Kort gevär med grov kaliber 1600 talet

Older Swedish Military Firearms

Musköt (Musket)

Indelningsverket:Under detta äldre indelningsverket använde detta svenska infanteriet framförallt luntlåsmusköter såsom eldhandvapen.Från 1690-talet utrustades infanteriet istället tillsammans flintlåsmusköter vilket blev detta svenska infanteriets standardvapen fram mot 1840, då slaglåsgevär infördes inom armén.Karoliner.

Foto Hans Högman 2007. Armémuseum.

Mynningsladdning (Muzzle-loaders)

Gemensamt på grund av musköterna plats för att dem fanns mynningsladdare. Mynningsladdning alternativt framladdning innebär för att krut samt kula laddas genom eldrörets mynning. Framladdade vapen fanns enklare för att tillverka än bakladdningsvapen, var eldröret baktill måste artikel helt tillslutet beneath avfyrningen samt öppet beneath laddningen.

beneath 1400-talet prövades kanoner tillsammans bakladdning, dock då man ej kunde åstadkomma enstaka tillfredsställande gastätning fortsatte man för att nyttja framladdade pjäser.Framladdning plats den ledande laddningsformen ändra fram mot 1863 inom landet. till för att ladda vapnet bet soldaten från patronen (patronen bestod från ark tillsammans med krut samt kula) samt hällde ned lite från krutet inom fängpannan samt resten från krutet inom pipan.

Kulan släpptes sen ned inom pipan varefter den sattes an tillsammans med laddstaken. Resterna från papperspatronen kördes sen ned tillsammans laddstaken till för att forma ett förladdning därför för att kulan ej kunde rulla ut. Sättett för att ladda kunde självklart variera något.Under 1800-talet ersattes dem framladdade musköterna tillsammans med bakladdade, räfflade vapen.Hur snabbt man kunde ladda berodde vid självklart vid hur väl tränad soldaten fanns samt stridens förlopp.

inom sämsta fall kunde detta ta upp mot fyra minuter dock normalt tog detta mellan 1-2 minuter

Luntlåset (Matchlock)

Luntlåset existerar ett äldre medeltida avfyringsanordning mot eldhandvapen. dem inledande eldhandvapnen avfyrades tillsammans med hjälp från ett lunta likt hölls inom handen. beneath 1400-talet infördes dock luntlåset.

detta bestod från enstaka hävarm (hane) var luntan fanns fastsatt inom den en änden. nära avfyring vreds hävarmen tillsammans med den långsamt brinnande luntan ned mot fängpannan var detta antände fängkrutet likt inom sin tur antände drivladdningen.Bilden mot motsats till vänster visar låsmekanismen på grund av en luntlås. Foto Hans Högman 2007.

Armémuseum.

Föregående sida

xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx

Hjullås (Wheelock)

Hjullåset existerar enstaka konstruktion ifrån start från 1500-talet samt användes fram mot slutet från 1600-talet. inom inledande grabb användes hjullåset mot jaktvapen.

Efter att musköten hade genomgått stora förändringar under 1600-talet, med olika avfyrningsanordningar, kalibrar, former och storlekar, så standardiserades musköterna i Europa i början av 1700-talet

då skytten fällde ned hanen tillsammans med avtryckaren slog den vid hanen fästa fyrsten mot en roterande hjul sålunda för att dem gnistor likt då uppstod antände fängkrutet.Hjullås plats kostsam dock ej särskilt funktionssäkra. Därför konkurrerade dem inte någonsin ut vapen tillsammans med luntlås. Konstruktionen användes framför allt mot pistoler samt karbiner.Bilden mot motsats till vänster visar låsmekanismen till en hjullås.

Foto Hans Högman 2007. Armémuseum.

Snapplås (Snaphaunce lock)

Även Snapplås existerar ifrån 1500-talet. tillsammans med snapplåset användes till inledande gången flinta samt eldstål. nära avfyrning öppnas fängpannelocket mekaniskt varvid hanen svängs vidare. Flintstycket skrapar då mot eldstålet samt gnistor faller ned inom fängpannan var krutet antänds.

Flintlåset (Flintlock)

Flintlåset ersatte sedermera luntlåset såsom avfyringsanordning till musköten.

Flintlåset uppfanns inom land i västeuropa inom start från 1600-talet. ett hane tillsammans med ett fastsatt flintsten slungades från ett fjäder mot ett eldstål nära avfyrningen. dem gnistor vilket då bildades antände krutet inom fängpannan samt skickade in enstaka eldstråle mot drivkrutet. inom land användes flintlåsvapen huvudsakligen ifrån slutet från 1600-talet samt fram mot 1840.

sålunda sent såsom 1864 fanns detta kvar svenska sårskydd vilket plats utrustade tillsammans flintlåsgevär.Bilden mot motsats till vänster visar låsmekanismen till en flintlås. Foto Hans Högman 2007. Armémuseum.

[3] Under 1600-talet tillverkades flintlåsmusköter i en mängd olika modeller

Subsidiegevär 1808

Vid krigsutbrottet från finska kriget 1808 rådde massiv bristande vid vapen inom land. Anledningen plats för att Kongl. Krigskollegium sålt ut 40.000 vapen mot Preussen samt arvsfienden Ryssland. från dessa vapen existera nära 22.000 stycken gevär. Då landet alternativt snarare monark Gustaf den IV Adolf plats osams tillsammans med land i västeuropa samt den s.k.

kontinentalblockaden förelåg kunde landet endast skaffa ersättningsvapen ifrån Storbritanien, vilket man även gjorde. Man köpte in 35.000 vapen samt erhöll 20.000 vapen såsom subsidier. Vapnen kom in 1808 respektive 1812 samt går oftast beneath epitetet subsidiegevären. tid 1842 byggdes dem flesta från dessa gevär angående mot slaglås.

Bilden visar en modell vid en subsidiegevär ifrån Storbritanien, troligen ett Tower flintlåsmusköt, enstaka därför kallad "Brown Bess".

Kalibern existerar 0,753 tum. vid pipan finns Georg III krönta initialer. Geväret tillhör Vilhelm Hedström samt bilden framträda tillsammans hans tillstånd.

Ett hjullåsgevär klickade ungefär nära vart femte ny tillväxt (20 %). en flintlåsgevär klickade ungefär ett gång vid 5-9 ny tillväxt (10-20 %) samt behövde ett fräsch flinta efter ca: 30 skott.

Slaglås (Percussion lock)

Slaglåset existerar ett avfyringsinrättning till eldhandvapen tillsammans slagkänslig tändsats.

Tändsatsen detonerar nära annonsen från slagstiftet samt tänder vapnets krutladdning. Själva tändhatten sitter vid ett nippel var hanen träffar ned samt skickar enstaka eldslåga ned mot krutladdningen inom pipan. Denna teknik patenterades 1807 från skotten John Forsyth. tid 1812 konstruerades världens inledande bakladdade vapen tillsammans slaglås samt självtätande patroner.

Detta vapen äger sedan utvecklats mot våra dagars gevär samt pistoler.

Historik

dem funktionssäkrare slaglåsgevären ersatte flintlåsmusköter beneath 1800-talet.Slaglåsgevär infördes från armén inom landet tid 1840. Bilden mot motsats till vänster visar låsmekanismen på grund av en slaglås. Foto Hans Högman 2007. Armémuseum.

Bakladdning (Breech-loaders)

Vid bakladdning laddas skjutvapnet bakifrån samt ej ifrån vapnets mynning.

I diskussionen rörande Karl XII:s död 1939-41 togs det upp att kungen 1716 låtit beställa 800 "glatta studsare" från gevärsfaktoriet i Jönköping, vapen som sannolikt hade en något större kaliber än de vanliga musköterna men antagligen var kortare

Redan vid 1300-talet fanns bakladdare jämsides tillsammans framladdare. dem ägde åtgärda krutkammare vilket sattes fast på baksidan detta egentliga eldröret.

Den tidens teknik medgav dock ej tillfredsställande försegling utan man blev tvungen för att utforma eldröret tillsammans ett fast botten såsom laddades ifrån mynningen. ursprunglig tillsammans vapensmeden Dreyses tändnålsgevär ifrån 1841 blev bakladdningsgevär praktiskt användbara. dem prövades inom preussarnas konflikt mot land 1864 samt mot Österrike 1866 samt beneath fransk-tyska kriget 1870-71 användes dem allmänt.

detta fanns ursprunglig då man lärde sig för att massproducera metallpatroner likt bakladdningen slog igenom. Bakladdningsgevär äger något som är viktigt eller nödvändigt större eldhastighet än framladdningsgevär.

Bakladdningsgevär från 1867-års modell

Ammunition (Ammunition)

Ammunition bestod från tre komponenter, nämligen tändmaterial, drivladdning samt projektil.

ifrån start fanns dem skilda åt innan laddning, dock samlades senare inom enstaka patron.Tändmaterialet ägde mot övning för att ge enstaka gnista sålunda för att drivladdningen kunde antändas samt åstadkomma enstaka explosion sålunda för att projektilen sköts iväg. Tändmaterialet kunde t ex existera flinta vilket inom flintlåsvapnen. Drivladdningen utgjordes från svartkrut ända mot långt in vid 1800-talet.

Projektilen fanns ifrån 1500-talet fram mot 1800-talet enstaka rund blykula. Denna göt soldaten ofta egen tillsammans med hjälp från enstaka kulform. Kulan ägde oftast enstaka kaliber vid 16-20 mm. inom mynningsladdade vapen måste kulan äga enstaka något mindre kaliber än själva pipan.Med mynningsladdare plats soldaten tvungen för att bära tillsammans med sig allt såsom behövdes till för att ladda vapnet.

Detta förvarades inom pungar samt flaskor.

Karbin är ett gevär med kort pipa och användes i första hand av beridna enheter, artilleriet samt i flottan

Snart lärde man sig dock för att tillverka patroner från blad vilket innehöll både kula samt krutsats.

Svartkrut (Black powder)

Svartkrutet existerar den kruttyp såsom användes mot skjutvapnen beneath indelningsverkets tidsepok. detta bestod från 10 % svavel, 15 % kol samt 75 % salpeter (kaliumnitrat) vilket finmalts mot pulver, blandats, fuktats tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt formats mot korn såsom torkats samt polerats.

Salpeter kunde man utvinna ur mark vilket fanns blandad tillsammans växt samt djuravfall samt mer alternativt mindre indränkt tillsammans urin.I Europa kom svartkrutet inom bruk inom skjutvapen inom start från 1300-talet. Genom tillväxt beneath 1800-talet, bl.a. från Nobel, kunde svartkrutet ersättas tillsammans förbättrad substanser, inledningsvis liksom sprängämne samt senare liksom drivkrut inom skjutvapnen.

Dubbelbaskrutet alternativt nitroglycerinkrut (NG-krut) patenterades 1887 från Alfred Nobel.Krutets brinnhastighet beror främst vid gastrycket inom detta utrymme var krutet brinner. Ju högre trycket existerar, desto fortare brinner krutet. dem vilket arbetade tillsammans med skildring från krut kallades salpetersjudare.När svartkrut antänds bildas ett kraftig ljus rök likt snabbt något som har blivit sämre eller försämrats sikten till skytten.

Röken kunde efter en tagt omsluta bota slagfältet inom ett dimma.

Begrepp

Bajonett

En bajonett existerar en blankvapen avsett för att placeras nära mynningen vid musköter/gevär samt brukas inom närstrid. på grund av militära ändamål började bajonetten tas inom bruk vid 1640-talet inom land i västeuropa.

Bajonetten kom för att spela ett massiv roll nära infanteriets inbrytningar, samt soldaterna övades vid bajonettfäktning.Bajonetter typindelas efter klingform, t.ex. sabel-, värj- samt knivbajonetter, alternativt efter fästanordning, t.ex. tapp-, ring- samt hylsbajonetter.I landet började bajonetter för att användas beneath 1690-talet samt fanns ifrån start tilldelad dem 12 grenadjärer liksom fanns inom varenda kompani.

Bajonetten fanns då ca: 70 cm långa.Den inledande svenska musköten tillsammans bajonett fastställdes 1692.

Dragongevär

Dragongeväret fanns något längre än karbinen dock försedd tillsammans både rembyglar samt karbinstång. mot skillnad ifrån studsarna samt karbinerna fanns dragongeväret avsett till bajonett.

År 1717, standardiserades ett flintlåsgevär för den franska hären

Dragongeväret användes ej inom fält efter 1807.

Fänghålsnål

Fänghålsnålen samt viskaren användes till för att hålla fänghålet rent.

Fängpanna

Utrymme inom eldhandvapen såsom nära avfyrningen antänds till för att inom sin tur antända drivladdningen på grund av kulan. Den sektion från krutet vilket hälldes inom fängpannan kallades även till fängkrut.

Gevär

Eldhandvapen vilket hanteras tillsammans med båda händerna; förr ett allmän beteckning på grund av vapen.

Kaliber

Diametern från kulan.

Karbin

Karbin existerar en gevär tillsammans med vykort pipa samt användes inom inledande grabb från beridna enheter, artilleriet samt inom flottan.

Karbinen fästes vid ryggen till bästa rörlighet beneath ridningen samt hängdes inom axelgehäng tillsammans med enstaka karbinhake liksom fästes inom ett metallskena (karbinstång) vid vapnets vänstra blad. Karbinen började användas inom land vid 1660-talet samt användes inom fält mot omkring 1807. Karbinen återkom dock 1870 inom form eller gestalt från enstaka bakladdad Remington karbin.

Kruthorn

Horn vilket användes från soldaten på grund av för att förvara krutet inom - krut likt användes nära laddning från eldhandvapen.

Musköt

Äldre namn vid eldhandvapen likt användes tillsammans med båda händerna.

Jmf gevär.

Laddstake

Laddstake plats enstaka trä- alternativt metallkäpp liksom användes nära laddning från mynningsladdare. Laddstaken användes mot för att stöta ned förladdningen samt kulan inom pipan. Den plats oftast fäst inom vapnets framstock, sålunda för att den ständigt följde tillsammans vapnet.

Lunta

Lunta fanns en antändningsmedel såsom förr användes nära avfyring från musköter samt kanoner.

Marin le Bourgeoys skapade det första riktiga flintlåsvapnet för kung Ludvig XIII, kort efter hans trontillträde år 1610

Luntan bestod från en fingertjockt hamprep, såsom kokats inom enstaka lut från gödselvatten, salpeter, pottaska samt osläckt kalk, samt likt på det sättet blivit lättantändligt.

Muskötgaffel

Gaffelformad stödkäpp till dem äldsta tyngre musköterna.

Musköthåll

Längdenhet vilket förekom vid 1600- samt 1700-talen. Den innebar räckvidden på grund av en muskötskott, vilket ansågs motsvara 300 steg à 2,5 tramp, vilket motsvarar ca 225 m.

Patronkök

Patronkök fanns mot mitten från 1800-talet benämning vid den stora läderväska inom vilken infanteristerna medförde sina patroner.

Pistol

Eldhandvapen såsom förmå hanteras tillsammans endast ett grabb.

Redan beneath 1500-talet använde rytteriet hjullåspistoler, samt utvecklingen från pistoler besitter inom stort varit densamma vilket till gevär.

Räfflad pipa

Räfflade vapen ägde spiralformade skåror inom pipan liksom fick kulan för att snurra vilket avsevärt ökade eldhastigheten samt träffsäkerheten. dem räfflade gevären infördes inom den svenska armén samband tillsammans för att bakladdarna kom inom mitten från 1800-talet.Räfflade gevär fanns även vid 1700-talet.

dock på grund av för att en gevär tillsammans med räfflad pipa skall äga någon påverkan vid precisionen måste kulan samt pipans diameter existera lika därför för att kulan följer räfflingen samt ett fåtal enstaka roterande rörelse. Detta gjorde för att räfflade mynningsladdare fanns många svåra för att ladda.

Kulan fick tryckas inom tillsammans våld samt geväret tog därför utdragen period för att ladda.

Repetergevär

Flerskottsgevär hos vilket omladdning sker manuellt genom manövrering från en handtag. svenska arméns inledande repetergevär fanns mausern från modell 1896.

Salpetersjudare

Beteckning vid dem personer likt sysslade tillsammans med beskrivning från svartkrut, vars viktigaste ingrediens fanns salpeter.

titta vidare svartkrut nedan.

Slätborrad pipa

Musköternas pipor plats slätborrade samt ägde enstaka kaliber vid 20 mm. Dessa grovkalibriga vapen, ofta överladdade, stötte våldsamt då man fyrade från dem.

Studsare

Kort räfflar gevär.

Svartkrut

Svartkrutet existerar den kruttyp vilket användes mot skjutvapnen beneath indelningsverkets tidsepok.

Huvudingredienserna bestod från 10 % svavel, 15 % kol samt 75 % salpeter. då svartkrut antänds bildas ett kraftig ljus rök likt snabbt något som har blivit sämre eller försämrats sikten till skytten. Röken kunde efter en tag omsluta bota slagfältet inom enstaka dimma.

Varbygel

Avtryckarskydd vid eldhandvapen, vanligen tillverkat från stål. Varbygeln existerar fäst vid undersidan från kolvhalsen samt existerar utformad liksom ett halvcirkel beneath avtryckaren.

Den skall skydda mot ej avsiktlig avfyring.

Relaterade länkar

•Svenska militära blankvapen•Armémuseums utställning från eldhandvapen (Digitalt museum - sök vid eldhandvapen)•Den indelte soldaten

Källreferenser

•Eldhandvapen I-II, från J. Alm, 1933-1934•NationalencyklopedinÖverst vid sidan