man tydligen för att lägga hällarna tillsammans med den släta undersidan uppåt.[18]
Strax mot motsats till vänster ifall västra ingången mot kyrkan ligger enstaka massiv gravhäll liksom tidigare varit placerad inom domkyrkans kor. Den påminner angående för att platsen existerar ett tidigare kyrkogård, var inga dock besitter begravts efter tid 1800.[19]
Orglar
[redigera | redigera wikitext]- 1640 byggdes enstaka orgel inom kyrkan.[20]
- 1674 byggdes ett orgel från prosten Jonas Rudberus inom Lyrestads socken.
Orgeln ägde 24 stämmor samt förstördes inom branden 1719. Efter branden använde man sig från ett regal liksom slutligen 1743 byttes ut mot en positiv tillsammans 4 stämmor. Positivet såldes 1752 mot Silleruds kyrka.[20]
| Huvudverk | Öververk | Pedal |
| Kvintadena 16' | Kvintadena 8' | Principal 16' |
| Principal 8' | Gedackt 8' | Untersats 16' |
| Flachflöjt 8' | Principal 4' | Oktava 8' |
| Fleut traversiere | Spetsflöjt 4' | Gedackt 8' |
| Oktava 4' | Kvinta 3' | Oktava 4' |
| Flöjt 4' | Oktava 2' | Scharf III |
| Kvinta 3' | Scharf III | Cymbel II |
| Superoktava 2' | Trumpet 8' | Basun 16' |
| Scharf III | Trumpet 4' Bas | Trumpet 8' |
| Trumpet 16' | Vox virginea | Trumpet 4' |
| Trumpet 8' | Tremulant |
- 1939 ersattes orgeln från Marcussen & Søns orgel såsom ägde 58 stämmor.
ifrån föregående orgel användes fasad, orgelhus, väderlådor ifrån manual 1 samt fotspak samt cirka 25 stämmor. Traktur samt registratur plats elektrisk.[20][22]
| Huvudverk inom | Svällverk II | Svällverk III | Pedal | Koppel |
|---|---|---|---|---|
| Principal 16' | Sgd Gedackt 8' | Gedackt 16' | Principal 16' | II/I |
| Gedacktpommer 16' | Salicet 8' | Principal 8' | Violon 16' | III/I |
| Principal 8' | Quintadena 8' | Rörflöjt 8' | Subbas 16' | III/II |
| Spetsflöjt 8' | Oktava 4' | Viola di gamba 8' | Gedackt 16' (transm.) | III 16'/III |
| Gedackt 8' | Koppelflöjt 4' | Voix Celeste 8' | Quinta 10 2/3' | I/P |
| Oktava 4' | Principal 2' | Oktava 4' | Oktava 8' | II/P |
| Gedacktflöjt 4' | Rörflöjt 2' | Fl octaviante 4' | Gedackt 8' | III/P |
| Quinta 2 2/3' | Quinta 1 1/3' | Nasat 2 2/3' | Oktava 4' | II 2'/P |
| Oktava 2' | Sesquialtera 2 chor | Gemshorn 2' | Nachthorn 2' | |
| Mixtur 5 chor | Scharff 4-6 chor | Ters 1 3/5' | Cornett 4 chor | |
| Scharff 4 chor | Rankett 16' | Oktava 1' | Mixtur 5 chor | |
| Trumpet 16' | Krumhorn 8' | Mixtur 5 chor | Basun 32' | |
| Trumpet 8' | Tremulant | Cymbel 3 chor | Basun 16' | |
| Crescendosvällare | Fagott 16' | Fagott 16' (transm.) | ||
| Solotrumpet 8' | Trumpet 8' | |||
| Euphon 8' | Trumpet 4' | |||
| Skalmeja 4' | Cornett 2' | |||
| Tremulant | ||||
| Crescendosvällare |
4 fria kombinationer, automatisk pedalväxling, registersvällare till kurera orgeln, rörstämmor av/på, rörstämmor 16' av/på.
- Den nuvarande orgeln byggdes 1972 från A. Magnusson Orgelbyggeri AB. Fasaden existerar ifrån 1878 års orgel samt ryggpositivets fasad existerar ifrån 1972. Trakturen existerar mekanisk samt registraturen elektrisk.[20] nära restaureringen 1967–68 fick orgeln en nytt ryggpositiv inom läktarbarriären.
| Ryggpositiv I | Huvudverk II | Svällverk III | Öververk IV | Ekoverk V | Pedal | Koppel | Övrigt |
| Principal 8´ | Pommer 16' | Gedackt 16´ | Gedackt 8´ | Cornett V | Principal 16' | I/P | Fria kombinationer. |
| Gedackt 8´ | Principal 8´ | Principal 8´ | Fugara 8´ | Trumpet 8' | Subbas 16' | II/P | Registersvällare. |
| Kvintadena 8´ | Rörflöjt 8´ | Borduna 8´ | Principal 4´ | Vox Humana 8' | Kvinta 10 2⁄3' | III/P | |
| Prestant 4´ | Kvinta 5 1⁄3´ | Gamba 8´ | Rörflöjt 4´ | Tremulant | Oktava 8' | I/II | |
| Koppelflöjt 4´ | Oktava 4´ | Schwebung 8´ | Oktava 2´ | Gedackt 8' | III/II | ||
| Kvinta 2 2⁄3´ | Blockflöjt 4´ | Oktava 4´ | Täckflöjt 2´ | Oktava 4' | |||
| Doublette 2´ | Ters 3 1⁄5´ | Flöjt oktaviant 4´ | Sifflöjt 1 1⁄3´ | Täckflöjt 4' | |||
| Ters 1 3⁄5´ | Nasard 2 2⁄3´ | Nasard 2 2⁄3´ | Oktava 1´ | Nachthorn 2' | |||
| Scharf IV | Oktava 2' | Oktava 2´ | Rauschpipa II | Mixtur V | |||
| Krumhorn 8´ | Quarte dem Nasard 2' | Blockflöjt 2´ | Cymbel III | Basun 16' | |||
| Tremulant | Ters 1 3⁄5' | Mixtur V | Rankett 16´ | Trumpet 8' | |||
| Mixtur VI | Fagott 16' | Musette 8´ | Trumpet 4' | ||||
| Trumpet 16´ | Oboe 8´ | Tremulant | |||||
| Trumpet 8´ | Clarion 4´ | ||||||
| Tremulant | |||||||
| Crescendosvällare |
- Orgeln renoverades samt ombyggdes senast 2010–2011 från Grönlunds Orgelbyggeri inom Gammelstad.
Den innehåller idag 66 stämmor samt 4 616 pipor, vilket utför den mot ett från Västsveriges största kyrkorglar.[23][22]
| Ryggpositiv (I) | Huvudverk (II) | Svällverk (III) | Öververk (IV) | Ekoverk (V) | Pedal | Koppel | Övrigt |
| Principal 8´ | Pommer 16' | Gedackt 16´ | Gedackt 8´ | Cornett V | Composée 32' | I/P | Fria kombinationer. |
| Gedackt 8´ | Principal 8´ | Principal 8´ | Fugara 8´ | Solo Trumpet 8' | Principal 16' | II/P | Registersvällare. |
| Kvintadena 8´ | Rörflöjt 8´ | Borduna 8´ | Italiensk Principal 4´ | Vox Humana 8' | Subbas 16' | III/P | |
| Prestant 4´ | Grand Nasard 5 1⁄3´ | Gamba 8´ | Rörflöjt 4´ | Tremulant | Octava 8' | I/II | |
| Koppelflöjt 4´ | Octava 4´ | Céleste 8´ | Oktava 2´ | Gedackt 8' | III/II | ||
| Kvinta 2 2⁄3´ | Blockflöjt 4´ | Principal 8´ | Täckflöjt 2´ | Octava 4' | |||
| Doublette 2´ | Grand Tierce 3 1⁄5´ | Oktava 4´ | Sifflöjt 1 1⁄3´ | Täckflöjt 4' | |||
| Ters 1 3⁄5´ | Nasard 2 2⁄3´ | Flöjt octaviante 4´ | Oktava 1´ | Nachthorn 2' | |||
| Scharf IV | Octava 2' | Nasard 2 2⁄3´ | Rauschpfeife II | Mixtur V | |||
| Krumhorn 8´ | Quarte dem Nasard 2' | Blockflöjt 2´ | Cymbel III | Bombarde 32' | |||
| Tremulant | Tierce 1 3⁄5' | Tierce 1 3⁄5´ | Rankett 16´ | Basun 16' | |||
| Trumpet 16´ | Oboe 8´ | Tremulant | Trumpet 8' | ||||
| Trumpet 8´ | Clarion 4´ | Trumpet 4' | |||||
| Tremulant | |||||||
| Crescendosvällare |
Läktarorgeln tillsammans med ryggpositivet ifrån 1967–1968.
Närbild vid ryggpositivet.
Kororgel
[redigera | redigera wikitext]Den mekaniska kororgeln äger 14 stämmor samt existerar byggd 1968 från Grönlunds Orgelbyggeri.[20]
År 2007 blev tagna domkyrkans minsta orgel inom bruk.
detta existerar en femstämmigt positiv, enstaka kistorgel, byggd från den holländska orgelbyggaren Henk Klop. Den existerar flyttbar, samt är kapabel alltså användas både nära mindre gudstjänster samt liksom ackompanjemangsinstrument mot körer samt instrumentalensembler vid olika platser inom kyrkorummet.[23]
Diskografi
[redigera | redigera wikitext]Inspelningar från toner framförd vid församlings orglar.
Inventarier
[redigera | redigera wikitext]Förutom korkåpan ifrån den gamla kyrkan, märkes enstaka mörk skrud tillsammans med silverbroderier ifrån 1730, liksom enstaka korkåpa ifrån 1987. detta finns dessutom fler äldre svarta mässhakar. Mässhakar etc. inom olika färger finns även ifrån 1900-talet (tillverkade mellan 1925 samt 1939 samt 1963).
en kalkkläde ifrån 1748 finns även bevarat, liksom ett skadad skarlakansröd bokdyna tillsammans med årtalet 1731. från flera kollekthåvar existerar numeriskt värde äldre, enstaka inom skarlakansröd samt ett inom mörk sammet gjorda kalenderår 1691 samt 1761. Nytt samt vackert ornamenterat kyrksilver tillsammans oblatask, kalk samt patén skänktes mot kyrkan 1930.
Ett dopfat ifrån 1750, gjord från mästaren E.G. Wendt inom götet ingår inom kyrksilvret liksom ett vinkanna omgjord från numeriskt värde äldre sådana 1768. numeriskt värde från dem sex nummertavlorna inom rokoko existerar gjorda 1770; dem övriga existerar yngre duplikat. enstaka golvtextil gjord 1966 finns även inom koret.
I sakristian finns även enstaka målning i olja från enstaka på grund av församlings uppbyggnad verksam domkyrkosyssloman, Johan Hasselström.
var finns även enstaka pastell från Olle Hjortzberg samt Palmstedts ritningar ovan detta nya koret ifrån 1790 godkända från Gustav III. Utöver dessa inventarier finns även ett kyrkkista bevarad, liksom numeriskt värde gamla stolar till landshövdingen samt dennes fru inom den tidigare landshövdingebänken. dem stolarna finns för tillfället inom ett nyinredd brudkammare inom vapenhuset beneath tornet.[24]
I vapenhuset finns enstaka tympanonrelief utförd 1968 från Heinz Decker inom silvertenn inom samarbete tillsammans Bertil Edgardh.
Den innehåller en Kristusmonogram mot ett bakgrund från mindre rektanglar inom modernistisk stil.[25]
Där finns även enstaka minnestavla, ritad från Kurt von Schmalensee nära restaureringen vid 1960-talet. Den erinrar angående kyrklig uppförande beneath monark Fredrik I:s mandatperiod, då kyrkan ett period kallades Frederici kyrka.
(Jämför tillsammans med för att relaterat till göteborg domkyrka ibland kallas Gustavi domkyrka efter Gustav II Adolf.)[26]
Klockorna samt klockspelet
[redigera | redigera wikitext]Klockorna flyttades ifrån den tidigare kalenderår 1722 uppförda klockstapeln mot detta nybyggda tornet 1737. Efter branden 1752 blev dem omgjutna mot resultat från skadorna.
ett rämna uppkom inom storklockan 1801 sålunda den ej kunde användas. Denna omgöts samt fick färsk inskription månad 1803 från Klockgjutaren samt Åldermannen Gerhard Horner inom Örebro, samt blev högre samt bredare tillsammans med enstaka större vikt (18 Skeppund, 6 Lispund samt 3 Marker metallvikt). Klockan sattes åter upp lördagen 28 januari 1804 tillsammans med invigning dagen efter.[27] Detsamma skedde efter branden 1865, då man från kostnadsskäl tvingades minska antalet tidsangivare ifrån fyra mot tre.
enstaka rämna uppstod snart efter omgjutningen inom storklockan, dock åtgärdades ej förrän sprickan åter gjorde sig påmind genom missljud (att klockan lät många illa), varvid klockan göts angående kalenderår 1913 från Bergholtz klockgjuteri. Samtidigt göts ett färsk större mellanklocka från den tidigare lillklockan samt den tidigare mindre mellanklockan fick bli färsk lillklocka.
Lillklockan existerar alltså ifrån 1865 medan dem numeriskt värde större klockorna existerar omgjutna kalenderår 1913. Dessa tre nuvarande tidsangivare balanserar 3,5, 1,7 samt 0,9 ton.[28] Lilla klockan äger tonen f#0 , mellanklockan tonen d0 samt stora klockan tonen H.
Den 22 april 1990 invigdes en nytt klockspel tillsammans med 25 mindre tidsangivare inom tornet.
detta hänger ovanför dem tre kyrkklockorna. Olika melodier spelas automatiskt klockan 12, 15 samt 18 (olika melodier på grund av varenda klockslag) efter för att äga inprogrammerats via ett klaviatur.[29]
Kyrktornet samt urverket
[redigera | redigera wikitext]Tornet existerar 65 meter högt. inom tornspiran finns bevarade gamla utrymmen på grund av tornvakten, liksom skulle speja efter brand samt andra risker.
inom en från dessa utrymmen finns detta gamla mekaniska urverket bevarat. detta blev tagna ur bruk 1980 samt ersattes då från en digitalt urverk styrt nerifrån andra våningen inom tornet. ifrån ett mindre dosa mitt bland trapporna inom tornspiran går idag fem stänger ut mot urets visare. detta digitala uret existerar även kopplat mot klockspelet (även på grund av timslag) samt mot kyrkklockorna.
Detta kunna även ses inom tornet nära en mottagning.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Valter Lindström, Karlstads domkyrka. Kyrkobygget påbörjades här 1723 av Jonas Fristedt från Stockholm vilken emellertid inte kom att slutföra bygget utan överlät det på den tyskfödde murmästaren Christian Haller
Vägledning, 1974, s. 3
- ^Lindström, s. 3 samt s. 26–36 (samma fakta finns även vid nästa länkar mot delar från webbplatsen www.hosserudkullen.se).
- ^Per Bergren. ”Karlstads domkyrka” (på svenska, engelska). 1647 gjorde drottning Kristina Karlstad till en stiftstad och det var då kyrkan blev domkyrka
Per Bergrens webbplats. sid. 58. https://perberggren.one/onewebmedia/Karlstads%20domkyrka.pdf. Läst 10 månad 2021.
- ^Lindström, s. 3–4; uppgiften angående Herrgårdsgatan finns vid www.hitta.se.Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^ [ab] Lindström, s.
- ^Lindström, s. 4.
- ^Lindström, s. 4–7. Uppgifterna angående dem tillbyggda läktarna inom söder samt inom norr finns inom identisk litteratur vid s. 16.
- ^Lindström, s. 6–10.
- ^Lindström, s.10–12 samt fakta hämtade ifrån nästa länkar mot delar från webbplatser: www.kunskapsradion.nu, www.hosserudkullen.se samt www.varmland.orgArkiverad 28 september 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine..
- ^”Frågan angående anbringande af enstaka värmeledning inom kyrkan samt anskaffande af fräsch orgel.”. Nya Wermlandstidningen, kommiterades redogörelse 1:a kolumnen.
25 november 1874. https://tidningar.kb.se/4112764/1874-11-25/edition/146401/part/1/page/2/?q=orgel%20Lundahl&from=1874-01-01&to=1874-12-31. Läst 23 augusti 2022.
- ^Lindström, s.12–14 (noten gäller bota avsnittet).
- ^Lindström, s. 14 samt 16 (mer ifall bota restaureringen finns vid s. Den första kyrkan brann ner 1719 och mellan 1723-1730 byggdes den kyrka som ses på bilden till vänster
14–18).
- ^Lindström, s.16–18 samt s. 10 (den sistnämnda sidan ifall religiös abrupta avslutning inom öster).
- ^Lindström, s.19–24.
- ^Uppgifter ifrån denna länkArkiverad 28 september 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine. mot ett sektion från webbplatsen www.varmland.org.
- ^En nyhet 1998-09-23 ur tidningen Värmlands Folkblad (tidigare publicerad vid tidningens webbupplaga), ifall restaureringens utfall 1998.
data angående Karl XII:s bibel finns inom Lindström, s. 38.
- ^Uppgifter hämtade ifrån nästa länkar mot delar från hemsidor: www.kunskapsradion.nu, www.hosserudkullen.se samt www.varmland.orgArkiverad 28 september 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine..
- ^”Heraldiska vapen inom Karlstads domkyrka”. Wermlands Heraldik. Arkiverad ifrån originalet den 29 juli 2009.
https://web.archive.org/web/20090729182342/http://geocities.com/wermlandsheraldik/begravning/domkyrkan.htm. Läst 13 juni 2011.
- ^Lindström, s. 39.
- ^ [abcdefg] Tore Johansson, red (1990). Inventarium ovan svenska orglar: 1990:I, Västerås stift; Karlstads stift.
Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris4108784
- ^Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling angående melodier samt Instrumenter särdeles ifall Orgwerks Inrättningen inom Allmänhet jemte begränsad Beskrifning öfwer Orgwerken inom Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn.
sid. 233-234. Libris2413220
- ^ [ab] ”Karlstads stifts orgelinventering 2016-2017”. orgeldatabas.gu.se. https://orgeldatabas.gu.se/webgoart/goart/go_pub.php?p=46&u=1&f=335&l=sv§sel=detail&id_nr=9686. Läst 16 månad 2021.
- ^ [ab] fakta hämtade ifrån från nästa länk mot ett sektion hemsidan www.hosserudkullen.se, samt övning ifrån Lindström, s.
19 ifall ryggpositivet liksom installerades 1967–1968.
- ^Lindström, s. 29 samt 31 samt s. 36–39, samt den på denna plats länken mot enstaka sektion från hemsidan www.hosserudkullen.se.
- ^Lindström, s. Västtornet uppfördes åren 1734-1737, ett årtal som också står på domkyrkans torn
15 samt s. 34; samt fakta ifrån ”Heraldiska vapen inom Karlstads domkyrka”. Wermlandsheraldik. Arkiverad ifrån originalet den 29 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090729182342/http://geocities.com/wermlandsheraldik/begravning/domkyrkan.htm. Läst 26 april 2007. .
- ^Lindström, s. 38.
- ^”Sedan Carlstads Dom-Kyrkas stora ur tid 1801 genom ett åkommen spricka.”. Carlstads Tidningar, notis längst bort ner.
4 månad 1804. https://tidningar.kb.se/2878998/1804-02-04/edition/154209/part/1/page/2/?newspaper=CARLSTADS%20TIDNINGAR&from=1804-02-04&to=1804-02-04. Läst 31 månad 2022.
- ^Lindström, s. 39 samt enstaka produkt 2005-12-31 angående dem tre kyrkklockorna inom Värmlands Folkblad (tidigare publicerad vid tidningens webbupplaga).
- ^En skrivelse 2005-12-31 ifall klockspelet samt ifall dem tre kyrkklockorna inom Värmlands Folkblad (tidigare publicerad vid tidningens webbupplaga).
4–7.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Lindström, Valter (1974). Karlstads domkyrka.
Vägledning. Ystad: Ystads centraltryckeri
- Nyberg, Harry (2012), Karlstads domkyrka. Stiftskyrka - församlingskyrka. register samt reflektion. Karlstads-Gillets förlag.