Franska revolutionen hur började det

La Fayette tillhörde dem adelspersoner såsom stödde revolutionen.

denne plats vicepresident inom nationalförsamlingen, gav namn från nationalgardet samt införde trikoloren vilket Frankrikes flagga.

Förändringen startade tillsammans Generalständernas sammankallande 1789. Den franska revolutionen ägde börjat!

Ursprungligen plats tanken för att kungen skulle sitta kvar, dock tillsammans begränsad makt.

Kungen samt framför allt drottningen plats ovilliga för att godta detta. dem började allt mer söka utländskt stöd till för att krossa revolutionen samt den nya nationen. Kungamaktens "förräderi" mot den nya nationen ledde mot republikens insättning.

Den nya franska nationen utsattes idag på grund av tryck dels ifrån ett inre rojalistisk motstånd, dels ifrån intervenerande utländska trupper. Detta kom för att ställa krav vid nationell session. inom sin förlängning ledde detta även därför småningom ovan mot "skräckväldet". Den rojalistiska oppositionen skulle tystas. Hemmafronten måste artikel intakt inför trycket utifrån.

Franska revolutionen besitter blivit en känsloladdat term, enstaka patriarkalisk emblem tillsammans med en galleri från mytomspunna gestalter samt händelser.

Man förmå möjligen påstå för att vårt moderna, västerländska nationsbegrepp, detta önskar yttra för att läka människor representerar landet, föddes ur denna revolution. dem engelska revolutionerna beneath 1600-talet, den amerikanska självständighetsförklaringen 1776 samt den franska revolutionen 1789 blev tillsammans utgångspunkt på grund av en liberalt nationsbegrepp, vilket innebär för att samtliga såsom bor inom en nation existerar medborgare - fria medborgare - inom detta landet.

Senare uppstod en annat nationsbegrepp var bland annat ras, tradition, tro samt tungomål blev primär på grund av nationstillhörighet.

Generalständerna samlas - tredjeplats ståndet fullfölja revolution

I land i västeuropa fanns tre stånd: präster, adel samt detta därför kallade tredjeplats ståndet, likt utgjorde folkets stora massa.

Adeln samt prästerna plats inom stort sett befriade ifrån avgift samt dem ägde flera andra rättigheter likt dem övriga fransmännen saknade. Bland tredjeplats ståndet fanns flera tillsammans upphöjd kurs, exempelvis jurister samt flera plats rika. dem kände sig diskriminerade från dem högre stånden samt önskade mer effekt inom samhället.

enstaka massiv andel fransmän plats därför kritiska mot ståndssamhället samt enväldet. Den radikale Abbé Sieyès skrev: "Vad existerar detta tredjeplats ståndet? Allt. vilket besitter detta hittills varit? Inget." Man ville äga Englands friare styrelsesätt. ett sektion fransmän ägde även deltagit inom detta amerikanska frihetskriget.

dem efterfrågade identisk frihetsideal inom Frankrike.

Vi befinner oss för tillfället inom 1700-talets senare hälft.

Upplysningsidéerna - för att varenda människor existerar lika samt för att samtliga bör äga identisk rättigheter - ligger inom tiden. Bara till för att enstaka individ existerar född adelsperson bör han ej äga enstaka massa fördelar.

dock även flera adelspersoner samt präster utför gemensam sak tillsammans tredjeplats ståndet, då detta önskar reformera detta franska samhället samt avskaffa kungamakten samt adelns privilegier.

De något som har blivit sämre eller försämrats statsfinanserna hotade den franska staten tillsammans med bankrutt.

Därför lät monark Ludvig XVI sammankalla generalständerna, detta önskar yttra den franska riksdagen. Den ägde ej varit samlad vid länge. detta fanns ju kungen såsom bestämde då den skulle sammankallas. inom generalständernas sammanträde deltog ej bara adeln samt prästerna utan även tredjeplats ståndet. Detta öppnade möjligheter till dem, såsom ville omstöpa detta franska samhället.

Den 5 femte månaden i året 1789 samlades inom Versailles representanter till dem tre stånden.

tredjeplats ståndet tog initiativet. Treståndsriksdagen förvandlades mot nationalförsamlingen.

Frankrike skulle för tillfället tillhöra samtliga fransmän, ej bara den franske kungen. en nytt nationalitetsbegrepp växte fram, var fokus alltså skiftade ifrån kungen mot människor. varenda skulle kalla varandra till "medborgare".

varenda skulle äga identisk rättigheter samt ansvar. Kvinnorna ställdes dock ännu utanför.

De vilket satte land i västeuropa samt detta franska människor främst kallades patrioter alternativt frihetsvänner.

Bastiljen stormas

Fortfarande fanns motståndare mot den nya ordningen. dem fanns anhängare mot den gamla kungamakten samt dem återfanns förstås främst bland adeln samt präster.

Ryktet gick för att hovpartiet höll vid för att samla trupper mot befolkningen inom Paris, vilka berömda den nya franska nationen.

Parisbefolkningen fruktade för att kungamakten skulle nyttja legotrupper mot "folket" samt återinföra den gamla ordningen. Oron spred sig inom huvudstaden samt gatuoroligheter uppstod.

Söndagen den 12 juli 1789 plats ett kvävande varm ljus. många människor fanns inom närheten från Palais Royal.

enstaka ung man, Camille Desmoulins, hoppade upp vid en matbord samt höll en flammande anförande. "Fosterlandsvänner mot vapen! Fäst kokarder vid er likt kännetecken." "Ja, ja!" svarade dem kringstående. Gnistan ägde tänts. Överallt hördes ropen: "till vapen, mot vapen!"

I Bastiljen skulle detta finnas ammunition. Den 14 juli 1789 stormade folkmassorna fram mot Bastiljen.

Denna ljus blev sedan Frankrikes nationaldag.

När Ludvig XVI fick lyssna ifall Bastiljens stormning utbrast han: "Men detta existerar ju ett revolt." "Nej, Ers höghet, detta existerar enstaka revolution", blev svaret. Kungen gav vika samt legotrupperna kallades tillbaka. Den radikale "fosterlandsvännen" Bailly blev borgmästare inom Paris samt La Fayette blev kommendant på grund av detta nyinrättade nationalgardet.

dem lättrörda parisarna blev hänryckta. Man omfamnade varandra samt grät. dock hovadeln började lämna Paris från fruktan till liv samt egendom.

Officersfesten

Drottningen, Marie Antoinette, försökte förmå kungen för att ta hjälp från utländska trupper samt återinföra den gamla ordningen. Hovet inbjöd dem rojalistiska officerarna mot enstaka briljant fest.

dem plats kungens samt drottningens män samt avskydde revolutionen. Man drack kungens kopp beneath stormande glädjerop.

Förslag för att dryck nationens kopp tystades ner. Nationens emblem, den trefärgade kokarden, kastades vid golvet. Man trampade vid den samt utslungade hånande mening mot nationen samt människor. Kungens emblem, den vita kokarden, överlämnades däremot mot officerarna från hovets vackra damer.

Rykten ifall denna fest nådde Parisbefolkningen inom några timmar samt man fruktade kungens återkomst inom spetsen på grund av utländska trupper.

Kvinnotåget mot Versailles

En tidig oktobermorgon samlades enstaka massa kvinnor utanför Hôtel dem Ville inom Paris.

dem ägde föresatt sig för att plocka upp eller ta kungafamiljen ifrån Versailles samt föra dem mot huvudstaden. Framförallt plats var mångleskor (försäljerskor) ifrån hallarna, fiskartorgmadammer, sillgummor, tvätterskor samt syflickor. dem plats frispråkiga samt kvicktänkta kvinnor. dem flesta från dem fanns fattiga, magra samt utsvultna.

En förtrupp utgjordes från unga, vitklädda kvinnor, likt skulle bli omöjliga på grund av dem franska soldaterna för att motstå.

Överallt var kvinnotåget drog fram tvingades nya kvinnor för att att koppla eller förena med något sig mot tåget. dem liksom vägrade hotades tillsammans med för att erhålla håret avklippt.

Anledningen mot "kvinnotåget" plats för att människor ville erhålla förbättrad övervakning ovan Ludvig XVI. Därför tvingades kungen samt hans släkt för att flytta ifrån Versailles mot Tuilerierna inne inom Paris.

Kungen blev idag inom realiteten parisarnas fånge.

Edsvägrande präster

Det bestämdes för att samtliga biskopar samt präster, innan dem tillträdde sina ämbeten, beneath ed måste lova för att understödja den nya författningen. Man kunna yttra för att kyrkan på det sättet blev enstaka nationell fransk kyrka. Prästerna skulle ej längre artikel skyldiga för att lyda påven inom Rom.

I städerna plats människor hängivna revolutionen samt dem uppskattade nyordningen.

dock ute vid ruralt område väckte den nya kyrkolagen flera upprörda känslor. Stadsbefolkning samt bondebefolkning drabbade samman. flera präster vägrade för att svära eden samt dem fick förstås stöd ifrån påven samt alltså även ifrån enstaka massiv sektion från den franska befolkningen. även kungen tog område på grund av dem "edsvägrande" prästerna.

på det sättet kom kungen samt dem inflytelserik revolutionärerna inom nationalförsamlingen inom allt skarpare motsättning mot varandra.

LÄS MER: Franska revolutionen 1789-1799

LÄS MER:Franska revolutionens orsaker

LÄS MER: Franska revolutionens följder

LÄS MER:Franska revolutionen samt nationalismens uppkomst  (artikelserie)

LÄS MER:Napoleontiden

PODCAST:Franska revolutionens orsaker

La Fayette

La Fayette tillhörde den sektion från adeln såsom stödde revolutionen.

denne ägde gripits från entusiasm till den amerikanska revolutionen samt han blev nära kamrat tillsammans George Washington.

Efter amerikanska frihetskriget återvände La Fayette mot land i västeuropa. han fanns enstaka från dem vilket begärde generalständernas sammankallande. detta fanns ju var tredjeplats ståndet kom för att genomdriva sina krav.

inom Nationalförsamlingen framlade La Fayette deklarationen ifall dem mänskliga rättigheterna.

Han organiserade nationalgardet. Trikoloren blev genom honom Frankrikes flagga. denne fanns enstaka brinnande frihetshjälte vilket entusiasmerade massan. dock denne fanns även anhängare från ett begränsad kungamakt. Senare skulle han bli tvungen för att flyga eller fly undan ifrån detta revolutionära land i västeuropa.

då han återvände mot politiken efter revolutions- samt Napoleonkrigen anslöt han sig mot vänsteroppositionen. Lamartine skriver:

Markis dem La Fayette ägde enstaka omätlig förmögenhet samt genom sin gemål [var han] besläktad tillsammans hovets förnämsta familjer.

Nämn några orsaker till att den franska revolutionen startade

enstaka brådmognad instinkt till äran förde honom redan kalenderår 1777 långt ifrån fäderneslandet. nära denna period ägde amerikanerna börjat sitt befrielsekrig; Washingtons namn nämndes tillsammans respekt vid bägge kontinenterna. han [La Fayette] upprustade inom hemlighet numeriskt värde skepp, lastade dem tillsammans vapen samt krigsförråd på grund av isurgenternas räkning [de revolterande amerikanerna] samt anlände mot Boston.

La Fayette tillvann sig Washingtons vänskap. [Sedan vann La Fayette massiv popularitet inom Frankrike.] La Fayette fann populariteten sålunda underbar, för att denne inte någonsin ville förlora densamma.

Frondeur [motståndare] mot hovet, revolutionär från upphöjd ätt, aristokrat genom börden, demokrat från princip, fanns han inom flera fall fullt befogad för att omkring sig samla ett borgar-milis samt nära revyerna vid Marsfältet bli den naturliga anföraren till enstaka armé från medborgare.

Hans inom Amerika vunna ära spridde ovan honom fräsch glans inom Paris.

La Fayettes enda parlamentariska bragd plats proklamationen angående människans rättigheter. [Lamartine ansåg tydligen för att denna deklaration mer fanns munväder samt saknade verklighetsanknytning].

Ur: Alphonse dem Lamartine, Girondisternas bakgrund, Bonnier, 1848
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad menas tillsammans för att "hela människor representerar landet"?
    
2. Vem plats La Fayette samt vilket gjorde han på grund av revolutionen?
    
3. Beskriv hur land i västeuropa styrdes före revolutionen samt vad likt ändrades efteråt.
    
4. Ge modell vid hur upplysningens idéer påverkade detta franska folket.
    
5. Nämn några orsaker mot för att den franska revolutionen startade.
    
6. Förklara vad vilket hände den 14 juli 1789 samt varför detta datumet existerar viktigt till Frankrike.
    

Litteratur:
Jean-Bernard, Franska revolutionens historia, Beijer, 1909
Paul R.

Hanson, Contesting the French Revolution, Wileyblackwell, 2009
William D. Irvine, The Boulanger Affair Reconsidered, Oxford Univ. Press, 1989
Alphonse dem Lamartine, Girondisternas historia, Bonnier, 1848
Wilhelmina Fransén, Charlotte Corday, Hökenberg, 1928
 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad samt Gundel Söderholm, författare