bellvol.pages.dev






Hur många kommuner i västerbotten

Residensstad är Umeå, med två universitet: Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Västerbottens län

Västerbottens län existerar en län beläget inom övre Norrland. Länet består från landskap Västerbotten, östnordlig delen från landskap Ångermanland samt södra delen från landskap landskap samt enstaka små obefolkad sektion från norra Jämtland. Västerbottens län existerar detta näst största länet inom landet samt upptar ett åttandel från Sveriges yta.

inom länet bor fler än &#; invånare, varav närmare 80 andel inom kustkommunerna. Residensstad existerar Umeå, tillsammans med numeriskt värde universitet: Umeå högskola samt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Västerbottens läns valkrets utgör ett valkrets nära riksdagsval inom land.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Västerbottens län bildades inom januari från den norra delen från Västernorrlands län eftersom brytningen inom Nasa silvergruva ansågs kräva enstaka landshövding vid närmare håll än Härnösand.

Därefter äger detta nästan ständigt funnits en län tillsammans detta namn. beneath perioden –60 samt –74 ingick området dock inom Västerbotten samt Österbotten, samt –64 inom Västernorrlands län. denna plats lämnas enstaka överblick ovan Västerbottens län genom tiderna. Residensstad besitter kurera tiden varit Umeå.[2][3]

  • – Västerbotten, Ume, Pite, Lule samt Torne samt Kemi lappmarker.
  • –60 samt – Västerbottens samt Österbottens län, grundlig Västerbotten samt Österbotten samt Ume, Pite, Lule, Torne samt Kemi lappmarker.
  • – Västerbotten samt Ume, Pite, Lule, Torne samt Kemi lappmarker.
  • – Västerbotten samt samtliga lappmarker (Ångermanna lappmark något som har transporterats eller flyttats hit ifrån Västernorrlands län ).

    tid avskildes Kuusamoområdet samt tillfördes Uleåborgs län.

    Västerbottens län är det näst största länet i Sverige och upptar en åttondel av Sveriges yta

    Efter förlusten inom finska kriget avträddes områdena öster angående Könkämäälven, Muonioälven samt Torneälven mot Ryssland.

  • –. Västerbotten samt Åsele, Lycksele samt Pite lappmarker. från detta nordligare området bildades Norrbottens län. likt kompensation utökades Västerbottens län inom söder tillsammans dem ångermanländska socknarna Nordmaling samt Bjurholm.

    Denna kategori har följande 16 underkategorier (av totalt 16)

    Pite lappmark överfördes mot Norrbottens län, från vilket ställe Malå återfördes

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Västerbottens län besitter enstaka varierad natur, allt ifrån detta karga kustlandskapet nära Bottenviken mot den mäktiga fjällnaturen inom väster vid gränsen mot Norge. Däremellan finns inlandet tillsammans milsvida skogar samt myrar.

Länets naturreservat återspeglar denna diversitet. Länets högsta punkt existerar Norra Sytertoppen (1&#; m ö.h.).

I Västerbottens län finns enstaka nationalpark, Björnlandets nationalpark inom Åsele samhälle, samt naturreservat. Naturreservaten äger ett total yta vid cirka &#; hektar samt täcker därmed 13 andel från länets yta.

Dorotea kommun(9 kategorier, 11 sidor) L

Vindelfjällens naturreservat inom Sorsele samt Storumans kommuner existerar tillsammans sina &#; hektar norra Europas största skyddade enhet.

Styre samt politik

[redigera | redigera wikitext]

Styre

[redigera | redigera wikitext]

På länsnivå sköts dem politiska uppgifterna dels från Länsstyrelsen Västerbotten samt dels från område Västerbotten.[4]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

I Västerbottens län finns detta 15 kommuner – Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, sjö i västerbotten, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs samt Åsele.

Ekonomi samt infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Jord- samt skogsbruk

[redigera | redigera wikitext]

Totalt svarade jord- samt skogsbruket inom länet till numeriskt värde andel från sysselsättningen inom start från talet, dock siffrorna varierade kraftigt mellan olika kommuner.

Ungefär hälften från landarealen består från produktiv skogsmark.[5]

Mellan Umeå samt Vännäs, norrut mot Bygdeå samt nära Skellefteås kust återfinns jordbrukets kärnområden. Den största delen från odlingsmarken används till sådd från vallväxter, återstående sektion används företrädesvis på grund av odling från vårkorn samt rotfrukt.

animalisk föda samt mejeriprodukt produceras till salg, vilket existerar den ledande inkomsten på grund av jordbrukarna. flera kombinerar ännu jordbruket tillsammans skogsbruk samt majoriteten från gårdarna äger även resurs mot personlig skog.[5]

Industri

[redigera | redigera wikitext]

I samband tillsammans för att Sveriges industrier fick genomslag inom ekonomin samt samhället inom slutet från talet kom industrierna för att specialiseras inom olika dem olika regionerna.

Residensstad är Umeå

inom Västerbottens län besitter naturresurserna varit grunden på grund av industrialiseringen. Processen inleddes tillsammans med utvecklingen från skogsindustrin inom mitten från talet. Malm äger brutits inom Västerbotten sedan talet, dock detta fanns ursprunglig då utvinningen ifrån Skelleftefältet inleddes inom start från talet likt detta utvecklades mot ett basindustri.

Efter andra världskriget tog verkstadsindustrin hastighet inom Västerbotten. Traditionellt besitter verkstadsindustrin inom länet varit liten, "med en lokalt entreprenörskap såsom grund".[6]

Totalt svarade industrin på grund av 24 andel från sysselsättningen inom länet, även ifall siffrorna varierade kraftigt mellan olika kommuner.

inom mot modell Robertsfors äger verkstadsindustrin massiv innebörd på grund av sysselsättningen, dock den största verkstadsindustrin Umeverken finns inom Umeå. andra större industrier existerar Sveriges enda smältverk, Rönnskärsverken, likt existerar beläget inom Skelleftehamn samt Volvo Lastvagnar inom Umeå.[5]

Energi samt råvaror

[redigera | redigera wikitext]

Vattenkraften besitter varit ett nödvändig energikälla på grund av industrin samt inom Västerbotten besitter den byggts ut sedan slutet från talet.

detta inledande likt byggdes fanns Klabböle vattenkraftverk kalenderår Därefter besitter vattenkraften snabbt byggts ut, mot modell anlades vattenkraftverk inom länet ifrån tid mot [6] i enlighet med information ifrån fanns en anförande småskaliga vattenkraftverk inom länet[7] samt en tiotal större.[8]

I Skelleftefältet finns koppar, zink samt bly dock även mindre mängder guld samt silver.

nära Björkdal finns ett avvikande malmtyp inom struktur från guldförande kvartsgångar.[9]

Tjänster

[redigera | redigera wikitext]

Tjänstesektorn, både privata samt offentliga, sysselsatte omkring tre fjärdedelar från invånarna inom länet inom start från talet. Tillväxten inom tjänstesektorn äger varit kraftig beneath talet inom all länet, dock inom synnerhet inom Umeå samt Skellefteå.

Bland dem största arbetsgivarna inom tjänstesektorn återfinns dem statliga arbetsgivarna Umeå högskola samt Sveriges lantbruksuniversitet dock även regionala arbetsgivaren område Västerbotten, främst Norrlands universitetssjukhus.[5]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Transporter

[redigera | redigera wikitext]

För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken inom Västerbotten.

Persontrafiken vid järnväg sköts från tre olika bolag, SJ kör dagtåg samt nattåg Umeå–Stockholm samt nattåg Umeå–Göteborg, Vy järnvägsfordon kör nattåg vid uppgift från TrafikverketNarvik/Luleå–Jörn–Bastuträsk–Umeå–Stockholm.

Landarealen är 54 kvadratkilometer, vilket motsvarar 13,4 procent av hela Sveriges landareal

på grund av den regionala persontrafiken ansvarar Norrtåg samt dess operatör Vy järnvägsfordon, tillsammans linjer ifrån Umeå mot Luleå, Lycksele, Vännäs samt Sundsvall.

Det finns fem flygplatser inom länet: Umeå, Skellefteå, Lycksele, Vilhelmina samt Hemavan.

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Massmedier

[redigera | redigera wikitext]

Press

[redigera | redigera wikitext]

Västerbottens-Kuriren existerar enstaka frisinnad samt liberal[10] dagstidning vilket ges ut inom Västerbottens län, tillsammans undantag till Malå samt Norsjö samhälle.

Upplagan kalenderår uppgick mot 30 [11]Folkbladet Västerbotten existerar ett socialdemokratisk dagstidning[12] vilket bevakar samtliga kommuner inom länet[13] samt ägde kalenderår enstaka upplagan vid 5 [11]Norran existerar partipolitiskt obunden dagstidning tillsammans med beteckningen frisinnad[14] vilket äger spridningsområde inom tre kommuner inom Västerbotten – Malå, Norsjö samt Skellefteå.

Tidningen finns även inom Norrbottens län samt upplagan tid uppgick mot 18 [11]

Television

[redigera | redigera wikitext]

SVT Nyheter Västerbotten sänder regionala nyheter samt väder.[15] dem regionala redaktionerna finns inom Skellefteå samt Umeå.[16]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen inom Västerbottens län –
År Invånare

&#;&#;

33&#;

&#;&#;

40&#;

&#;&#;

49&#;

&#;&#;

54&#;

&#;&#;

67&#;

&#;&#;

81&#;

&#;&#;

91&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;

&#;&#;

&#;
Källa: Folkmängd länsvis , SCB, accessdatum

Urbanisering

[redigera | redigera wikitext]

De största tätorterna inom länet i enlighet med SCB kalenderår

Residensstaden existerar inom fet stil

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Folkmängd samt befolkningsförändringar - Kvartal 2, ”.

    Statistiska centralbyrån.


  2. hur flera kommuner inom västerbotten

    3. 20 augusti Läst 20 augusti &#;

  3. ^Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (). Norrländsk uppslagsbok: en uppslagsverk vid vetenskaplig bas ifall den norrländska område. Bd 3, [Lapp-Reens].

    Kommuner i Västerbottens län

    Umeå: Norrlands univ.-förl. sid.&#;– Libris ISBN X (inb.)&#;

  4. ^Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (). Norrländsk uppslagsbok: en uppslagsverk vid vetenskaplig bas angående den norrländska område. Bd 4, [Regio-Övre]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid.&#; Libris ISBN (inb.)&#;
  5. ^Regeringskansliet, Regeringen och (4 november ). ”Arbetet vid regional nivå”. Regeringskansliet.

    Läst 11 femte månaden i året &#;

  6. ^ [abcd] ”Västerbottens län - Uppslagsverk - ”. . %C3%A5ng/v%C3%A4sterbottens-l%C3%A4n. Läst 11 femte månaden i året &#;
  7. ^ [ab] Länsstyrelsen Västerbotten samt Skellefteå museum (). Västerbottens industrihistoriska arv genomgång från industrimiljöer inom Västerbottens län –.

    Länsstyrelsen Västerbotten samt Skellefteå museum. sid.&#; &#;

  8. ^Engstrand, Simon (8 augusti ). ”Småskaliga vattenkraftverk hotas från fräsch miljöplan”. SVT Nyheter. Läst 11 femte månaden i året &#;
  9. ^”Vattenkraft”. Skellefteå Kraft. Läst 11 femte månaden i året &#;
  10. ^Johansson, Åke. ”Malmer samt malmbildning”. .

    Läst 11 femte månaden i året &#;

  11. ^”Vad besitter VK på grund av “politisk färg”?”. Västerbottens Kuriren. Läst 11 femte månaden i året &#;
  12. ^ [abc] ”Besked: VK:s utgåva ökar kraftigt – inom Sverigetopp”. .

    Bjurholms kommun(9 kategorier, 3 sidor) D

    16 mars Läst 11 femte månaden i året &#;

  13. ^Hedlund, Julia (14 september ). ”Så besitter tidningen förvandlats samt förändrats”. SVT Nyheter. Läst 11 femte månaden i året &#;
  14. ^”Tipsa oss ifall nyheter | Folkbladet”. . Läst 11 femte månaden i året &#;
  15. ^”Det blir enstaka spännande politisk höst – Norran”. .

    Läst 11 femte månaden i året &#;

  16. ^Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Lokala Nyheter Västerbotten”. Läst 11 femte månaden i året &#;
  17. ^”Så kontaktar ni våra lokala nyheter”. . Arkiverad ifrån originalet den 15 femte månaden i året :// Läst 11 femte månaden i året &#;

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]