Regler för produktion av rött vin

Vinproduktion beskriver hur processen tillsammans beskrivning från alkoholhaltig ifrån vindruvor sker. Produktionen förmå allmänt delas upp inom numeriskt värde olika delar. Vinodling kallas odlingen från alkoholhaltig samt detta sysselsättning vilket sker inom vingården, samt själva skördandet.

detta sysselsättning likt sker efter skörden såsom förädlar vindruvorna mot färdigt alkoholhaltig kallas vinframställning.

I flera fall existerar detta identisk företag, tillverkare alternativt vinbonde såsom både odlar druvorna samt framställer alkoholhaltig från dem. detta förekommer dock för att vinbönder enbart existerar vinodlare, vilket innebär för att dem säljer sina vindruvor mot någon ytterligare likt sedan fullfölja alkoholhaltig från dem.

Köparen förmå artikel ett ytterligare vinodlare såsom kompletterar sin personlig resultat, alternativt en vinföretag likt ej egen äger några platser där vin odlas utan köper in varenda druvor dem fullfölja alkoholhaltig från. inom dem fall vinbonden säljer sina druvor förekommer både långtidskontrakt samt nära samarbete tillsammans med köparen, samt salg vid respektive skördeårs "spotmarknad".

liksom en mellanting mellan för att utföra alkoholhaltig egen samt sälja sina druvor finns vinkooperativ, var en antal vinodlare äger gått samman kring vinframställningen samt försäljningen, samt oftast anställt utbildade önologer samt marknadsförare till dessa fakta.

Vinodling

[redigera | redigera wikitext]

Plantering

[redigera | redigera wikitext]

Vin kultiveras inom kommersiell omfattning inom huvudsak mellan trettionde samt 50:e breddgraden vid norra halvklotet samt mellan trettionde samt fyrtiofemte breddgraden vid detta södra halvklotet.

tillsammans med speciella odlingsmetoder är kapabel detta även vandra för att kultivera alkoholhaltig utanför dessa områden. angående klimatet existerar på grund av kallt får druvorna svårt för att mogna samt får på grund av nedsänkt sockerhalt.

Branschföreningen Svenskt Vin har under 2023 tagit fram uppdaterade och omarbetade Branschriktlinjer för tillverkning av vin i Sverige

Detta gäller särskilt azurblå druvor (rödvinsdruvor) vilket behöver solexponering på grund av för att att nå ett mål eller resultat skalmognad. Således växer inom huvudsak gröna druvor (vitvinsdruvor) inom dem svalaste vinområdena. enstaka bidragande orsak existerar även för att druvor odlade inom svalt klimat får upphöjd syrahalt, likt ofta anses artikel mer förenligt tillsammans välbalanserade vita än röda viner.

angående klimatet existerar till varmt samt soligt fås förvisso söta samt mogna druvor, dock samtidigt sjunker syrahalten vilket riskerar för att ge viner tillsammans "syltigare" samt mer platt smakförmåga. då druvor mognar snabbt går även flera aromer förlorade; ett utdragen växtsäsong brukar anses ge druvor tillsammans med elegantare samt mer nyanserade aromer.

Ytterligare enstaka komplikation tillsammans med vinodling inom tropiskt klimat existerar för att luftfuktigheten ofta existerar upphöjd, vilket enkel leder mot angrepp från röta vid druvorna.

Vid ny- alternativt omplantering från enstaka vingård måste tillverkaren besluta sig till vilken druvsort såsom skall planteras, samt vilken klon från denna sort liksom skall utnyttjas.

Detta omröstning påverkas från enstaka mängd faktorer, däribland tillverkarens samt regionens tradition samt vingårdens förutsättningar inom form eller gestalt från klimat samt jordmån.^[1] Dessutom finns detta ofta begränsningar inom vilka druvsorter såsom existerar tillåtna till för att detta färdiga vinet skall ett fåtal nyttja enstaka viss ursprungsbeteckning alternativt kategorisering.

Detta gäller exempelvis inom detta franska appellationssystemet. Därutöver måste tillverkaren ta affärsmässig hänsyn, samt ställa sig frågan vilka viner vilket går för att sälja. Inom vinvärlden finns modetrender likt bland annat påverkar vilka druvsorter likt existerar populära nära enstaka viss tidsperiod.

Eftersom nästan varenda vinrankor existerar ympade vid rotstockar från andra arter, existerar detta även nödvändigt för att avgöra vilket rotmaterial samt klon från detta likt skall användas.

då dessa omröstning existerar avklarade beställs denna kombination ifrån ett plantskola, normalt en tid före planeringen.

Vinrankorna planteras normalt inom rader tillsammans någon form eller gestalt från stöttning längs raderna, antingen pålar alternativt ståltråd. Planteringstätheten kunna variera ifrån beneath 1.000 mot ovan 10.000 vinrankor per hektar, samt existerar inom allmänhet lägre inom torra områden samt inom Nya världen, samt högre inom klassiska vinodlingsregioner inom Europa.

Sålunda besitter ett typisk fransk vinranka mellan 1 samt 2,5 kvadratmeter vingård mot sitt förfogande.^[2]

Markförberedelserna inför omplantering inkluderar traditionellt även för att marken läggs inom träda alternativt används på grund av andra odlade växter inom möjligen sex mot sju tid, inom avsikt för att bli från tillsammans med nematoder (framför allt från släktet Meloidogyne) likt annars förmå döda unga vinstockar.

Genom för att utnyttja desinficering existerar detta möjligt för att begränsa tiden då marken ligger inom träda inom en kalenderår, dock nära ekologisk odling undviks detta.^[3]

En nyodlad vinranka är kapabel inom princip ge druvor redan andra året, dock nära kommersiell vinodling tas resultat normalt sett ut ursprunglig ifrån fjärde alternativt femte året.

dem inledande år får vinrankan nyttja sin att vara berusad eller övermättad växtkraft till för att växa mot samt erhålla djupare rötter, sålunda för att den blir mer motståndskraftig samt grunden läggs på grund av för att senare ta ut större skördar ifrån den.

Den tidsperiod såsom enstaka vinranka får stå kvar inom vingården innan den rycks upp varierar stort.

Vissa tillverkare rycker rutinmässigt upp stockarna efter 25-30 kalenderår, samtidigt liksom detta finns ovan 100 tid gamla stockar likt används på grund av kommersiell vinodling.^[4] då detta handlar angående kvalitetsviner anses inom flera fall gamla stockar (på franska vielles vignes, vid engelska old vine(s), vid tyska alte Reben) ge dem bästa vinerna, samt besitter blivit en försäljningsargument likt ofta skrivs ut vid etiketten.

Gamla stockar ger dock lägre skördar än unga, vilket redogör varför ej samtliga tillverkare strävar efter för att äga gamla vinstockar. eftersom detta ovan decennierna dessutom besitter skett modeväxlingar avseende vilka druvsorter såsom existerar populära förmå vissa vinstockar bli omoderna tillsammans följden för att odlaren ej önskar äga dem kvar även angående dem kvar kunna ge resultat.

I vissa fall skadas alternativt dör vinstockarna mot resultat från frost alternativt angrepp från skadedjur samt måste ersättas från detta skäl.

Skötsel från vingården

[redigera | redigera wikitext]

Mycket från arbetet inom vingården beror vid vinrankans primär attribut likt snabbväxande klätterväxt, vilket ej minimalt ställer krav vid beskärningsarbete till för att ej vingården snabbt skall förvildas samt till för att vinrankans "växtkraft" skall användas till för att producera högkvalitativa druvor.

tillsammans fel hantering riskerar vingården annars för att bli enstaka odling från lövverk snarare än från vindruvor.

En inledande omgång från beskärning sker beneath vintern, sedan vinrankan äger fällt sina löv, samt enstaka andra omgång från ansning sker beneath växtperioden.

Bulk: Bulkproduktion av vin sker ofta från högavkastande vingårdar

ett mängd olika beskärningsformer finns, såsom innebär för att olika antal grenar/skott behålls, samt såsom hänger ihop tillsammans med den typ från stöttning samt uppbindning liksom man önskar ge vinrankan. modell existerar Gobelet, buskbeskärning, då vinrankan får växa utan speciell stöttning, samt Cordon dem Royat samt Guyot, likt innebär för att vinrankan stöttas tillsammans ståltrådar.

inom franska appellationsbestämmelser ordineras ofta vilken beskärningsform liksom får användas.^[5]

En betydelsefull sektion från beskärningen existerar för att titta mot för att druvklasarna hänger luftigt samt oskuggade. Detta gäller ej minimalt då man odlar azurblå druvsorter, eftersom druvorna behöver solexponering till för att skalen bör mogna samt förbättra sin att vara berusad eller övermättad färg.

Eftersom en till stort skördeuttag brukar ge druvor från lägre standard förekommer detta för att enstaka sektion halvmogna druvklasar tas försvunnen beneath sommaren, angående skördemängden ser ut för att bli på grund av massiv. Detta kallas smaragdgrön resultat (vendange verte).

Ett visst mått från gödsling existerar vanligt, samt är kapabel variera ifrån begränsade mineraltillskott mot mer grundlig användning från konstgödning.

Företag som berörs av dessa branschriktlinjer är främst svenska vinproducenter

Genom för att fallna löv samt ogräs mellan vinraderna plöjs ner reducerar nödvändigheten från ytterligare gödsel. nära odling från ekologiska viner utnyttjas naturgödsel samt inom ambitiösa fall förekommer detta för att plöjning tillsammans med ridhäst besitter återinförts. Konstbevattning förekommer inom Nya världen dock existerar många ovanligt inom Europa, samt inom allmänhet förbjudet.^[6]

Vinrankan behöver även skyddas mot allehanda parasiter samt angrepp.

Mjöldagg (Oidium) samt Vinbladmögel (Peronospora/Mildiou) existerar svampinfektioner likt orsakade enorma bekymmer beneath andra halvan från 1800-talet, innan man upptäckte för att dem kunde bekämpas genom besprutning tillsammans svavel respektive Bordeauxvätska (en blandning från kopparsulfat samt släckt kalk). Koppar existerar även tillåtet inom ekologisk odling dock plats inom t.ex.

Under år med ovanligt ogynnsamma väderförhållanden finns möjlighet till att begära att gränsvärdet (3 %) höjs med 0,5 procentenheter

land i västeuropa (år 2016) begränsat mot 6kg/hektar samt år.^[7] kalenderår 2020 ägde koppar reglerats mot 4kg/hektar samt kalenderår på grund av ekologisk odling.^[8] Både mjöldagg, bladmögel samt gråröta (Botrytis cinerea) kunna annars bekämpas genom besprutning tillsammans med olika pesticider/fungicider. Även fåglar liksom önskar förtära vindruvorna orsakar stora bekymmer, vilket förmå förhindras tillsammans med bland annat nät samt fågelskrämmor.^[9]

Årscykeln inom vingården

[redigera | redigera wikitext]

På norra halvklotet är kapabel året inom vingården gestalta sig vid ungefär nästa sätt:^[10][11]

• Januari-februari: beskärning från ny tillväxt likt finns kvar ifrån föregående år
• Mars: nyplantering, då sålunda behövs
• April samt framåt: ansning/gallring från oönskade vildskott samt sent utvecklade druvor
• Maj: inom vissa fall åtgärder mot frostskador vid knopparna, bland annat genom vattenbesprutning
• Maj-juli: besprutning mot skadeangrepp
• Juni: uppbindning från skott
• Augusti: dem azurblå druvsorternas färg börjar märkas
• September: skördemånad till dem flesta vindruvor inom varma områden
• Oktober: skördemånad inom svalare områden, på grund av enstaka sektion sent mognande druvsorter samt på grund av sent skördade druvor avsedda till söta viner
• November: vinrankorna tappar sina ark inom samband tillsammans med den inledande frosten
• December: beskärningen starta eventuellt
• December-januari: resultat från frusna druvor på grund av produktion från isviner

På södra halvklotet existerar tidpunkterna förskjutna tillsammans med 6 månader.

Skörd

[redigera | redigera wikitext]

Normalt går detta ungefär 100 dagar ifrån vinrankans blomning vid våren mot vinskörden vid hösten, samt ungefär 50 dagar efter véraison, den tidpunkt då druvorna börjar skifta färg.^[12] Den exakta tidpunkten då skörden sker existerar central på grund av för att vinet bör bli god samt detta hänger vid vinodlaren för att genom upplevelse samt genom prover vid druvorna besluta denna tidpunkt.

Skördas druvorna på grund av tidigt kunna vinet ett fåtal enstaka syrlig samt omogen smakupplevelse, skördas druvorna till sent försvinner enstaka sektion från vinets syra samt elasticitet.

Skördeuttaget är kapabel bli mättad vid numeriskt värde sätt, antingen inom form eller gestalt från den vikt druvor såsom skördas per areaenhet, alternativt den volym alkoholhaltig alternativt must likt utvinns per areaenhet.

inom Europa existerar detta vanligast för att nyttja detta senare måttet, samt ofta används enheten hektoliter per hektar (hl/ha). inom Nya världen existerar detta förra måttet vanligare, samt man mäter ofta inom ton druvor per hektar alternativt acre. Skördeuttagen varierar ifrån beneath 10 hl/ha på grund av vissa ädelsöta viner mot långt ovan 100 hl/ha, ej minimalt på grund av platser där vin odlas tillsammans med högavkastande vitvinsdruvor alternativt liksom besitter konstbevattning.

100 hl/ha innebär enstaka liter alkoholhaltig per kvadratmeter. ifall ett sådan vingård existerar planerad tillsammans 5 000 vinrankor per hektar innebär detta en skördeuttag vid numeriskt värde liter alkoholhaltig (knappt tre flaskor) per kalenderår, vilket kräver resultat från ungefär tre kilo druvor ifrån denna vinranka. Ofta förknippas viner från upphöjd standard tillsammans med lågt skördeuttag, dock dem tänkbara skördeuttagen påverkas från flera faktorer.^[13]

Skörd förmå antingen ske på grund av grabb alternativt tillsammans med maskiner.

Maskinskörd medför låga arbetskraftskostnader samt går dessutom fort, vilket kunna existera ett fördel exempelvis ifall man önskar hinna skörda före en annalkande nederbörd. Maskinskörd förutsätter dock för att vingården existerar relativt strategi, samt för att den existerar planerad samt skött vid särskilda sätt. Dessutom skördas samtliga druvor inom ett hel rad samtidigt, vilket innebär för att detta ej blir möjligt för att skilja mer respektive mindre mogna druvklasar åt, samt maskinskörden existerar ej särskilt skonsam mot druvklasarna.

eftersom en urval från dessa faktorer - särskilt solexponerade vinrankor inom branta sluttningar, selektiv resultat, försiktig hantering från druvklasarna - ligger mot bas på grund av produktion från kvalitetsviner, används maskinskörd huvudsakligen på grund av enklare viner, samt ett massiv sektion från vinskörden sker kvar manuellt, inom högre utsträckning än till dem flesta andra odlade växter.

Manuell resultat medför ett upphöjd arbetskraftskostnad, samt en behov från för att äga ingång mot en stort antal skördearbetare beneath ett begränsad tidsperiod, oftast några veckor. inom dem flesta västländer äger detta blivit allt svårare för att rekrytera arbetskraft mot denna typ från säsongsarbete likt innefattar kroppsarbete, samt inom flera länder existerar man kraftigt beroende från utländsk arbetskraft (från länder tillsammans lägre löneläge) till för att alls behärska genomföra vinskörden.

modell vid detta existerar polska skördearbetare inom Tyskland^[14] samt mexikanska skördearbetare inom Kalifornien^[15].

Efter skörden existerar detta viktigt för att druvorna därför snabbt likt möjligt transporteras vidare mot vinframställningen. Även ifall målsättningen brukar existera för att skörda druvorna därför läka vilket möjligt, existerar detta oftast omöjligt för att undvika för att enstaka sektion druvor går sönder redan nära resultat, samt för att skördebehållarna även innehåller druvsaft inom direkt luftkontakt, var diverse oönskade mikroorganismer enkel kunna erhålla fäste.

vid bas från för att detta finns jästsvampar vid vindruvornas skal börjar denna druvsaft även för att jäsa, vilket ej heller existerar önskvärt sålunda länge detta finns luftkontakt.

Vinframställning

[redigera | redigera wikitext]

Processen till vinframställning skiljer sig åt beroende vid vintyp. Vitt alkoholhaltig, rosévin samt rött alkoholhaltig framställs vid något olika sätt, var detta ingår något fler steg inom framställningen från rött alkoholhaltig än från vitt alkoholhaltig.

till beskrivning från speciella vintyper vilket mousserande alkoholhaltig samt starkvin tillkommer ytterligare steg.

För detta mesta sker samtliga produktionssteg inom ett samt identisk anläggning, dock detta förekommer även för att vindruvorna pressas inom enstaka produktionsanläggning samt för att druvsaften därefter transporteras mot enstaka ytterligare anläggning till för att jäsas var.

Sortering

[redigera | redigera wikitext]

Det inledande steget likt vidtar efter för att druvorna anländer mot vinframställningen existerar inom allmänhet sorteringen. Sorteringen sker inom allmänhet nära en slags löpande grupp såsom kallas sorteringsbord. numeriskt värde slags sortering förmå ske. Den enklaste typen från sortering innebär för att sådant såsom besitter följt tillsammans nära skörden, dock likt ej existerar vindruvor, exempelvis vinblad, sorteras försvunnen.

inom andra fall sorteras druvklasarna beroende vid druvornas mognad alternativt andra kännetecken samt används till beskrivning från viner från olika standard. inom extrema fall, nära skildring från vissa viner tillsammans ädelröta, sker sortering vindruva till vindruva. inom sådana fall besitter sorteringen inom allmänhet påbörjats redan inom vingården, genom många selektiv resultat samt genom för att druvklasarna klippts isär samt lagts inom olika container.

inom vissa fall sker ingen sortering alls, utan behållarna tillsammans vindruvor går direkt vidare mot nästa steg, krossningen.

Krossning samt avstjälkning

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare krossades druvorna genom för att fottrampas, dock detta existerar numera många ovanligt. enstaka speciell maskin krossar druvorna samtidigt likt stjälkarna skiljs försvunnen.

Resultatet blir ett blöt samt kladdig massa likt består från enstaka blandning från ljus druvsaft, fruktkött, kärnor samt ljusa alternativt mörka skal, beroende vid vilka druvor detta existerar vilket äger krossats. Efter krossningen pressas vanligen druvorna direkt, ifall detta handlar ifall vitvinsframställning, medan macerationen vidtar angående detta handlar ifall rödvinsframställning.

– Syftet med branschriktlinjerna är att ge kunskap om och vägledning i de många regler som finns inom EU och Sverige för tillverkning av vin

Maceration

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom vindruvornas färgämne sitter inom druvskalen, samt flera från dem ämnen vilket ger vinet smakupplevelse (exempelvis tanniner) sitter inom kärnorna alternativt skalen, existerar detta nära framställningen från rött alkoholhaltig samt rosévin nödvändigt för att låta skalmassan lakas ur (eller macereras) beneath ett period innan druvmusten skiljs från.

Ju längre macerationstid, desto mer färg samt desto kraftigare smakförmåga får vinet. enstaka alltför utdragen macerationstid förmå dock ge alltför många bittra smakämnen åt vinet. på grund av rosévin är kapabel macerationstiden röra sig ifall 8 - 24 timmar samt till rött alkoholhaltig ifrån fyra dagar mot en par månader.^[16]

Under macerationen besitter skalmassan ett trend för att flyta upp samt lägga sig ovanpå druvmusten.

på grund av för att detta ej bör förhindra urlakningen existerar detta därför nödvändigt för att endera pumpa upp druvmusten samt skölja den ovan skalmassan, alternativt för att pressa ner skalmassan inom vinet tillsammans med jämna mellanrum.

Vid beskrivning från vita viner sker på grund av detta mesta ingen maceration, utan pressningen sker direkt.

inom vissa fall genomförs även på grund av vita viner enstaka mindre maceration inom avsikt för att utvinna mer aromämnen, vilket ger en kraftigare vitt alkoholhaltig. Denna procedur kallad macération pelliculaire samt pågår ungefär lika länge såsom rosévinernas maceration.^[17]

Pressning

[redigera | redigera wikitext]

Pressningen syftar mot för att skilja vindruvornas saft, likt inom vintillverkningssammanhang kallas (druv)must, ifrån skalmassan.

nära skildring från vita viner pressas druvorna normalt direkt efter avstjälkning samt fragmentering, medan röda viner pressas inledningsvis efter ett tids maceration. detta finns vinpressar från enstaka mängd olika utföranden liksom skiljer sig åt tillsammans avseende vid hur effektivt druvmusten kunna pressas ut samt hur skonsamt detta sker. enstaka vanlig typ från vinpress hos större vintillverkare existerar ett horisontell pneumatisk press liksom består från enstaka massiv, uppblåsbar gummiballong inuti enstaka liggande metallcylinder.

Druvorna pressas mellan ballongen samt metallväggen, samt denna press anses relativt skonsam.^[18] detta man normalt önskar undvika existerar för att druvkärnorna krossas nära pressningen, till då brukar vinet ett fåtal ett bitter samt otrevlig smakupplevelse. från detta skäl skiljer man ofta vid den ursprunglig pressade druvmusten samt ett alternativt flera fraktioner från pressvin, vilket ibland blandas in inom detta övriga vinet på grund av för att ge enstaka robustare smakupplevelse, dock ibland används på grund av för att tillverka en sämre alkoholhaltig av.^[19]

I Champagne besitter man reglerat hur många druvmust vilket får pressas ur druvorna: ur 4 000 kg druvor får 2 550 liter pressas, varav dem inledande 2 050 litrarna kallas cuvée samt dem därpå nästa 500 litrarna kallas taille ("svansen")^[20] samt knappast någon tillverkare tillsammans självaktning erkänner för att dem använder taille-must inom sin champagne.

De pressrester vilket finns kvar då druvmusten skiljts från innehåller kvar enstaka hel sektion sötningsmedel såsom kunna jäsas mot sprit, samt utnyttjas därför likt råvara på grund av tillverkning från grappa (Italien), marc (Frankrike), Tresterbrand (Tyskland) Chacha (ჭაჭა, Georgien) samt restu (Gotland).

Jäsning

[redigera | redigera wikitext]

Det centrala momentet nära vinframställning existerar alkoholjäsningen från druvmusten, eftersom alkoholhaltig definitionsmässigt existerar jäst druvmust.

Jästsvampar förekommer naturligt vid vindruvans skal, inom en vaxartat skikt, samt således snart druvorna krossas sätter jästsvamparna igång tillsammans för att utföra angående sockret inom druvan mot alkohol (etanol). Ofta används speciellt framodlade jästsvampar såsom tillsätts mot druvmusten, dock flera från dem högst ansedda vinerna jäses tillsammans med den naturliga jästen ifrån skalet.

Svaveldioxid tillsätts ofta, dels på grund av för att trycka igen oönskade jäststammar "vildjäst", dock framför allt på grund av för att skydda vinet ifrån kemisk reaktion med syre. Vinjästen inom sig förmå bidra tillsammans olika smaker mot vinet såsom fett samt banan.

Temperaturen existerar betydande nära jäsningen. Oftast kyls jästanken ned något eftersom jäsningsprocessen bildar värme.

Rött alkoholhaltig jäser nära cirka 25–34 °C. nära högre temperatur urlakas mer färgämne samt mer garvsyror, sålunda kallade tanniner ifrån druvornas skal. Vitt alkoholhaltig jäser nära cirka 18 °C, ibland ännu svalare.

Vid jäsning från rött alkoholhaltig flyter skal samt kärnor upp mot ytan samt bildar en lock ovan musten. på grund av för att färg samt tanniner skall lakas ur samt på grund av för att undvika för att ättiksyra bildas måste man trycka ned detta lock inom musten ett alternativt flera gånger dagligen.

Man är kapabel även pumpa upp alkoholhaltig ifrån botten från jästanken samt låta detta sippra ned genom locket.

Jäsningen fortgår tills sockret tagit slut alternativt, nära beskrivning från vissa starkviner, tills alkoholhalten blivit sålunda upphöjd för att jästsvamparna dör. Jäsningen förmå även avbrytas innan allt sötningsmedel besitter fermenterad genom tillskott från svaveldioxid alternativt centrifugering från musten.

Ytterligare en sätt för att avbryta jäsningen existerar för att tillsätta sprit, oftast vindestillat. inom regel görs detta till för att ett fåtal antingen starkvin, alternativt till för att ett fåtal söta viner såsom äger kvar många från sin naturliga sötma eftersom jäsningen stoppas innan allt sötningsmedel omvandlats mot alkohol.

Alkoholhalten likt fås genom jäsningen bestäms från kvantiteten sötningsmedel inom musten. ifall en alkoholstarkare alkoholhaltig önskas är kapabel extra sötningsmedel placeras mot före alternativt beneath jäsningen, således kallad chaptalisering. Detta praktiseras framför allt inom svalare vinregioner, samt kvantiteten sötningsmedel likt får tillsättas existerar normalt begränsad från vinlagstiftningen inom landet.

Sockret tillsätts normalt inom form eller gestalt från "vanligt" rörsocker, dock även koncentrerad druvmust förmå inträffa. till starkviner beror alkoholhalt vid kvantiteten samt koncentrationen från den starksprit liksom tillsätts samt vinets personlig alkoholhalt då jäsningen avbryts.

Flertalet viner genomgår enstaka andra, således kallad malolaktisk jäsning, beneath vilken mjölksyrabakterier omvandlar den hårda äppelsyran mot mjukare mjölksyran.

Detta ger vinet mindre syra samt ibland även enstaka högre grad från komplexitet.

Fatlagring

[redigera | redigera wikitext]

De flesta röda viner lagras enstaka tidsperiod före buteljering. Lagringen sker vid ståltankar, samt till flera högklassiga viner lagras vinet även vid ekfat, på grund av för att vinet bör ett fåtal enstaka angenämare samt mer komplex smakförmåga.

Ekfatslagringen fullfölja även vinet mer lagringsbeständigt. Riojaviner kunna lagras fem kalenderår alternativt mer vid tallrik (så kallad Gran Reserva) oftast vid tallrik ifrån amerikansk vitek, vilket ger vinet enstaka ton från vanilj. Bordeauxviner lagras oftast 18-24 månader vid ekfat från fransk ek. nära sålunda utdragen lagring existerar detta vanligt tillsammans sålunda kallade "omdragningar", då vinet försiktigt pumpas ovan mot en nytt tallrik varvid fällningen får stanna kvar vid detta gamla.

Klarning

[redigera | redigera wikitext]

Efter jäsningen klarar man vinet på grund av för att ge detta en mer aptitligt utseende. ett vanlig teknik till för att klara rött alkoholhaltig existerar för att tillsätta vispad äggvita alternativt bentonit liksom båda drar åt sig dem fasta partiklarna. Oftast filtreras även vinet före buteljering, en förfarande vilket tar försvunnen ett sektion från smakämnena.

Blandning

[redigera | redigera wikitext]

Processen för att blanda vinet existerar enstaka många betydelsefull övning på grund av vinmakaren samt flera viner existerar blandningar från något stöt. Blandning görs exempelvis från olika druvor liksom kompletterar varandra. detta går även för att blanda druvor från identisk stöt ifrån olika lägen inom vingården alternativt ifrån olika delar från en område.

Olika syften tillsammans med för att blanda viner existerar för att ett fåtal fram nya smakdimensioner, ett fåtal enstaka jämnare standard alternativt enstaka enhetlig stil alternativt till för att balansera olika druvors specifika drag. Sedan tillsätter man lite sötningsmedel på grund av den lilla "touchen" samt på grund av sötman.

Buteljering samt lagring vid flaska

[redigera | redigera wikitext]

Efter upplysning buteljeras vinet. vid 1800-talet kom man vid för att vinerna kunde utvecklas samt bli förbättrad angående dem lagrades vid kruka beneath några kalenderår. Framförallt kraftiga samt sträva röda viner vinner vid utdragen tids lagring.

förbättrad sorter är kapabel nära god årgångar utvecklas beneath decennier vid kruka. en vins lagringstålighet beror mot största delen vid druvsort samt hur många tanniner samt syra vilket finns inom vinet. Lagringståliga druvor existerar mot modell Cabernet Sauvignon samt Syrah till röda viner samt Riesling till vita.

Emballage

[redigera | redigera wikitext]

Vin fås mot övervägande sektion inom flaskor från mörkt kopp.

detta mörka glaset skyddar vinet mot ljus. flera vindistrikt besitter från tradition använt flaskor från bestämd struktur alternativt färg. Traditionellt försluts flaskan tillsammans med enstaka kork dock korkar från andra ämne existerar vid kraftfull frammarsch likt plastkork alternativt skruvkork från metall. Viner inom låda ökar inom popularitet, främst vid bas från den praktiska förpackningen.

Allt förbättrad viner finns för att tillgå inom bag-in-box.

Föreningen Svenskt Vin har tagit fram Branschriktlinjer för vinproduktion i Sverige och de finns nu tillgängliga på Livsmedelsverkets bplats

alkoholhaltig tappat vid damejeanne säljs sällan inom landet. alkoholhaltig liksom importerats samt tappas vid flaskor inom försäljningslandet kallas härtappade.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Karlsson, Britt samt Karlsson, Per. Ett alkoholhaltig blir till: arbetet inom vingården samt inom vinkällaren, foto Per Karlsson, 2009, Carlsson Bokförlag.

  ISBN 978-91-7331-270-7.

• Torstensson, Lars samt Pappinen, Lauri (2002).
  Det finns dock undantag, se till exempel Spanien

  Odla samt tillverka vin. Sundbyberg: Pagina. ISBN 91-636-0697-6.

• Robinson, Jancis (2006). The Oxford Companion to Wine, 3:e uppl, Oxford: Oxford University Press. ISBN 0-19-860990-6.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]