Vilket språk pratar man i alaska
Amerikanska ursprungsspråk
Amerikanska ursprungsspråk[1] existerar en samlingsbegrepp till en antal tungomål såsom talas alternativt äger talats från Amerikas ursprungsbefolkning.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Arkeologiska fynd samt DNA tyder vid för att dem amerikanska kontinenterna befolkades genom invandring ifrån Sibirien på grund av cirka 10 000–17 000 kalenderår sedan.
detta finns dock ett långlivad perception, likt dock för tillfället existerar inom minoritet, för att människor ursprunglig anlände mot dem amerikanska kontinenterna på grund av 30 000 kalenderår sedan.
dem inledande invandrarnas ättlingar spred sig ifrån Alaska vidare söderut mot resten från Nord- samt Sydamerika. detta alternativt dem tungomål liksom talades från dessa tidigare invandrare, samt hur den nuvarande mångfalden från amerikanska ursprungsspråk uppstått existerar enstaka många omdebatterad fråga. detta finns detaljer såsom tyder vid för att talarna från Na-denespråk samt eskimåisk-aleutiska tungomål anlände ifrån Sibirien senare än den inledande immigrationsvågen.
Flera amerikanska ursprungsspråk äger utvecklat sina egna skriftspråk, däribland mayaspråken samt nahuatl, aztekernas tungomål. Senare äger dessa samt andra ursprungsspråk börjat tecknas tillsammans detta latinska alfabetet alternativt den kanadensiska stavelseskriften på grund av infödda folkslag. Aleutiska samt tlingit skrevs ursprunglig tillsammans med detta kyrilliska alfabetet samt senare tillsammans detta latinska alfabetet.
Efter Christofer Columbus tillträde mot Amerika 1492 anlände stora mängder spanska, engelska, portugisiska, franska samt holländska nybyggare samt administratörer. Dessa tungomål utgör numera dem officiella språken inom dem olika länderna vid dem amerikanska kontinenterna, även angående Bolivia, Paraguay samt Peru besitter en alternativt flera ursprungsspråk såsom officiellt tungomål utöver spanskan.
detta finns även en avgörande antal kreolspråk mellan olika amerikanska ursprungsspråk samt europeiska tungomål.
De europeiska kolonisatörerna, samt dem stater vilket grundades från dem, varierade inom sin behandling från dem amerikanska ursprungsspråken, från allt välvillig försummelse mot aktivt undertryckande. dock dem spanska missionärerna använde dem lokala språken då dem förkunnade sitt budskap mot ursprungsamerikanerna.
dem medverkade mot för att sprida quechua utanför dess ursprungliga geografiska enhet.
Antalet talare från dem olika ursprungsspråken varierar inom upphöjd grad. Medan quechua, aymara, guaraní samt nahuatl besitter miljontals talare, besitter flera tungomål inom dygn bara en fåtal åldrande talare. dem flesta ursprungsspråk existerar hotade samt flera existerar utdöda, då detta ej längre finns någon liksom talar dem likt modersmål.
Uramerikanskt språkträd
[redigera | redigera wikitext]Se även Kategori:Nordamerikanska ursprungsspråk samt Kategori:Sydamerikanska ursprungsspråk
Amerikanska ursprungsspråken inbördes relationer existerar omstridda. detta enda såsom existerar någorlunda etablerat existerar enstaka utdragen inventering tillsammans ganska små språkfamiljer, titta nedan.
vid högre nivå finns ingen konsensus bland lingvister. namn Greenberg[2] besitter föreslagit den radikala hypotesen för att samtliga ursprungsspråk är kapabel inordnas inom bara tre familjer, vilket förmå motsvara tre vågor från invandrare mot kontinenten. Greenbergs tre grupper är:
Framför allt den amerindiska familjen existerar många omstridd.
Bland dem mer etablerade språkfamiljerna existerar detta numeriskt värde liksom talas inom både Syd- samt Centralamerika:
Övriga familjer existerar begränsade mot enstaka sektion från den amerikanska dubbelkontinenten, samt listas nedan efter delkontinent.
Sydamerika
[redigera | redigera wikitext]Enligt Campbell1997
Språkfamiljer (Sydamerika)[redigera | redigera wikitext]
| Isolerade alternativt ej kategoriserade tungomål (Sydamerika)[redigera | redigera wikitext]
|
|
Mexiko samt Centralamerika
[redigera | redigera wikitext]Språkfamiljer (Centralamerika)
[redigera | redigera wikitext]- Algiska tungomål (Nordamerika & Mexiko) (29)
- Chibchaspråk (Centralamerika & Sydamerika) (22)
- Comecrudan (Texas & Mexiko) (3)
- Guaicurian (8) Waikurian)
- Jicaquean
- Lencan
- Mayaspråk (31)
- Misumalpan
- Mixe-zoquespråk (19)
- Na-denespråk (Nordamerika & Mexiko) (40)
- Oto-mangueaspråk (27)
- Tequistlatecan (3)
- Totonacspråk (2) Totonakiska språket
- Uto-aztekiska tungomål (Nordamerika & Mexiko) (31)
- Xincan
- Yumanspråk (Nordamerika & Mexiko) (11)
Isolerade alternativt ej kategoriserade tungomål (Centralamerika)
[redigera | redigera wikitext]- Alagüilac(Guatemala)
- Huetar(Costa Rica)
Grönland, Kanada, USA
[redigera | redigera wikitext]Det talas ännu idag cirka 200 ursprungsspråk inom USA samt Kanada tillsammans.
Detta utgör cirka numeriskt värde tredjedelar från dem ursprungsspråk såsom talades var före tidpunkten på grund av europeisk kontakt.[3]
Status
[redigera | redigera wikitext]Majoriteten från dem 200 ursprungsspråk vilket talas inom USA samt Kanada existerar vid väg för att dö ut. Hos dem flesta tungomål existerar talarna medelålders alternativt äldre, medan dem yngre generationerna talar engelska.
flera (en tredjedel från språken inom USA samt Kanada) äger bara enstaka talare bland dem allra äldsta. Bara 30 från dem 200 språken inom Kanada samt USA förs vidare mot barn.[4]
Orsaker mot språkdöd
[redigera | redigera wikitext]Medan anledningen mot för att ursprungsspråk inom Kanada samt USA dog ut före 1900-talet främst torde äga varit för att stammar helt upphörde för att existera, ofta vid bas från sjukdomar, sålunda torde dem främsta orsakerna mot språkdöd ifrån 1900-talet samt vidare äga för att utföra tillsammans kulturell assimilation.
Med start vid 1800-talet samt fram t.o.m. andra halvan från 1900-talet blev dem flesta barnen mot urfolk inom Kanada samt USA tvingade för att flytta ifrån reservaten samt sina föräldrar mot internatskolor var dem skulle anpassas mot "det moderna samhället". angående dem uramerikanska barnen vid internatskolorna blev påkomna tillsammans för att konversera vid deras eget tungomål kunde dem erhålla munnarna "tvättade" tillsammans rengöringsmedel alternativt bli slagna.
då dem sedan fick egna ungar valde dem för att uppfostra dem vid engelska således för att dem skulle undvika bli straffade inom skolan.[5][6]
En ytterligare anledning mot för att uramerikanska föräldrar ej på grund av vidare sitt eget tungomål mot sina små människor existerar för att dem anser för att barnen kommer för att äga förbättrad möjligheter inom samhället angående dem kontrollerar eller är skicklig i engelska väl.
Mithun (1999), Goddard (1996), Campbell (1997).
Många önskar rädda språken
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera olika arbete till för att rädda alternativt inom vissa fall återskapa ursprungsspråken.
Ett modell existerar Comanche-språket[7].
Språkfamiljer (Nordamerika)[redigera | redigera wikitext]
| Algiska språk[redigera | redigera wikitext] | Eskimåisk-aleutiska språk[redigera | redigera wikitext]Irokesspråk[redigera | redigera wikitext]Utispråk[redigera | redigera wikitext]Uto-aztekiska språk[redigera | redigera wikitext]Isolerade alternativt ej kategoriserade tungomål (Nordamerika)[redigera | redigera wikitext]
|
Föreslagna språkfamiljer
[redigera | redigera wikitext]Klassificeringshistoria
[redigera | redigera wikitext]Nordamerika
[redigera | redigera wikitext]Gallatin (1836)
[redigera | redigera wikitext]Språkfamiljer
- Algonkin-Lenape ( = Algonquian)
- Athapascas ( = Athabaskaspråk)
- Catawban ( = Catawban + Woccons)
- Eskimaux ( = Eskimåispråk)
- Iroquois ( = Nordliga Irokesspråk)
- Cherokees ( = Sydliga Irokesspråk)
- Muskogee ( = Östliga Muskogespråk)
- Chahtas ( = Västliga Muskogespråk)
- Sioux
Språk
| 11. Straits of Fuca ( = Makah) Shoshonees ( = Shoshone) Utchees ( = Yuchi) |
Gallatin (1848)
[redigera | redigera wikitext]Språkfamiljer
- Algonquian
- Athabaskaspråk
- Catawban
- Eskimåisk språk
- Irokesspråk (Nordliga)
- Irokesspråk (Sydliga)
- Muskogespråk
- Sioux
Språk
1. Adai Kootenai | 18. Kutchin |
Powell (1891) "58"
[redigera | redigera wikitext]1. Adaizan Chinookan Kalapooian ( = Kalapuyan) | 21. Keresan Kusan ( = Coosan) Pujunan ( = Maiduan) | 40. Shoshonean ( = Uto-Azetcan) Skittagetan ( = Haida) Uchean ( = Yuchi) Washoan ( = Washo) |
Sapir (1929): Encyclopædia Britannica
[redigera | redigera wikitext]- "Föreslagen indelning från ursprungsspråk norr angående Mexixo (och vissa tungomål inom Mexiko samt Centralamerika)"
I. Eskimåisk-aleutiska språk II. Algonkin-Wakashan
III. Nadene
IV. Penutian
| V. Hokan-Siouan
VI. Aztec-Tanoan
|
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Boas, Franz. (1911). Handbook of American Indian languages (Vol. 1). Bureau of American Ethnology, Bulletin 40. Washington: Government Printing Office (Smithsonian Institution, Bureau of American Ethnology).
- Boas, Franz.
(1922). Handbook of American Indian languages (Vol. 2). Bureau of American Ethnology, Bulletin 40. Washington: Government Printing Office (Smithsonian Institution, Bureau of American Ethnology).
- Boas, Franz. (1929). Classification of American Indian languages. Language, 5, 1–7.
- Boas, Franz. (1933). Handbook of American Indian languages (Vol.
3). Native American legal materials collection, title 1227. Glückstadt: J.J. Augustin.
- Bright, William. (1973). North American Indian language contact. In T. A. Sebeok (Ed.), Linguistics in North America (part 1, pp. 713–726). Current trends in linguistics (Vol. 10). The Hauge: Mouton.
- Bright, William. (1984). The classification of North American and Meso-American Indian languages.
In W. Bright (Ed.), American Indian linguistics and literature (pp. 3–29). Berlin: Mouton dem Gruyter.
- Bright, William (Ed.). (1984). American Indian linguistics and literature. Berlin: Mouton dem Gruyter. ISBN 3-11-009846-6.
- Brinton, Daniel G. (1891). The American race. New York: D. C. Hodges.
- Campbell, Lyle. (1997). American Indian languages: The historical linguistics of Native America.
New York: Oxford University Press. ISBN 0-19-509427-1.
- Campbell, Lyle; & Mithun, Marianne (Eds.). (1979). The languages of native America: Historical and comparative assessment. Austin: University of Texas Press.
- Goddard, Ives (Ed.). (1996). Languages. Handbook of North American Indians (W. C. Sturtevant, General Ed.) (Vol.
17). Washington, D. C.: Smithsonian Institution. ISBN 0-16-048774-9.
- Goddard, Ives. (1999). Native languages and language families of North America (rev. and enlarged ed. with additions and corrections). By far, English is the language that’s mostly spoken in Alaska, with about 84% of the population saying English is their primary language
[Map]. Lincoln, NE: University of Nebraska Press (Smithsonian Institute). (Updated utgåva of the map in Goddard 1996). ISBN 0-8032-9271-6.
- Gordon, Raymond G., Jr. (Ed.). (2005). Ethnologue: Languages of the world (15th ed.). Dallas, TX: SIL International. ISBN 1-55671-159-X. (Online version: http://www.ethnologue.com).
- Kaufman, Terrence.
(1990). Language history in South America: What we know and how to know more. In D. L. Payne (Ed.), Amazonian linguistics: Studies in lowland South American languages (pp. 13–67). Austin: University of Texas Press. ISBN 0-292-70414-3.
- Kaufman, Terrence. (1994). The native languages of South amerika. In C. Mosley & R.
E. Asher (Eds.), Atlas of the world's languages (pp. 46–76). London: Routledge.
- Key, Mary R. (1979). The grouping of South American languages. Tübingen: Gunter Narr Verlag.
- Loukotka, Čestmír. (1968). Classification of South American Indian languages. Los Angeles: Latin American Studies Center, University of California.
- Mason, J.
Alden. (1950). The languages of South amerika. In J. Steward (Ed.), Handbook of South American Indians (Vol. 6, pp. 157–317). Smithsonian Institution Bureau of American Ethnology bulletin (No. 143). Washington, D.C.: Government Printing Office.
- Migliazza, Ernest C.; & Campbell, Lyle. (1988). Panorama general dem las lenguas indígenas ett América.
bakgrund general dem América (Vol. 10). Caracas: Instituto Panamericano dem Geografía e Historia.
- Mithun, Marianne. (1999). The languages of Native North America. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-23228-7 (hbk); ISBN 0-521-29875-X.
- Powell, John W. (1891). Indian linguistic families of amerika north of Mexiko.
Seventh annual report, Bureau of American Ethnology (pp. 1-142). Washington, D.C.: Government Printing Office. (Reprinted in P. Holder (Ed.), 1966, Introduction to Handbook of American Indian languages bygd Franz Boas and Indian linguistic families of amerika, north of Mexico, bygd J. W. Powell, Lincoln: University of Nebraska).
- Powell, John W.
(1915). Linguistic families of American Indians north of Mexico bygd J. W. Powell, revised bygd members of the personal of the Bureau of American Ethnology. (Map). Bureau of American Ethnology miscellaneous publication (No. 11). Baltimore: Hoen.
- Rowe, John H. (1954). Linguistics classification problems in South amerika. In M. B.
Emeneau (Ed.), Papers from the symposium on American Indian linguistics (pp.
Engelskan har varit delstatens officiella språk sedan 199810–26). University of California publications in linguistics (Vol. 10). Berkeley: University of California Press.
- Sapir, Edward. (1929). huvud and North American languages. In The encyclopædia britannica: A new survey of universal knowledge (14 ed.) (Vol. 5, pp. 138–141). London: The Encyclopædia Britannica Company, Ltd.
- Sebeok, Thomas A. (Ed.). (1973). Linguistics in North America (parts 1 & 2).
Current trends in linguistics (Vol. 10). The Hauge: Mouton. (Reprinted as Sebeok 1976).
- Sebeok, Thomas A. (Ed.). (1976). Native languages of the Americas. New York: Plenum.
- Sherzer, Joel. (1973). Areal linguistics in North amerika. In T. A. Sebeok (Ed.), Linguistics in North America (part 2, pp. 749–795). Current trends in linguistics (Vol. 10). The Hauge: Mouton.
(Reprinted in Sebeok 1976).
- Sherzer, Joel. (1976). An areal-typological study of American Indian languages north of Mexico. Amsterdam: North-Holland.
- Sturtevant, William C. (Ed.). (1978-present). Handbook of North American Indians (Vol. 1–20). Washington, D. C.: Smithsonian Institution. (Vols. 1–3, 16, 18–20 not yet published).
- Voegelin, Carl F.; & Voegelin, Florence M.
(1965). Classification of American Indian languages. språk of the world, Native American fasc. 2, sec. 1.6). Anthropological Linguistics, 7 (7): 121–150.
- Voegelin, Carl F.; & Voegelin, Florence M. (1977). Classification and index of the world's languages. Amsterdam: Elsevier. ISBN 0-444-00155-7.