Hur många typer av ormväxter finns det

Ormar (Serpentes) existerar enstaka underordning inom ordningenfjällbärande kräldjur. dem besitter smal lekamen samt cylindrisk kroppsform. Ormarna existerar växelvarma samt köttätare, samt vissa existerar kannibaler, detta önskar yttra dem äter individer från identisk art. Några arter äger utvecklat en värmekänsligt kroppsdel inom nosen, tillsammans med vilket dem inom mörker kunna uppleva kroppsvärmen från en bytesdjur.

Den äldsta bevarade förteckningen ovan olika ormar återfinns inom Brooklyn-papyrusen.

De allra flesta ormar lever vid nation, dock detta finns ungefär en 60-tal arter liksom lever inom haven.^[1]Havsormarna anses äga detta starkaste giftet, dock existerar ej aggressiva.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Ormar förekommer nästan ovan läka jorden.

Allmänt ligger deras utbredningsområde mellan 63° nordlig bredd samt 43° sydlig bredd. Den nordligaste arten existerar huggormen, vilket förekommer inom Skandinavien, samt den sydligaste existerar Bothrops ammodytoides såsom lever inom Patagonien. Inom utbredningsområdet finns detta dock några småöar samt ögrupper var ormar saknas. Dessa existerar Irland, Island, Azorerna, Bermuda, Nya Zeeland samt Hawaii.

Under evolutionens lopp besitter ormar anpassat sig mot olika habitat. detta finns arter vilket lever vid nation alternativt beneath jorden, arter liksom lever inom vätska (i både salt- samt sötvatten) samt arter såsom lever inom träd. ett sektion arter förekommer inom flera från dem nämnda habitaten. dem områden var detta finns flera olika tillgångar samt en flertal ekologiska nischer besitter detta största antalet ormarter.

Den största artrikedomen finns därför inom tropikerna. Trots detta finns detta ändå ormar inom mot synes ogynnsamma regioner likt öknar samt bergskedjor.

Ormar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet förekommer arterna huggorm (Vipera berus), snok (Natrix natrix) samt hasselsnok (Coronella austriaca). Sveriges ormar existerar varenda fridlysta.

Kopparödla kallas ibland på grund av kopparorm alternativt ormslå dock existerar alltså enstaka ödleart samt ej enstaka orm. Huggormen existerar den enda giftiga ormen inom landet, dock dess bett existerar sällan livshotande till enstaka myndig människa.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Kroppslängden varierar kraftigt mellan olika ormar.

Arterna inom familjenmaskormar existerar bara 15 centimeter långa. Störst bland ormarna existerar Nätpyton vilket förmå nå enstaka kroppslängd vid nära 10 meter. Även vad gäller tvärsnittet finns skillnader.

Vilka är de vanligaste ormarterna som hålls som sällskapsdjur?

detta är kapabel existera runt, ovalt, nästan trekantigt alternativt äga formen från en toastbröd.

Ormarnas munhåla existerar formad därför för att dem kunna sträcka ut tungan utan för att behöva öppna all munnen. Vissa ormar förmå öppna munnen sålunda många för att dem förmå svälja en helt vildsvin. Könsdimorfism förekommer hos ormar inom sällsynta fall.

mot modell existerar honor från huggormen (Vipera berus) mer brun- alternativt rödaktiga än hanar samt honornas mönstring existerar ej sålunda klar.

Även kroppsfärgen varierar. Några icke-giftiga arter besitter beneath evolutionens gång skaffat liknande färg likt giftiga arter på grund av för att skydda sig mot fiender.

Ormar besitter inom motsats mot ödlor sammanvuxna samt genomskinliga ögonlock.^[2]

Huden

[redigera | redigera wikitext]

Ormarnas hud består från tre skikt: överhuden (epidermis), läderhuden (dermis) samt underhuden (subcutis). varenda skikt äger olika funktioner. Cellerna inom överhuden innehåller keratin på grund av för att forma en tätt samt flexibelt hornskikt inom struktur från fjäll.

Överhuden skyddar djuret mot skadlig effekt ifrån omvärlden.

inom läderhuden finns flera nervändor, bindvävnad, blodkärl samt pigmentceller. inom underhuden sparar ormen fett liksom energireserv.

Fjäll

[redigera | redigera wikitext]

Ormar förmå äga flera olika fjälluppbyggnader. Vissa ormar äger speciellt utvecklade fjäll på grund av för att klättra, simma, hålla kvar byten alternativt på grund av för att enklare behärska gräva.

Ormens fjäll hjälper även mot för att känna igen vilken art ormen tillhör, genom plåtarnas antal samt fjällens olika former samt delningar.

Ryggfjäll

[redigera | redigera wikitext]

• Släta ryggfjäll: Små alternativt stora fjäll, äger inga vassa kanter alternativt upphöjningar vid fjällen.
• Kantiga ryggfjäll: Fjäll såsom existerar spetsigare samt äger ett kant inom mitten vid varenda fjäll.

  dem äger även en trekantigt mönster samt detta existerar efter detta såsom man gett namnet.

Ben

[redigera | redigera wikitext]

Ormar besitter bara tre sorters ben: ben inom kraniet, ryggkotor samt revben. dem saknar bäcken, skuldergördel samt bröstben. vid bas från för att käken samt benen inom gommen bara existerar sammanlänkade tillsammans grupp förmå dem öppna munnen väldigt många.

Ryggkotornas antal existerar vanligtvis 200 (maximalt 435). varenda revben sitter tillsammans enstaka led vid ryggkotorna.

Huggtänder

[redigera | redigera wikitext]

Alla ormar besitter enkel giftig saliv samt matsmältningsvätskor såsom används på grund av för att avbryta ner maten. dem liksom betecknas såsom giftiga äger ombildat samt förstärkt detta gift samt använder detta mot för att döda sina byten.

flera ormar existerar predatorer samt dem sväljer sina byten kurera mot skillnad ifrån flera andra köttätare likt besitter extremiteter vilket utför detta enklare för att slita sönder sina byten. tillsammans hjälp från gifttänderna är kapabel dem förlama alternativt döda även större byten likt annars förmå smita iväg.

Det finns numeriskt värde varianter från gifttänder.

Antingen äger tanden enstaka fåra vid utsidan var giftet är kapabel sippra ner inom bytet alternativt sålunda existerar den ihålig samt fungerar mer såsom ett spruta.

Traditionellt ordnar man ormar efter huggtändernas placering inom käken, främre huggtänder (proteroglyfa) alternativt bakre huggtänder (opistoglyfa).

ett fördel tillsammans för att äga huggtänderna framme inom käken existerar för att giftet förmå sprutas in inom bytet inom en enda hugg samt ormen behöver bara därefter följa efter bytet mot dess för att giftet börjar verka.

På ett sektion ormarter existerar huggtänderna fastsittande vid liknande sätt vilket vanliga tänder medan huggtänderna vid andra ormar existerar rörliga samt existerar infällda ända tills för att ormen bör hugga sitt byte då dem fälls ut.

Ibland tappar ormar tänder då dem mot modell fastnat inom bytet, då växer detta ut enstaka färsk tand vid identisk plats.^[3][4]

Evolution från huggtänder

[redigera | redigera wikitext]

Nya studier tyder vid för att samtliga giftiga ormar besitter enstaka gemensam stamfader. dem olika huggtändernas position besitter hos olika ormarter påvisat oberoende evolution.

En granskning från embryon ifrån åtta olika arter tillsammans med främre alternativt bakre huggtänder (inklusive ett art helt utan huggtänder) äger demonstrerat för att dem främre huggtänderna hos mot modell Viperidae samt Elapidae utvecklas långt bak inom den övre käken på grund av för att sedan vandra fram mot sin rätta lokal.

dem bakre huggtänderna, mot modell hos vissa ormar vilket tillhör familjen Colubridae, stannar istället kvar vid den ursprungliga platsen. dem olika släktlinjerna kunde därefter förbättra sina komplicerade giftsystem.

Den nya granskning föreslår enstaka fräsch modell till evolutionen från ormens huggtänder. granskning visar den förhistoriska mekanismen vilket gjorde för att ormens huggtänder utvecklades utifrån tänderna.

Den bakre delen från ormens tandformande lager inom den övre käken blev till länge sedan utvecklingsmässigt separerad ifrån resten samt bildade då en främre samt en bakre tandformande lager likt existerar utvecklingsmässigt oberoende ifrån varandra.

Hur många olika typer av ormar finns det? Det finns över 3 000 kända arter av ormar över hela världen

Hos ormar tillsammans bakre huggtänder finns detta förhållande kvar, detta bakre lagret bildar huggtänderna medan detta främre bildar vanliga tänder.

Även hos ormar tillsammans främre huggtänder existerar detta detta bakre lagret såsom bildar dessa huggtänderna. Den nya modellen tyder vid för att ormar tillsammans främre huggtänder förlorade detta främre tandformande lagret samt detta bakre lagret bildade huggtänder liksom kunde vandra fram mot ett främre, mer produktiv position.

Modellen tyder även vid för att Viperidae samt Elapidae oberoende ifrån varandra förlorade detta främre tandformande lagret, vilket stämmer överens tillsammans detta faktum för att dem ej bildar enstaka monofyletisk grupp.^[5]

Andra evolutionära teorier

[redigera | redigera wikitext]

• Ormar tillsammans med främre huggtänder bildar enstaka monofyletisk assemblage samt härstammar ifrån dem bakre huggtänderna.
• Elapidae samt deras huggtänder härstammar ifrån främre tänderna medan Viperidaes huggtänder härstammar ifrån dem bakre huggtänderna.
• Elapidae samt Viperidaes huggtänder besitter oberoende från varandra härstammat ifrån dem bakre huggtänderna.^[5]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Ormar lever vanligen utan sällskap samt deras sociala beteende existerar mindre välutvecklat.

dem träffas bara beneath en fåtal situationer, såsom nära parningen (se rubriken fortplantning).

Trots det finns det ändå ormar i till synes ogynnsamma regioner som öknar och bergskedjor

dem träffas även nära platser tillsammans med särskilt utmärkt ingång mot att födas. mot modell uppsöker individer från arten strumpebandssnok (Thamnophis sirtalis) vattenansamlingar var tusentals grodor vilket just avslutad metamorfosen kommer vid nation. dem är kapabel även mötas nära platser likt existerar särskilt lämpliga till för att lägga oval form vid (ofta finns bristande vid dessa platser samt därför samlas flera honor vid en ställe) alternativt på grund av för att producera en gynnande mikroklimat (dräktiga honor skapar vid således sätt goda förutsättningar på grund av sina ungdjur, inom tempererade regioner samlas några ormar då dem övervintrar).

Ormar besitter sällan en revir. en känt undantag existerar mambor (Dendroaspis) beneath parningstiden. Flera arter stannar bota existensen inom identisk distrikt dock detta finns även arter vilket går eller reser. Vandringar kunna hänga ihop tillsammans årstiderna alternativt således förflyttar sig ormarna då antalet individer inom en enhet blir till stort.

ett sektion arter såsom vanligen lever inom öknar (till modell den amerikanske sidvindaren, Crotalus cerastes) utför ibland längre vandringar vars avsikt existerar okänt.

Rörelse

[redigera | redigera wikitext]

Beroende vid levnadsområdet besitter ormar olika rörelsesätt.

Det finns cirka 3 600 kända ormarter, och de varierar i storlek från små till enorma, som den gröna anakondan och pytons

Ormar såsom lever terrestriskt kunna oftast kravla samt simma. Undantaget existerar ormar såsom lever beneath jorden. Dessa måste gräva till för att anlända vidare. Havsormar (Hydrophiinae) besitter särskilt utmärkt förmåga för att dyka. dem stänger sina näsöppningar samt stannar upp mot ett 60 minuter beneath vattenytan. Dessutom förmå några arter klättra samt hoppa samt ett sektion trädlevande arter förmå mot samt tillsammans med glida enstaka bit genom luften.

dem plattar ut sin lekamen samt svävar mot nästa växt. såsom detta nämnts inom start använder sig dem flesta ormar från en kravlande rörelsesätt dock dem äger olika tekniker:

• Att ormen slingrar sig existerar den vanligaste metoden.
  Det finns över 3 000 olika arter av ormar över hela världen och de varierar i storlek, färg och beteende

  Ormen pressar sina starka muskler mot olika objekt vid marken (stenar, kvistar) samt trycker sig snett vidare. Då olika delar från kroppen pressar djuret mot vänster samt andra delar mot motsats till vänster existerar den resulterande riktningen rakt fram. inom djungeln når några arter vid därför sätt ett hastighet upp mot 6 kilometer per timme.

• Med periodiska vågor genom kroppen likt åstadkoms tillsammans hjälp från muskelkontraktioner kravlar några arter vid linje rakt fram.

  Denna teknik används mot modell inom smala bergssprickor dock hastigheten existerar låg.

• Att slingra sig åt sidan (se bilden) används ofta från ormar vilket lever inom öknar.
• Några arter rör sig vid en sätt likt påminner angående en dragspel. dem drar sin bakre lekamen fram samt lägger den inom flera veck samt sedan sträcks den främre delen framåt.

Systematik samt evolution

[redigera | redigera wikitext]

För enstaka utförligare systematik tillsammans samtliga släkten, titta Ormars systematik.

Ungefär 3 000 arter från orm existerar kända.

på grund av några taxon existerar detta oklart om dem utgör underarter alternativt självständiga arter samt dessutom beskrivs ständigt nya arter.^[6] vid bas från detta skiljer sig antalet arter inom olika vetenskapliga avhandlingar. Även släktskapsförhållandena mellan dem kända arterna existerar ej helt utredd. Taxonomin redovisas därför speciell inom olika studier.

Ormar antas beneath enstaka period från sin evolution äga levt beneath mark, var dem förlorade sina ben eftersom dem ej behövdes samt mestadels fanns inom vägen.^{[källa behövs]} från identisk orsak äger ormarna även tappat bort eller missat sina ögonlock, vilka ersatts från en permanent skyddande hudskikt.

Den största artrikedomen finns därför i tropikerna

enstaka tecken vid för att denna teori stämmer existerar för att ormar kvar söker skydd inom håligheter samt gropar då dem känner sig hotade från predator alternativt oväder.^{[källa behövs]}

Följande register tillsammans med 24 familjer existerar i enlighet med The Reptile Database:^[7]

Ormen samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Vissa äger ormar vilket djur som bor i hus, vanligtvis inom terrarium.

Ormtjusare använder ormar mot inom sina uppträdanden.

Att artikel skrämd, alternativt tycka för att ormar existerar obehagliga existerar vanligare än flera andra fobier. Fobin på grund av ormar kallas ophidiofobi.^[8]

Ormar existerar vanliga inom sagor. Ormen inom Gamla Testamentet existerar en känt exempel.^[9] inom struktur från ormskålen samt eskulapstaven existerar ormar syboler till farmaci samt läkare.^[9] Ormen existerar en från dem kinesiska zodiakdjuren.^[9]

I Jämtland samt Hälsingland kallas enstaka orm långkusedialektalt.^[10]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Ahlén, I., Andrén, C.

  & Nilson, G. (1995) Sveriges grodor, ödlor samt ormar., Uppsala/Stockholm

• Arnold, E. N. & Burton, J. A. (1978) Reptiler samt amfibier inom Europa, Stockholm
• Curry-Lindahl, Kaj (1988) Däggdjur, groddjur & kräldjur, Stockholm
• Edström, A. (1988) Djurens gifter, Lund
• Ursing, B.

  (1956) Fiskar: kräldjur/ groddjur / fiskar, Stockholm

• Mattison, C. (2001) Bonniers stora läsning angående ormar
• Milio, M. A. (2004) Smålands vilt samt naturliv, Växjö