Vilken dag man är född på

Veckodagarna anger dagarnas alternativt dygnensnamn samt relativa ordning inom ett sju dagar.

I land betyder måndag Månes solens tid, tisdag Tyrs ljus, onsdag Odens dygn, torsdag Tors dygn, fredag Freja alternativt Friggs ljus, veckodag lögurdagen, vilodag Sunnas solens tid.

När du väl har fått reda på vilken veckodag du föddes, kan du läsa vad "horoskopet enligt veckodagen" har att säga om dig

Förutom veckodag existerar varenda veckodagarna uppkallade efter dem fornnordiska gudarna.

Veckodag, likt ej existerar sön- alternativt helgdag, kallas vid svenska dagligt liv. en äldre mening på grund av dagligt liv existerar söckendag liksom ursprungligen betydde solens tid, då man kunde söka någon inför rätta.^[1] dem fem inledande dagarna (måndag mot fredag) räknas normalt liksom veckodagar.

Hur man beräknar veckodag varierar.

Svenska banker brukar åtgärda motsättningarna mellan den juridiska formen samt den vardagligt uppfattade formen tillsammans med för att nyttja termen bankdag.

Mata in månaden, dagen och året du föddes i tabellen nedan för att ta reda på vilken dag i veckan du föddes

detta existerar då ett helgfri måndag-fredag sålunda vanliga bankärenden är kapabel göras. äger man autogiro därför dras räkningsbelopp oftast vid ett bankdag (helgfri måndag-fredag) samt ej ett juridisk dagligt liv (helgfri måndag-lördag). Den reella förfallodagen till räkningar påverkas från vilka dagar vilket existerar bankdagar.

I Nordeuropa brukar man räkna måndag såsom veckans inledande solens tid (följer ISO 8601).

inom Nordamerika samt inom katolska länder beräknar man ofta söndagen såsom veckans inledande dygn, inom islamiskt dominerade länder existerar veckodag veckans inledande ljus.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Den västerländska veckan tillsammans sina sju veckodagar började tidigt användas inom detta gamla Babylonien (Irak), från vilket ställe den sedan spreds mot folken runt östra Medelhavet samt även mot vissa delar från Asien.

Dagarna kopplades från grekerna mot dem sju himlakroppar vilket tillsammans med blotta ögat förmå ses röra sig ovan sky – solen, månen samt dem fem planeter liksom plats kända vid den tiden. Den ordning inom vilken dagarna kopplades mot dem himlakropparna (och motsvarande gudaväsen) tycks äga bestämts tidigt.

Vilken veckodag föddes jag? Vill du veta vilken dag det var då du föddes, då kan du prova vår kalkylator för att få svaret

dem moderna västerländska veckodagarna fastställdes officiellt inom en dekret utfärdat från den romerska kejsaren Konstantin den store tid 321, dock deras inbördes ordning fanns då sedan länge etablerad samt ursprunget mot den redan då något oklar. ett vanlig förklaring fanns för att planeterna/gudarna ansågs härska ovan olika timmar vid dygnet samt utgående ifrån detta även enstaka viss ljus (se nedan), dock även andra förklaringar såsom hänvisning mot ”sfärernas musik” finns.

Romarna använde egentligen ett åttadagarsvecka, troligen från etruskiskt ursprung, dock övergick successiv beneath 100/200-talet mot sjudagarsveckan samt slutligen inom samband tillsammans med Konstantins dekret 321.

Enligt den geocentriska världsbild likt plats förhärskande beneath antiken rörde sig himlakropparna inom cirklar alternativt sfärer runt jorden.

Den ordning man tidigt kom fram mot kunna ses inom bilden mot motsats till vänster. saturnus liksom ligger längst bort ifrån jorden troddes röra sig inom den yttersta cirkeln, medan månen likt existerar närmast rörde sig inom den innersta. Man föreställde sig för att fanns samt enstaka från dessa himlakroppar härskade ovan olika timmar vid dygnet inom identisk ordning vilket deras banor.

Beräkna hur många dagar det är mellan två givna datum, till exempel dagens datum och julafton eller antalet dagar mellan din och din partners födelsedag

saturnus, vars väg eller spår nedsänkt längst bort ut, ansågs härska ovan den inledande timmen den inledande dagen samt därefter kom dem andra himlakropparna inom tur samt ordning. Efter sju timmar började man angående ifrån start därför för att saturnus vid nytt fick enstaka 60 minuter samt således vidare. Man fortsatte för att dela ut timmar vid detta sätt tills man efter sju dygn åter kom tillbaks mot identisk mönster tillsammans med saturnus härskande ovan den inledande timmen vid dygnet.

Den himlakropp vilket härskade ovan den inledande timmen vid dygnet ansågs sedan härska ovan bota dygnet samt fick därmed ge namn åt detta.

Timme	Saturnus solens tid	Solens solens tid	Månens solens tid	Mars solens tid	Merkurius solens tid	Jupiters ljus	Venus ljus
1	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus
2	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius
3	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen
4	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus
5	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter
6	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars
7	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen
8	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus
9	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius
10	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen
11	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus
12	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter
13	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars
14	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen
15	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus
16	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius
17	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen
18	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus
19	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter
20	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars
21	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen
22	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus
23	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius
24	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen

Veckodagarna vid olika språk

[redigera | redigera wikitext]

I flera tungomål existerar ett sektion från veckodagsnamnen avledda ifrån räkneord.

vid vilken ljus startpunkten ligger varierar.

ex

vid arabiska existerar vilodag siffra en (Aḥad), måndag siffra numeriskt värde (Ithnain), tisdag siffra tre (thalāthā), onsdag siffra fyra (arbiʿā), samt torsdag siffra fem (ẖamīs) dock fredag existerar ej räkneord. vid swahili existerar veckodag siffra en, vid portugisiska vilodag, samt vid kinesiska måndag.

Även ryskan kunna sägas starta tillsammans måndag, även angående detta kommer mot formulering bara inom namnen vid tisdag, torsdag samt fredag.

Veckodagsnamnen inom europeiska tungomål äger präglats från dem tidigare romerska planet- samt gudanamnen. inom germanska tungomål byttes gudanamnen inom dem flesta fall ut mot närmast motsvarande germanska gudaväsen.

vilodag, efter solen Indiges alternativt solen Invictus (solens gud) inom romersk mytologi),^[2], motsvarar den germanska stjärna, enstaka asynja^[3], måndag efter Luna, likt motsvarar månen, liksom plats månens gud,^[4][5] Mars blev Tyr (tisdag), Merkurius blev Oden (Woden) (onsdag), Jupiter blev Tor (torsdag) samt venus blev Frigg alternativt Freja (fredag).

enstaka solens tid uppkallades efter badet (efter den fornsvenska traditionen för att bada; löga sig, ifrån urgermanskans laugō - 'vatten, vattenfall', vid denna ljus, lögardagen).

Motsvarande solens tid heter vid engelska Saturday, liksom inom romarriket plats guden saturnus dygn.

I start från medeltiden avgjorde kyrkan för att byta varenda latinska veckodagar: vilodag fanns "första dagen". Måndag-fredag blev andra-sjätte dagen samt veckodag blev Sabbatsdagen samt Guds solens tid. inom dem flesta romanska tungomål behöll man inom dagligt anförande romersk måndag-fredag samt behöll den kristna lördag/söndag.

inom Norden samt vid Brittiska öarna behölls varenda veckodagarna medan tyskan besitter spår från detta tidigare systemet.

Veckodagarna inom Fjärran östern äger relaterats mot planeter i enlighet med identisk struktur liksom inom Rom. dem äger fått namn efter dem attribut samt namn himlakropparna ägde inom dem asiatiska kulturerna, vilka ej direkt motsvarade Västerlandets gudaväsens.

I Sverige betyder måndag Månes dag, tisdag Tyrs dag, onsdag Odens dag, torsdag Tors dag, fredag Freja eller Friggs dag, lördag lögurdagen, söndag Sunnas dag

Veckodagarna inom olika religioner

[redigera | redigera wikitext]

I islam säger Koranen för att Gud besitter skapat världen inom sex "dagar" detta önskar yttra "ayam" (أيام) vid arabiska^[6], dock "ayam" betyder ej ständigt dem jordiska dagarna utan på denna plats menar man sex perioder. Inom bahá'i besitter veckodagarna namn efter Guds attribut (fullkomlighet, nåd, rätt och jämlikhet, höghet, oberoende, härlighet samt skönhet).

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]