Vad använde man för material

Före den fabriksrelaterade revolutionen användes ca 20–30 olika ämne nära uppförande från byggnader. Efter 1920 används ca 20 000 olika ämne inom samband tillsammans med byggnationer samt senare besitter andelen olika ämne ökat. flera från dessa ämne samt varor finns beneath enstaka vykort period samt beskrivs tillsammans med en produktnamn såsom ej talar ifall vilket detta består från.

Före den industriella revolutionen användes ca 20–30 olika material vid uppförande av byggnader

Byggnadsmaterialen förmå informera ifall byggherrens samt samhällets villkor. Byggnadsverksamhet besitter ständigt styrts från faktorer likt passage, efterfrågan samt ekonomiska tillgångar. inom valet från byggnadsmaterial samt gestaltning uttrycker byggherren både estetiska preferenser samt social mål. Byggnader avspeglar dessutom detta samtida samhällets ekonomiska förhållanden.

en papptak anger mot modell för att byggnaden existerar från enkelt stöt medan en kopparplåttak ger upplysning angående för att byggherren varit välbärgad. dem påkostade sandstensportalerna vid slott samt kyrkor inom Mälardalen är kapabel yttra något ifall hur dem svenska härjningarna vid kontinenten beneath 1600-talet skapade en överflöd från rikedomar.

Från råvara mot förädlat material

[redigera | redigera wikitext]

Sten, virke, växtfiber, lera, småsten samt småsten existerar modell vid ingredienser vilket används för att bygga tillsammans. Före den fabriksrelaterade revolutionen nära 1800-talets mitt hämtades såsom regel byggmaterialet ifrån naturen nära byggplatsen. var detta mot modell finns lerfyndigheter förmå man inom äldre väggar titta lerklining, lersten alternativt tegel.

Fanns detta gott angående natursten använde man detta istället. var detta fanns stora skogar använde man timmer inom väggarna.

Konsten för att utnyttja olika kraftkällor till för att utvinna, bearbeta samt förädla ämne besitter ständigt utvecklats. Vatten- samt vindkraft ersattes från hästdrivna maskiner, ångkraft, bensinmotorer samt sålunda vidare. Den industrialisering från råvarutvinningen liksom började nära 1800-talets mitt gjorde detta möjligt för att utvinna större kvantiteter än tidigare.

beneath äldre tider plats arbetskraften liksom regel prisvärd samt materialet kostsamt. Idag existerar detta ofta tvärtom: Dyr arbetskraft samt prisvärd råvara. Numera existerar produktionen ofta kontrollerad från datorteknik vilket är kapabel minska arbetsinsatserna.

Äldre ämne existerar ej ständigt från god standard. tillsammans städernas uppbyggnad beneath 1800-talets slut samt nära sekelskiftet 1900 växte efterfrågan vid byggmaterial.

Industrimagnaterna tjänade många valuta liksom dem satsade inom nya fabriker på grund av materialframställning. detta något som ökar i storlek eller antal nödvändigheten från byggnadsmaterial förde tillsammans sig för att även varor från dålig standard gick för att sälja, vilket existerar en bekymmer inom dagens byggnadsvård.

Eldhärden omslöts av en ring med stenar

dock även före industrialismen slarvade man ibland tillsammans med ämne då efterfrågan plats större än resurser. Den sandsten liksom användes vid 1600-talet existerar mot modell från varierande standard. Efterfrågan plats massiv samt all berg gick för att sälja. Skadorna oss ser inom vår period behöver ej bara bero vid ålder utan helt enkelt vid för att stenen ej ständigt höll måttet.

Förädlade byggmaterial utgörs från ingredienser vilket förändrats samt bearbetats. Kalkbruk existerar vårt äldsta strukturförändrade ämne. detta består från småsten alternativt småsten, bränd kalksten samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. detta plats tillsammans med 1100-talets kyrkobyggande likt kalkbruket kom mot Norden.

Kalkbruket plats ett förutsättning till för att behärska mura stenhus samt därför ett önskvärd existera såsom fraktades långa vägar.

Det finns två teorier om hur människorna lärde sig att smälta metall

Den fabriksrelaterade revolutionen medförde ett enorm mekanisk tillväxt. flera nya varor såg dagens ljus – cement, gjutjärn samt stål. Senare kom olika plastprodukter. inom samt tillsammans med för att maskinerna utvecklades samt järnvägen byggdes ut beneath 1800-talets andra hälft kunde råvaruuttaget mångdubblas samt frakterna bli effektivare. Befolkningsökningen samt detta tillväxande kapitalet drev vid utvecklingen.

Flera från 1900-talets byggnadsmaterial besitter redan utgått ur produktionen samt är kapabel existera svåra för att återskapa då detta moderna byggnadsbeståndet bör tas omhand. flera byggnadsmaterial utgör biprodukter ifrån industrin. Rödfärg samt slaggsten existerar båda förädlade restprodukter ifrån gruvindustrin.

ifrån sågverken besitter man kunnat plocka upp eller ta sågspån mot isolering.

Båda förekom nämligen som små klumpar i marken och var lätta att forma

Tillverkningsprocesserna på grund av dem förädlade materialen kunna äga upphört alternativt förändrats samt detta förmå existera svårt för att ett fåtal tag inom likvärdiga byggnadsmaterial. Rödfärg tillverkas helt olik idag än tidigare samt slaggsten förmå man bara erhålla tag vid genom för att återanvända äldre berg.

Synen vid material

[redigera | redigera wikitext]

Många byggnadsmaterial samt tekniker existerar imiterande: dem önskar likna något annat än vilket dem existerar. Man besitter ofta försökt ge ”enklare” ämne ett illusion från för att lyssna hemma inom högreståndsmiljöer. Rödfärg användes på grund av för att imitera tegel medan gula putsade fasader skulle föreställa sandsten.

Gulocker användes vid snickerier på grund av för att imitera ekträ. vid 1600- samt 1700-talet blev olika marmorsorter populära samt då målades marmorimitationer både ut- samt invändigt.

Många av dessa material och produkter finns under en kort period och beskrivs med ett produktnamn

Träimiterande ådermålning fanns populärt långt in vid 1900-talet. inom gjutjärnstekniker göts kolonner tillsammans med mera liksom sedan målades sålunda för att dem liknade stenpelare.

Influerade från nationalromantiken propagerade arkitekterna runt sekelskiftet 1900 till ”äkta” ämne likt berg, virke samt tegel.

Motsvarande koncept återfinns inom vår period tillsammans modet för att luta från möbler samt snickerier. dem senaste decennierna besitter oss sett mexitegel såsom efterliknar berg, plåtpanel vilket imiterar panel inom virke, plåt samt betong likt föreställer taktegel, falska träbalkar inom skumplast alternativt skivmaterial vilket härmar tegel.

Marmorering samt ådermålning äger åter blivit populärt.

Material

[redigera | redigera wikitext]

Källa

[redigera | redigera wikitext]

Materialfrågor Hantverket inom gamla byggnad, Byggförlaget inom samarbete tillsammans Svenska föreningen på grund av byggnadsvård. huvudstaden 1998

Natursten inom byggnader 1993-97.

Historiska byggnadsmaterial

RAÄ.

Centrum på grund av byggnadsvård Reservdelar mot gamla byggnad 199?

Tradition samt byggproduktion äldre förståelse till nutida byggande Slutrapport 1996

Bach, L-P. Linoleum-korkmattor, Byggnadskultur (2001:1)

Restaureringsfrågor Kirkeby, I.M, Modet mellem nyt og gammelt Köpenhamn 1998

Autenticitet, Kulturmiljövård 4.1994

Unnerbäck, A.

Kulturhistoriskt värde. Kulturmiljövård 1-2.1995

Lagar samt förordningar Skyddet från kulturmiljön Slutbetänkandet från Kulturarvsutredningen 1996

Byggnadsminnesförklaring. Allmänna råd mot 3 kap. lagen ifall kulturminnen m.m. 1991 RAÄ.

Antikvarisk övervakning Byggnadsminnen, kyrkor m.m. Allmänna råd 1999 RAÄ

Byggnadsarkeologi Andersson, K.

samt Rosenkvist( Hildebrand), A..1980(2:a upplagan 1988). Handledning nära byggnadsarkeologisk granskning.

Plastens historia är längre än vad många tror

detta murade huset.

Dokumentation samt Restaurering Byggnadsarkeologiskt workshop. redovisning RAÄ1989:1

Eriksdotter, G. 1996.Dalby kungsgård , byggnadsarkeologisk granskning, inspelade eller skrivna bevis ovan renoveringsarbetena 1994-95. Kulturen, skogsdunge.

Gardelin, G.1997 Glimmingehus. Byggnadsarkeologisk utredning 1997. Lunds universitets historiska museum.

narrativ 4.

Sjömar, P. Hansen, E.Storsletten, O.Byggnadsuppmätning, historik samt erfarenhet redovisning RAÄ 2000

Gardelin, G. 1995 Linköpings domkyrka. Värdering från domkyrkans exteriör. ett byggnadsarkeologisk utredning. narrativ RAÄ

Dateringsmetodik Gräslund, Bo Relativ datering Uppsala 1994