Hur dansar man polska instruktion

Ej för att förväxla tillsammans med polka (musik samt dans inom tvåtakt).

Polska existerar enstaka musikform samt pardans inom tretakt (3/4-takt) likt besitter spelats, dansats samt utvecklats sedan slutet från talet. ett avgörande sektion från Sveriges musiktradition består från polskor.

Polska spelas, dansas samt sjungs än inom dygn, samt några modell vid kända polskemelodier existerar "Hej tomtegubbar”, "Räven raskar ovan isen" samt "Vårvindar friska". Särskilt beneath nationalromantiken användes ofta polskemelodier nära sammansättning från klassisk melodier, bland annat från Hugo Alfvén. dem olika varianterna från hambo existerar enstaka släkt inom polskemusiken samt polskedanserna.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Den äldre europeiska pardansen fick fäste inom Mellaneuropa redan vid talet. Bilder ifrån talet visar främst bönder vilket dansar någon struktur från pardans. Tidigare dansade man vid led alternativt vid linjer såsom man ännu normalt fullfölja inom mot modell Grekland. tillsammans med tiden blev pardans även ett modedans på grund av Mellaneuropas överklass.

ursprunglig ett fördans var dansarna gick långsamt inom tvåtakt alternativt fyrtakt, man promenerade samt gjorde figuréer. identisk ton spelades sedan inom en högre tempo inom tretakt; denna sektion kallades proportion.

Polskor har ibland solistiska eller rent av akrobatiska moment

Slutligen talar man angående enstaka ännu snabbare efterdans, ett sierra, inom tretakt var man "sprang från sig dansen". Sierran utmärks i enlighet med musikforskaren Magnus Gustafsson från för att melodin följer mönster likt sträcker sig ovan tre takter således för att enstaka repris är kapabel bestå från mot en mot ex 6 takter.^[1]

På talet utvecklades den polsk-litauiska federationen mot Europas kulturella stormakt.

dem styrande inom landet utvecklade täta kontakter tillsammans Polen beneath andra halvan från talet. Gustav Vasas sonson Sigismund blev krönt mot monark inom både Polen samt land kalenderår Polska musiker vilket spelade polskor plats verksamma nära hovet inom huvudstaden, dock ej vid fioler. sidled tillsammans med introduktionen från polskan liksom dans introduceras efterhand violinen vilket instrument inom landet.

Enligt ett artikel från Eva Hov ifall ett notsamling efter ett kantor inom Stora Tuna socken, verksam vid talet, plats detta vanligt för att bara den inledande tvåtaktsdelen från musiken blev nedtecknad eftersom musikerna förväntades behärska konsten för att producera ett efterdans genom för att utgå ifrån enstaka fördans inom tvåtakt samt omforma den mot ett efterdans inom tretakt.

Denna praxis bidrog självklart mot för att olika musiker spelade tretaktsdelen vid olika sätt.^[2] inom dem handskrivna originalen från svenska notböcker ifrån samt talet används enstaka mängd olika namn vid pardanser inom 3/4-takt dock beteckningen "Polska" existerar ovanlig. Ofta används beteckningen polonäs alternativt menuett. inom senare avskrifter samt uppteckningar återfinns flera låtar tillsammans rötter inom talet tillsammans nya namn liksom innehöll termen polska.

mot viss sektion fanns detta sena talets samt tidiga talets insamlare från folkmusik såsom bytte namn alternativt beteckning vid låtarna.

Polska är en musikform och pardans i tretakt (3/4-takt) som har spelats, dansats och utvecklats sedan slutet av talet

termen polska lät mer folkligt än dem franskklingande orden polonäs alternativt menuett.^[1]

Under tidens lopp förändrade sig dansen samt musiken. Lokala varianter uppstod, såsom ständigt. inom vissa områden försvann någon från delarna, alternativt sålunda blandade man ihop dem tillsammans varandra.

Så på denna plats såg detta ut inom dem övriga nordiska länderna:

• I Norge bröts tvådelningen sönder.

  Fördansen inom tvåtakt blev mot gangar, liksom dock även innehåller element ifrån efterdansen. Efterdansen inom tretakt blev mot springar (springleik, pols), likt besitter tagit delar ifrån fördansen.

• I land finns den endast kvar liksom dansen Sønderhoning ifrån Sønderho vid Fanø. Den dansas tillsammans med en tredelat omdansningssteg, dock musiken vilket spelas existerar fördansmusik liksom oftast existerar inom 2/4 takt.
• I den svensktalande delen från land i norden lever polskesviten kvar tillsammans med menuett likt fördans samt polska såsom efterdans, fast inom enstaka sektion områden existerar detta tvärtom.

Enligt den kände upptecknaren från polskemelodier Karl Sporr finns detta även inom landet gamla polskor tillsammans tydliga musikaliska influenser ifrån talets menuetter.

detta finns modell vid för att identisk ton inom gamla notböcker ibland betecknas liksom menuett samt ibland såsom polska. inom notböcker ifrån tidigt anförande samt äldre används ofta beteckningen polonäs alternativt polonesse. Man äger återanvänt identisk ton dock ändrat lite vid taktdelarnas längd samt betoning sålunda för att rytmen passat mot enstaka ytterligare dans.

Musikaliskt äger flera äldre svenska polskor influerats många från vallåtsmusik likt sjungits alternativt spelats vid enkla blåsinstrument, besitter begränsat tonomfång samt ofta växlar mellan dur samt moll alternativt använde dorisk kyrkotonart. enstaka effekt kommer ifrån gamla psalmer(äldre än ), sålunda kallade folkliga koraler, såsom bevarats samt utvecklats från försångare inom församlingar likt ej ägde någon orgel.

Polskemusiken

[redigera | redigera wikitext]

Polska går inom tretakt samt mot skillnad ifrån valsen existerar musiken ej lika centrerad kring inledande taktslaget. Vanligt existerar för att taktdelarna besitter olika längd samt för att inledande samt tredjeplats taktslaget alternativt andra samt tredjeplats taktdelen existerar betonad.

angående mot modell inledande taktslaget existerar lite längre därför innehåller motsvarande dans en något längre alternativt långsammare steg vid inledande taktslaget; omvänt ifall taktslaget existerar mindre. detta finns ett uppsjö från varianter likt är kapabel delas in inom tre huvudtyper från polskemusik beroende vid vilken huvudfigur musiken existerar uppbyggd av:

Exempel vid polskemelodier existerar "Nu besitter oss ljus, på denna plats inom vårt hus", "Goder afton, goder afton", "Anders Perssons stuga", Prästens lilla kråka", "Hej tomtegubbar", "Räven raskar ovan isen", "Vårvindar friska, leka samt viska" ett mycket massiv del från dem svenska traditionell visorna existerar polskor.

Flera norska danser inom tretakt såsom pols samt springar existerar polskor alternativt nära besläktade tillsammans polskan. Finnskogspolsens utbredningsområde existerar mot modell vid båda sidor från den norsksvenska gränsen nära Värmland samt Hedmark fylke. Rörospols samt polskorna ifrån något som ligger nära eller är i närheten svenska områden (Norskleitjen, Storhurveln ifrån Funäsdalen, polskorna ifrån Västerdalälven etc.) äger regionala likheter, vilken existerar naturligt eftersom Röros plats ett centralort inom området, särskilt då Jämtland plats enstaka sektion från Norge.

eftersom uttrycket "polska" ej används inom Norge (utom kanske såsom samlingsnamn på grund av svenska tretaktsdanser liksom ej existerar mazurka alternativt vals) behandlas ej dessa norska varianter mer detaljerad inom denna produkt.

Polskor spelade från musiker likt ej existerar vana nära musikformen låter ofta underligt på grund av den invigde, eftersom dem då oftast spelas tillsammans lika långa taktdelar samt utan dem olika karaktärsdrag likt existerar vanliga inom den folkliga musikformen polska.

Målsättningen för polskdansmärket är att ligga så nära den dokumenterade dansen som möjligt, tillsammans med följsamhet till musiken

Detta gäller även symfonisk toner. Satser/stycken baserade vid polskor samt inspelade tillsammans med orkestrar dirigerade från kompositören, t ex Hugo Alfvén, låter normalt liksom polskor, medan identisk stycke dirigerat från enstaka från dagens dirigenter ofta förmå låta underligt samt andefattigt.

När polskor noterats besitter detta ibland skett speciell än inom 3/4 takt, mot modell till "kort etta"-polskor tillsammans ett 1/8-not samt numeriskt värde 1/4-noter istället till tillsammans med tre 1/4-noter.

nära notering används dock oftast 3/4 takt samt spelmannen får nyttja sin emotion på grund av karaktären mot för att justera tonernas relativa längd. Folkmusik förmedlas oftast ifrån spelman mot spelman vid gehör, varför noteringsproblematik normalt ej uppstår.

De flesta danskvällar med instruktion börjar med ” prova på”-instruktion i grunddanser från kl till Sedan är det fika

Dansbeskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Många polskevarianter liknar varandra. liksom benämning på grund av ett grundvariant från polskedans såsom fungerar mot dem flesta typer från polskemusik används ofta begreppet "vanlig rundpolska". ett presentation finns längre ner.

Det finns även flera polskor liksom skiljer sig ifrån vanlig rundpolska.

ifrån start dansades polskor vid fläck samt flera sådana "fläckpolskor" besitter levt kvar, särskilt inom Syd- samt Västsverige. en modell existerar Polska ifrån Skepplanda. detta finns polskor liksom besitter likheter tillsammans med dagens dansstil eller dataproblem, mot modell småländsk slängpolska (nyskapad beneath slutet från talet, dock baserad vid äldre källmaterial).

detta finns senpolskor var rörelsen sker många långsamt, mot modell Senpolska ifrån Östra Jämtland/Gimdalen. detta finns polska tillsammans med vykort 1:a liksom Slängpolsk ifrån Övre Klarälvdalen samt tillsammans med vykort 3:a vilket den för tillfället många populära Finnskogspols o.s.v.

Vanlig rundpolska

[redigera | redigera wikitext]

I "vanlig rundpolska", vilket utförs lite olika inom olika delar från landet, omdansar man parvis medurs vid valsbana, detta önskar yttra inom enstaka cirkel moturs längs väggarna inom danslokalen.

mot skillnad ifrån flera andra pardanser existerar ej enstaka inom paret energisk samt till runt den andra, likt mer passivt följer. inom polska bidrar istället båda inom paret normalt lika många mot rörelsen även ifall enstaka, oftast dock ej ständigt den likt dansar kavaljer, startar samt avslutar dem olika momenten.

På fläck innebär att man inte dansar runt i rummet som annars är brukligt, utan i stället försöker hitta ett litet område på dansgolvet som man har för sig själv, och sedan håller sig inom detta område under hela dansen

Vanlig rundpolska innehåller numeriskt värde huvuddelar, dans vidare såsom kallas försteg samt omdansning alternativt snurr medsols. Delarna blandas i enlighet med enstaka fri form eller gestalt, ursprunglig dansar paret försteg samt då personen mot vänster inom dansriktningen, kavaljeren (av vissa kallad föraren) därför önskar startar denna omdansningen.

Förstegen går mot sålunda för att dansarna sätter ner sina fötter vid taktdelarna en (ettan) samt tre (trean). Personen mot vänster sätter ner vänster tramp vid ettan samt motsats till vänster tramp vid trean medan personen mot motsats till vänster vanligen utför tvärt ifall. Då den likt dansar kavaljer (förare) således önskar startar denne omdansningen genom för att svänga in framför den likt dansar liten sjö (av vissa kallad följare) samt paret börjar snurra medurs runt sin gemensamma tyngdpunkt/axel, en varv per takt, samtidigt likt dem fortsätter för att förflytta sig moturs inom valsbanan.

inom delar från landet dansar man angående vid taktdelarna en samt tre tillsammans steg såsom inom snoa, dock vanligast existerar för att något steg även görs vid numeriskt värde. Då existerar kavaljersteget ofta vänster, ihop (högerfoten sätts intill vänsterfoten), motsats till vänster medan damsteget ofta existerar ihop, motsats till vänster, vänster. inom Jämtland existerar damsteget oftare motsats till vänster, vänster, ihop, sålunda kallad högerpolska, samt kavaljeren besitter roterat en kvartsvarv längre nära fotisättningarna.

Flera andra varianter finns även. dem fötter likt angivits sätts ej bara ner vid stället utan flyttas även vidare inom dansriktningen. Den vilket försöker röra sig till musik i enlighet med enstaka mer alternativt mindre teoretisk dansbeskrivning, vilket mot modell dem just givna, finner snabbt för att flera andra parametrar existerar viktiga, såsom samstämmighet tillsammans med musiken, hållning, balans etcetera.

Högerpolskor

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet högerpolska används olika. Ofta används detta på grund av polskor var damen sätter ner motsats till vänster tramp då kavaljeren sätter ner vänster. inom dem danserna existerar detta viktigt för att kavaljeren hunnit längre inom rotationen än inom andra polskor därför för att han nästan äger ryggen inom dansriktningen då denne sätter inom vänster tramp.

Därefter dansar vi olika bygdedanser och polskor till kl

Några modell vid sådana polskor existerar Polska ifrån Rättvik, Polska ifrån Transtrand samt Polska ifrån Övre Klarälvsdalen. detta finns dem likt benämner danser högerpolskor då stegen kommer vid andra taktslaget. Ofta går då paret försteg vid taktslag numeriskt värde samt tre samt kavaljerens stegkombination inom snurren existerar motsats till vänster, vänster, ihop samt damens vänster, ihop, motsats till vänster.

Hambo skulle då behärska sägas artikel enstaka högerpolska. detta finns även dem liksom nyttja begreppet högerpolska utifrån vilken tramp liksom kavaljeren använder vid den inledande taktdelen inom omdansningen.

Man dansar inte med samma placering till varandra som i polska (där paret dansar något förskjutna åt vänster så att höger fot är mellan partnerns fötter)

Även tillsammans detta synsätt blir hambo enstaka högerpolska.

Bakmes

[redigera | redigera wikitext]

Bakmes existerar en äldre sätt för att rotera vid. Bakmesen dansades mot enstaka start vid fläck, dock efter valsens tillträde inom valsbana. Man roterar en varv vid numeriskt värde takter. Man dansar ej tillsammans med identisk placering mot varandra vilket inom polska (där paret dansar något förskjutna åt vänster sålunda för att motsats till vänster tramp existerar mellan partnerns fötter).

Istället placerar man sig sålunda för att man existerar mot motsats till vänster ifall varandra, nästan höft mot höft samt snurrar motsols, motsatt håll mot polskan. Fattningen (hur man besitter sker samt armar) existerar oftast omvänd mot polskefattningen dock inom vissa danser tillsammans bakmes samt polska (till modell Gammalvänster ifrån Oviken) bibehåller man polskeomdansningens fattning även inom bakmesen.

Det finns flera sätt för att röra sig till musik bakmes. Nedan beskrivs ett lätt variant (Bakmes ifrån Transtrand) var dem såsom dansar liten sjö respektive kavaljer besitter identisk steg samt man dansar vid en samt tre. inom flera varianter äger damen samt kavaljeren olika steg. detta finns bakmesvarianter var damen och/eller kavaljeren dansar vid varenda alternativt nästan varenda taktdel samt även sådana var man dansar samt utför steg vid halva taktdelar (synkoperade).

nära synkopering dansar man normalt tillsammans med motsats till vänster tramp vid å1 samt vänster tramp vid 1.

Bakmes ifrån Transtrand. denna plats existerar ett presentation från den bakmes likt flera dansar: Samtidigt såsom kavaljeren dansar sitt sista försteg börjar damen röra sig till musik bakmes framför samt förbi kaveljeren, likt på grund av damen ovan mot sin vänstra blad sålunda för att paret förmå ta omdansfattning.

Därefter dansar kavaljeren sitt inledande bakmessteg, (1) inom beskrivningen. Damen äger då hunnit mot (4) inom beskrivningen. Vänster tramp isätts en steg vidare tillsammans med obetydlig svikt samt foten vriden något mot vänster (1), vänster klack lyfts (2) samt vridning sker motsols vid vänster fotsula (2å) vid taktdel vridning ¼ varv.

motsats till vänster tramp, liksom börjat lyftas vid (1å) isätts inom rät vinkel tillsammans hålfoten framför vänster tå (3) samt vridning ¼ varv vid motsats till vänster fotsula, medan vänster tramp lyfts (3å).

Slängpolska från Sörmland dansas i tre turer på fläck

Vänster fotsula isätts snett på baksidan samt något utanför motsats till vänster klack beneath detta för att båda knäna böjs något (4), vridningen fortsätter ½ varv vid vänster fotsula (5 samt 5å), motsats till vänster tramp förs vidare (5å) samt isätts efter en kreditkort steg (6). Vänster tramp lyfts (6å) osv. Vridningen sker huvudsakligen vid tvåa å, 3 samt å samt 5 samt å.

På flera orter äger man dansat omväxlande bakmes samt polska alternativt bakmes samt hambo (till modell Bakmes ifrån Lillhärdal). Intressant för att notera nära kombinationen polska samt bakmes existerar för att man inom Värmland samt Västerdalarna tenderade för att börja tillsammans bakmes samt därifrån växla mot polska samt tillbaks, medan man inom Jämtland dansade polska ursprunglig samt sedan bakmes.

Då bakmesen går för att röra sig till musik inom både tre- samt tvåtakt besitter man vid några håll även växlat mellan bakmes samt mot modell schottis. ifrån orterna Kall samt Mattmar inom Jämtland finns således nästa kombinationer beskrivna: Polska samt bakmes, Stigvals samt bakmes, Polka samt bakmes samt Schottis samt bakmes.

Frammes/Stigvals

[redigera | redigera wikitext]

Man kunna även röra sig till musik medsols en varv runt vid numeriskt värde takter tillsammans liknande steg likt inom bakmes. Ofta förekommer detta inom valsvarianter, var dansen medsols kallas stigvals samt stegen inom regel existerar spegelvända mot bakmesen. vid flera orter besitter man dansat omväxlande bakmes samt stigvals.

Bland dem egentliga polskorna återfinns den omvända bakmesen inom Gammalpolska ifrån Föllinge, var den passande nog kallas frammes.

Springpolska

[redigera | redigera wikitext]

På flera håll äger man växlat mellan enstaka snabb omdansning (ett varv per takt) samt ett långsammare omdansning (ett varv per numeriskt värde takter) tillsammans med bibehållen rotationsriktning.

Då förmå detta röra sig angående ett springpolska alternativt springdans, var man springer runt vid sex steg samt taktdelar, inom stället till för att klara varvet vid tre taktdelar. Springpolskan är kapabel dansas såsom viltur mellan dem snabbare polskeomdansningsvarven alternativt dansas på grund av sig samt varvas tillsammans med försteg.

Exempel: springpolska ifrån Bingsjö, springpolska ifrån Nås.

Slängpolska

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet används såväl på grund av polskor (rundpolskor) tillsammans med relativt snabb omdansning likt till polskor var kavaljeren till damen inom olika turer tillsammans armarna, mer alternativt mindre buggliknande.

Några modell tillsammans snabb omdansning: Slängpolska ifrån Malung, Slängpolska ifrån Karlskogatrakten, Slängpolska ifrån Svanskog samt Slängpolsk ifrån Övre Klarälvsdalen. modell vilket existerar buggliknande: Östsvensk slängpolska (Småland samt Östergötland)

I stora drag existerar musiken mot slängpolskor från den senare typen jämn, inom betydelsen för att taktdelarna existerar nästan lika långa, medan musiken mot slängpolskor från den inledande typen ofta existerar ojämn.

Värmländska slängpolskor besitter ofta betalkort etta. Musiken mot slängpolskor tillsammans ursprung norr ifall Dalälven spelas, undantag är kapabel finnas, tillsammans med förlängd tvåa samt betoning vid tvåan inom takten mot modell inom Slängpolska ifrån Enånger.^[3]

"En polska ifrån " istället till "polska"

[redigera | redigera wikitext]

Det besitter ofta funnits mer än ett polska per ort samt olika personer besitter dansat lite olika.

Man bör därför akta sig på grund av för att nyttja term liksom mot modell "Bingsjöpolska" ifall ett dans eftersom detta då låter liksom ifall detta bara finns en^[4] samt hellre yttra för att man dansar ett "Polska ifrån Bingsjö". likt en modell finns detta förutom den vanliga "Polska ifrån Bingsjö" även "Springpolska ifrån Bingsjö" samt "Enbenspolska ifrån Bingsjö".

Enbenspolskan dansas både såsom enstaka hambovariant samt tillsammans med vanliga polskförsteg. Man är kapabel även växla mellan varianterna beneath identisk dans.

Polskevarianter

[redigera | redigera wikitext]

Jämna polskor (vanligen sextondelspolskor)

[redigera | redigera wikitext]

• Flera rundpolskor, mot modell Polska ifrån Bingsjö.
• Sörmländsk slängpolska - dansas tillsammans med promenaddel inom valsbana samt omdans vid fläck
• Skånsk slängpolska - dansas tillsammans med promenaddel inom valsbana samt omdans vid fläck
• Östsvensk slängpolska (Småland samt Östergötland) - dansas helt vid fläck
• Bleking (Västergötland samt angränsande delar från Småland)

Ojämna polskor (vanligen åttondelspolskor alternativt triolpolskor)

[redigera | redigera wikitext]

• Slängpolska ifrån Övre Klarälvdalen
• Polska ifrån Rättvik
• Polska ifrån Boda
• Polska ifrån Orsa
• Polska ifrån Älvdalen
• Springlek ifrån Västerdalarna - snabb polska tillsammans kreditkort etta
• Polska ifrån Södra Dalarna - något längre tvåa samt något avkortad trea
• Bondpolska ifrån Viksta (Uppland)
• Jössehäradspolska (Värmland) - snabb polska
• Hamburgska (i huvudsak Mälardalen)

Polskmärket

[redigera | redigera wikitext]

För polskedansare finns ett motsvarighet mot spelmännens Zornmärkesuppspelningar.

dem likt önskar visa, inom inledande grabb på grund av sig själva, för att dem dansar oförvanskat i enlighet med uppteckningar samt beskrivningar förmå röra sig till musik upp på grund av Polskmärket.^[5] dem dansar då en antal polskdanser inför ett nämnd tillsammans tre många kunniga personer, samt publik, samt får enstaka analys samt ev. en symbol likt finns inom fyra olika valörer.

ett duktig dansare är kapabel tilldelas "Stort Silver" efter fem tid, samt besitter då anmält sig för att röra sig till musik 24 polskdanser efter eget omröstning (3+3+6+6+6), varur domarna besitter valt 18 danser (3+3+4+4+4) såsom dansaren demonstrerat upp tillsammans godkänt utfall inför domarna samt enstaka publik från några hundra människor varav dem flesta existerar duktiga polskdansare.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Svenska Folkdansringen. Svenska Folkdanser, sektion 1 – ”Gröna Boken”. (Endast några ett fåtal polskor.)
• Svenska Folkdansringen. Svenska Folkdanser, sektion 1 – notmaterial.
• Svenska Ungdomsringen på grund av Bygdekultur (nu Sv.

  Folkdansringen). Svenska Folkdanser, sektion 2, inklusive rättelseblad – ”Blå Boken”. (Huvudsakligen polskor.)

• Svenska Ungdomsringen på grund av Bygdekultur (nu Sv. Folkdansringen). Svenska Folkdanser, sektion 2 – notmaterial.
• Svenska Ungdomsringen på grund av Bygdekultur (nu Sv. Folkdansringen). toner ur Svenska Folkdanser 1 & 2 samt Gillesdanser inom Norden.

  Trippel-CD.

• Folkdansringen Dalarna. Bygdedansboken. Polskor ifrån Bohuslän, Dalarna, Gästrikland, Värmland samt Västergötland - ”Apelsinboken”.
• Folkdansringen Dalarna. Bygdedanser ifrån Dalarna. volym + DVD-skiva.
• Folkdansringen Dalarna. Orsapolska. DVD-skiva.
• Folkdansringen Dalarna. Dalapolskor. DVD-skiva.
• Folkdansringen Dalarna. Min mormors danser.

  Noter samt dans- instruktioner, Ragnar ”Ragge” Eriksson. lärobok + DVD-skiva. (Flera polskor.)

• Folkdansringen Jämtland-Härjedalen. Gamla danser ifrån Härjedalen, Jämtland samt Ångermanland - ”Röda Boken”. (Till massiv sektion polskor.)
• Folkdansringen Jämtland-Härjedalen. Karlholms dansarv. (Till massiv sektion polskor.)
• Gustafsson, Magnus (). Polskans historia: enstaka undersökning inom melodityper samt motivformer tillsammans med utgångspunkt inom Petter Dufvas notbok.

  Lund: Lunds högskola, Humaniora samt teologi, Avdelningen på grund av musikvetenskap. Libris ISBN &#;

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]