Flygplan 37 viggen sven stridsberg

Viggen skulle tjänstgöra under först 7 år, sedan i 14 år, men verkligheten blev över 30 år

Saab 37 Viggen

Beskrivning
Saab 37 Viggen
JA 37 Viggen.
Typ
Besättning	1 (2 vid SK 37)
Första flygning	8 februari1967
I energisk tjänst	1972 – 2007^[1]
Versioner	se typer ovan
Ursprung	Sverige
Tillverkare	Saab AB
Antal tillverkade	329 (år 1970-1990), modifierade (år 1991-1998)
Data
Längd	16,4 meter
Spännvidd	10,6 meter
Höjd	5,9 meter
Vingyta	46 m²
Tomvikt	9,5-12,2 ton
Max. startvikt	20 ton
Motor(er)	RM8A: AJ 37, Sk 37, SF 37, SH 37 RM8B: JA 37
Dragkraft	Kraft tillsammans ebk område III inom (parentes) RM8A: 6455 kp (10405 kp)^[2] RM8B: 6795 kp (11250 kp)^[3]
Prestanda
Max. hastighet	Mach 2,1
Räckvidd med max. bränsle	2 000 km
Transporträckvidd	2 250 km
Max. flyghöjd	18 000 meter
Stigförmåga	12 200 m/min^[4]
Lastförmåga
Lastförmåga	3,6 ton (AJ 37) 1,6 ton (JA 37)
Beväpning & bestyckning
Upphängnings- punkter	7
Fast beväpning	1 × 30 mm akan m/75 (JA 37) 2 × 30 mm akankapsel
Bomber	120 kg sb m/71 (4 per balkläge) 600 kg bk m/90 (1 per balkläge)
Robotar	Attackrobotar: RB 04, RB 05, RB 15F, RB 75 Jaktrobotar: RB 24, RB 28, RB 71, RB 74, RB 99
Raketer	Raketkapsel m/70 (6 raketer): 135 mm sprängraket m/70 135 mm pansarsprängraket m/70
Övrigt	Störkapsel, Remsfällare, Fackelfällare
Ritning
Ritning från Saab JA 37 Viggen

Saab 37 Viggen existerar en stridsflygplan konstruerat samt byggt från Saab AB vid beställning från Kungliga Flygförvaltningen (senare Försvarets materielverk).

inledande flygning skedde den 8 månad 1967 samt leveranserna mot Flygvapnet inleddes tid 1971. flygplanet fanns deltavingat tillsammans ett nosvinge, därför kallad canardvinge, vilket tillsammans tillsammans med en reverseringssystem (möjlighet för att vända motorns utblås framåt) gav den chans mot för att starta samt landa vid många korta sträckor, även nära hala banor.

Dessa korta start- samt landningssträckor plats enstaka förutsättning på grund av för att behärska verka ifrån mindre flygfält samt krigsskadade flygbaser. inom Bas 90-systemet kom detta för att byggas mindre rullbanor särskilt anpassade efter denna förmåga.

Viggen tillverkades år 1970–1990. Sista flygningen inom energisk service skedde nära enstaka avslutningsceremoni tillsammans numeriskt värde flygplan ifrån Norrbottens flygflottilj (F 21) den 25 november 2005.

Efter för att Viggen-systemet tagits ur energisk position nära Flygvapnet, kvarstod detta nära Försökscentralen (FMV:PROV). Den 26 juni 2007 genomfördes dock detta sista flygpasset samt fotopasset nära Försökscentralen tillsammans med ett rote Sk 37E Viggen, individ 37809 (Viktor 09) flögs från Mj Michael Rosenqvist tillsammans Jonas Beronius inom baksits samt individ 37813 (Viktor 13) flögs från Mj Rickard Mattsson tillsammans Per Johansson inom baksits.^[5]

Planet avlöstes från JAS 39 Gripen.

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Namnet anspelar vid åskvigg, objekt vilket inom folktron plats förknippade tillsammans med blixten, asaguden Tor samt hans hammare. detta existerar även namnet vid andfågeln vigg, vilket existerar enstaka blinkning mot flygplanets nosvinge. Nosvingen kallas canardvinge, vilket rakt översatt betyder andvinge.^[6] Viggen fanns detta inledande svenska stridsflygplanet likt konstruerades tillsammans ett sådan.^[7]

Utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingsarbetet tillsammans Viggen påbörjades redan kalenderår 1952, tre kalenderår innan dess föregångare Saab 35 Draken ens slutfört sin premiärflygning.^[8] beneath konceptstudierna, likt pågick fram mot tid 1956, studerades ovan 100 olika flygplanstyper till för att förbättra detta flygplan såsom skulle bli person som följer efter någon annan mot Saab 35 Draken samt Saab 32 Lansen.^[9]

Flygvapnet ägde tidigt beneath detta kalla kriget insett sårbarheten tillsammans med fasta flygbaser samt utvecklade därför Bas 60-systemet.

ett plan var man inom ett krigssituation skulle sprida ut flygstridskrafterna ovan flera krigsflygbaser, tillsammans reservvägbaser samt civila flygfält såsom alternativa flygbaser.^[10] tillsammans Viggen ville man även behärska verka ifrån mindre flygfält tillsammans med mindre rullbanor än dem ordinarie baserna, samt ifrån flygbaser såsom skadats från fientlig bekämpning.

detta fanns därför en viktigt krav vid Viggen för att den skulle äga många betalkort start- samt landningssträcka. Genom för att utrusta jetplan tillsammans ytterligare vingar framför huvudvingarna, således kallade canardvingar, samt reversering från motorverkan lyckades man erhålla ner start- samt landningssträckan mot endast 500 meter.^[11]^[12]^[13] då Bas 60-systemet utvecklades mot Bas 90 beneath 1980-talet började man justera flygbaserna efter denna förmåga genom för att anlägga reservbanor tillsammans med ett längd vid enbart 800 meter.^[14]Gripen ärvde denna förmåga på grund av för att behärska verka ifrån identisk flygbaser vilket Viggen.

Nackdelen tillsammans med deltavinge samt canardvinge på grund av stabila flyg, existerar dem kraftiga restriktionerna på grund av tyngdpunktens placering inom flygplanet. vid Viggen visar detta sig bland annat inom motorns placering inom flygkroppen, den måste helt enkelt placeras tillräckligt långt fram till för att tyngdpunkten skall hamna framför planets aerodynamiska centrum, detta ger planet dess något rumphuggna utseende.

Flygkroppens tvära avslut strax efter vingens bakkant inverkar menligt vid luftmotståndet inom transsonisk hastighet vid bas från ett ojämn areafördelning samt leder mot en behov från större motor.

Ytterligare enstaka anpassning mot detta svenska bassystemet plats för att fenan plats fällbar på grund av för att jetplan skulle behärska utnyttja hangarer vilket fanns avsedda till den betydligt lägre Saab 35 Draken.

Eftersom flygvapnets bemanning, liksom resten från försvarsmakten, bestod mot största sektion från värnpliktiga utvecklades Viggen på grund av för att existera lätt för att underhålla samt betjänas från värnpliktig anställda tillsammans med begränsad ingenjörsmässig träning arbetandes inom fältmässiga förhållanden. en enskilt Viggen-flygplan kunde klargöras från enstaka team bestående från fem värnpliktiga mekaniker ledda från ett mekanisk officer.

Klargöring från en Viggen-flygplan tog 10 minuter beneath normala förhållanden.

Prototypen till SF 37 flög första gången 21 maj 1973

Fartkraven vid Viggen plats mach 1 vid nedsänkt höjd samt mach 2 vid upphöjd höjd. Vidare skulle Viggen även ingå inom STRIL 60-systemet till Stridsledning samt luftbevakning. Prototypen flög inledande gången den 8 månad 1967 klockan 10:57, tillsammans med Saabs chefsprovflygare Erik Dahlström nära spakarna. Flygturen tog 43 minuter.^[15]

Utredningen från vilken flygplanstyp vilket skulle utvecklas genomgick fyra olika faser:^[16]

1300-utredningen

[redigera | redigera wikitext]

1300-utredningen bedrevs mellan år 1952 samt 1956: på denna plats drevs arbetet inom flera rundor tillsammans olika inriktning: inledande utkasten gjordes mellan hösten 1952 samt våren 1954, samt avsåg mot ett start en således kallat interceptorplan vilket skulle möta överljudsbombflygplan inom hastigheter runt 1,4 ggr ljudhastigheten, vid upphöjd höjd.^[16]

Dessa interceptorplan övergavs eftersom detta nya flygplanets fakta innebar för att dem skulle behärska bära atomvapen samt anfalla fientligt inställda flygbaser direkt istället på grund av för att jaga själva bombflygplanen.

då detta gällde fientligt inställda robotar fanns jaktplan samt interceptorer ej användbara: den enda utvägen plats för att anfalla robotavfyrningsramperna. Därför behövdes tunga luftfarkost likt kunde bära taktiska vapen.^[16]

Andra projektomgången skedde mellan månad 1954 samt juli 1955 samt fanns inriktad vid nya attackflygplan liksom skulle ersätta Saab 32 Lansen.

inom tredjeplats omgången mellan juli 1955 samt oktober 1956 gavs klara direktiv ifall ett viss flygplanstyp såsom artikel ensitsigt, hantera enstaka vapenlast vid 600 kg samt aktionsradie vid 350 km vid lägsta höjd tillsammans med enstaka toppfart vid mach 1,2. Detta skulle existera en enhetsplan liksom skulle fungera på grund av både jaktverksamhet, attack samt spaning.^[16]

Sammanlagt gjordes cirka 100 olika en preliminär version av ett dokument eller arbete inom 1300-utredningen.

detta slutgiltiga utkastet ifrån 1300-utredningen plats en program tillsammans med beteckningen 1300-76, även kallat Saab 36 alternativt A 36, vilket kunde bära olika vapentyper, bland annat Robot 04. Detta strategi skulle äga en luftintag undertill samt ett Bristol Olympus 22-motor. ett alternativ variant ägde beteckningen 1300-77 samt placerade luftintaget vid ovansidan från flygplanskroppen.^[16] arbetsuppgift 1300 lades ned vid bas från för att kostnaden till jetplan blev runt 400 miljoner kronor inom 1964 års penningvärde, vilket ansågs alldeles till dyrt.^[17]

Flygplan 1300-01 fanns en raketflygplan likt skulle starta inom lodrätt läge ifrån ett ramp (som ett raket) samt glidflyga ned ifrån upphöjd höjd inom dubbla ljudhastigheten, avfyra raketer mot fientligt inställda program samt sedan landa tillsammans en vanligt landställ.^[16]
Flygplan 1300-19 plats en tvåmotorigt raketflygplansutkast ifrån hösten 1953 tillsammans med enstaka struktur vilket byggde vid Saab 35 Draken.^[16]
Flygplan 1300-25 plats en tvåmotorigt deltavingat jaktplan.^[16]
Flygplan 1300-40 plats en flygplan tillsammans linjär vinge inspirerat från USA:s F-104 samt designat på grund av mach 3.^[17]
Flygplan 1300-50 plats en tvåmotorigt deltavingat attackplan.^[16]
Flygplan 1300-71D plats en tvåmotorigt program tillsammans motorerna mitt vid deltavingen samt ett stabilisator designat runt mach 2.5.^[17]
Flygplan 1300-72G samt 1300-72H plats varianter tillsammans numeriskt värde motorer inne inom flygplanskroppen avsedda på grund av runt mach 2.5.^[17]

1350/36-utredningen

[redigera | redigera wikitext]

1350/36-utredningen bedrevs mellan år 1956 samt 1958 mot ett start sidled tillsammans 1300-utredningen.

Denna utgick ifrån för att vidareutveckla Saab 32 Lansen samt Saab 35 Draken samt resulterade inom en låghöjdsattackplan vilket fick beteckningen Flygplan 1350 dock även kallades Flygplan 36, identisk beteckning såsom användes på grund av 1300-76 (dock ej identisk tillsammans med beteckningen A 36), samt kom för att ersätta detta strategi såsom detta huvudsakliga projektet.^[16]^[17]

1400-utredningen

[redigera | redigera wikitext]

1400-utredningen bedrevs mellan år 1956 samt 1957 sidled tillsammans med såväl 1300-utredningen vilket 1350-utredningen likt en materialförnyelseprojekt likt skulle skicka en strategi 2–3 kalenderår efter flyg 1300-projektets utskick.

Detta plats en lättviktigt jaktflygplan likt skulle behärska flyga runt mach 1,4 vid nedsänkt höjd samt runt mach 2,5 vid upphöjd höjd samt bekämpa fientligt bombflyg. Detta skissades inom en flertal varianter tillsammans namn såsom 1404, 1405, 1407, 1408, 1410, 1419, 1420, 1423, 1425 osv. Allt sysselsättning tillsammans luftfarkost 1400 kom emellertid för att avbrytas inom september 1957 från numeriskt värde skäl:^[17]

Den brittiske politikern Duncan Sandys utgav ett således kallad vitbok var han deklarerade för att Storbritannien ej skulle förbättra några fler bemannade jaktflygplan, utan istället satsade all tillväxt vid robotar, vilket fick den svenska flygstaben för att deklarera för att Saab 35 Draken skulle bli Sveriges sista bemannade flygplan för militären, samt såsom ett följd avstannade på grund av en tag varenda plan vid Saab, samtidigt såsom försvarets robotutveckling prioriterades.^[17]^[18] en utfall från detta blev den kortlivade satsningen vid automatiserad maskin 330.
Flygstaben fick ont ifall valuta samt styrde därför ifall utvecklingen mot uppdrag vilket avsåg för att förbättra sålunda billiga luftfarkost liksom möjligt.^[17]

Dessa numeriskt värde faktorer ledde fram mot för att detta slutliga förslaget ifrån 1400-utredningen fanns en många billigt flyg likt fick namnet Flygplan 1442.

Hösten 1957 lades kurera 1400-projektet ned samt ägde då kostat cirka 5 miljoner kronor.^[17]^[19]

1500/37-utredningen

[redigera | redigera wikitext]

Efter nedläggningen från 1400-projektet arbetade Saab tillsammans med olika en preliminär version av ett dokument eller arbete tills flygförvaltningen den 25 månad 1961 lade fram sin beskrivning till 1500-projektet, likt kravställde för att detta nya jetplan skulle existera en enhetsflygplan på grund av jaktverksamhet, attack samt spaning, behärska starta ifrån opreparerade landningsbanor vid 500 meter, äga enstaka aktionsradie vid 400 km beväpnad tillsammans med enstaka Robot 04, flyga inom mach 1,1 inom markhöjd tillsammans med chans för att nå mer än mach 2 vid upphöjd höjd.

Redan efter enstaka sju dagar kom dem inledande utkasten vid flygplanen inom 1500-serien, samt inom mars gjordes enstaka delredovisning från olika idé till flygförvaltningen.^[20]

Den 23 september 1961 skickas ett reviderad projektspecifikation mot Saab. Denna plats för tillfället även erkänd från ÖB, samt flygförvaltningen ägde för tillfället sänkt kraven vid jaktförmåga samt upphöjd hastighet vid nedsänkt höjd (nu mach 1).

detta blir för tillfället huvudsakligen en attackplan såsom kravställs. Man fordrade för att planet skulle artikel flermotorsäkert (klara för att flyga tillsammans med bara enstaka motor) samt väga runt 10 ton, samt detta skulle artikel enkel för att hantera inom fält. Våren 1962 valdes slutligen utkastet Flygplan 1534 ut vilket flygplan 37 samt "typkonfiguration 1" fastslogs inom juni 1962.

ifrån denna punkt började utvecklingen från detta inledande provflygplanet.^[19]

Försäljning

[redigera | redigera wikitext]

Utöver dem svenska beställningarna gjordes flera försök för att sälja Viggen utomlands. Sommaren 1974 lanserades stridsflygplanet likt Eurofighter Viggen. Eurofighter Viggen erbjöds mot dem länder samt dess flygvapen liksom skulle ersätta sina F-104 Starfighter.

Eurofighter Viggen erbjöds ursprunglig mot Belgien samt Nederländerna, vilka behövde byta ut sin flyg. detta svenska erbjudandet fanns för att jetplan skulle tillverkas inom Belgien samt Nederländerna samt artikel enstaka sektion inom en större box var Saab skulle bidra tillsammans enstaka fräsch personbilsfabrik, Volvo tillsammans ett fräsch lastbilsfabrik, samt flera fabriker till elektroniska komponenter mot flygplanet.

Kostnaden till erbjudandet värderades då mot 500 miljoner brittiska pund. nära identisk tidsperiod pågick utvecklingen från jaktversionen JA 37, samt inom detta svenska erbjudandet ingick full tekniköverföring mot Belgien samt Nederländerna. Eurofighter Viggen kom även för att erbjudas mot både land samt Norge.^[21] Konkurrenter mot Eurofighter Viggen vilket offererade mot dessa länder plats amerikanska General DynamicsF-16 Fighting Falcon samt franska Dassault AviationsMirage F1E.

kalenderår 1975 valde samtliga länder detta amerikanska stridsflygplanet F-16 Fighting Falcon vilket kompensation mot F-104 Starfighter.^[22]

Saab 37 Viggen kom även för att erbjudas mot Indien likt belöning på grund av Hawker Hunter samt English Electric Canberra. Dock således förbjöds land för att sälja utomlands Viggen mot Indien från amerikanska myndigheter.

Detta vid bas från för att motorn inom Viggen, RM8A innehöll amerikanska komponenter. Bakgrunden mot för att USA nekade Saab exporttillstånd fanns för att USA nära denna tidpunkt ej ville rusta denna sektion från världen.^[22]

Versioner

[redigera | redigera wikitext]

Viggen producerades inom fem olika typversioner på grund av för att klara olika typer från information, fyra fanns stridsflygplan samt ett plats enstaka utbildningsversion.

Totalt serietillverkades 329 individer från Viggen spridda vid dem fem versionerna. år 1991–1998 modifierades en antal individer, vilka fick färsk versionsbeteckning.

Benämning	Antal	Tjänstetid	Typ	Basering
	Antal	Tjänstetid	Typ	Basering
AJ 37	106	1971–1998	Attackflygplan	F 6, F 7, F 15
Sk 37	17	1973–1998	Skolflygplan	F 4, F 7, F 15
Sk 37E	10	1999–2003	Skolflygplan	F 4, F 21, FC
SF 37	28	1976–1996	Spaningsflygplan	F 13, F 17, F 21
SH 37	28	1975–1996	Spaningsflygplan	F 7, F 13, F 17, F 21
JA 37	149	1980–2004	Jaktflygplan	F 4, F 13, F 16, F 17, F 21
AJS	48	1991–2001	Multiroll	F 6, F 7, F 10, F 15
AJSF	13	1995–2005	Multiroll	F 10, F 15, F 17, F 21
AJSH	25	1993–2005	Multiroll	F 10, F 15, F 17, F 21
Totalt	329

AJ 37

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande utgåvan från Saab 37 Viggen fanns attackversionen AJ 37, vilket dock även ägde ett sekundär jaktkapacitet.

inom energisk arbete eller position inom en organisation ersatte flygplanet A 32A Lansen. detta inledande planet levererades mot Flygvapnet inom juli 1971 samt 1973 blev tagna detta inom förbandstjänst nära Skaraborgs flygflottilj (F 7) inom Såtenäs. Dessutom användes AJ 37 nära Västgöta flygflottilj (F 6) inom Karlsborg samt Hälsinge flygflottilj (F 15) inom Söderhamn.

Flygplan 37 Viggen Author: Sven Stridsberg ISBN-10: 91-7266-102-X Format: Hardcover Pages: 128 pages Dimensions: 210×300 Language: Swedish Released: 1987 Publisher: Frank Stenvalls Förlag Topic: Saab 37 Viggen» Jets (Aircraft) Reviews

kalenderår 1993 påbörjades ett modifiering från en antal flygplansindivider mot AJS 37. Totalt tillverkades 106 flygplansindivider ifrån 1971 vilka fanns kvar inom Flygvapnet fram mot 2001.^[23]

Sk 37

[redigera | redigera wikitext]

SK 37 plats en skolflygplan avsett typinflygning från piloter vid Viggensystemet.

Skrovet existerar baserat vid AJ 37 likt modifierats ett ytterligare förarplats. från utrymmesskäl besitter SK 37 ett mindre inre bränslevolym än övriga Viggenversioner samt saknar även ett sektion elektronisk utrustning inklusive radar. Detta fullfölja för att SK 37 endast äger enstaka begränsad offensiv förmåga dock kunna kvar beväpnas tillsammans attackraketer alternativt akan nära behov.

Under dem inledande provflygningarna fann man för att den bakre kabinhuven något som har blivit sämre eller försämrats flygplanets sidostabilitet. till för att åtgärda detta bekymmer gjordes fenan något större.

Skaraborgs flygflottilj (F 7) erhöll liksom inledande flottilj typen inom juni 1972. Totalt tillverkades 17 individer från SK 37.

Tio flyg modifierades 1998–2000 mot SK 37E till för att ersätta J 32E Lansen på grund av elektronisk krigföring. SK 37 blev tagna formellt ur arbete eller position inom en organisation kalenderår 2005, dock numeriskt värde individer behölls nära FC fram mot sommaren 2007 till prov- samt övningsändamål.

SH 37

[redigera | redigera wikitext]

SH 37 Viggen existerar en spanings- samt havsövervakningsflygplan.

inom energisk service ersatte flygplanet S 32C Lansen.

Prototypen mot SH 37 flög inledande gången månad 1973 samt distribution mot Flygvapnet inleddes tid 1975. Grundkonstruktionen från SH 37 existerar baserad vid AJ 37. Skillnaderna mellan flygplanen ligger inom inledande grabb vid radarsystemets utformning samt för att SH 37 äger tillfälle för att bära fotokapslar.

Swedish book about the SAAB Viggen airplane, which was used by the Swedish Air Force during 1971-2007

Bråvalla flygflottilj (F 13) inom Norrköping fanns den inledande flottilj såsom erhöll SH 37 hösten 1976. Senare sattes ytterligare numeriskt värde spaningsdivisioner upp nära F 17 respektive F 21. Totalt 27 individer tillverkades mellan år 1975 samt 1980. en antal modifierades beneath 1990-talet mot AJS-standard samt förblev inom service mot kalenderår 2001.

SF 37

[redigera | redigera wikitext]

SF 37 Viggen, plats en fotospaningsflygplan baserat vid Saab 37 Viggen samt ersatte inom energisk service S 35E Draken. Prototypen mot SF 37 flög inledande gången 21 femte månaden i året 1973. Grundkonstruktion existerar identisk likt på grund av AJ 37, dock skiljer sig exteriört åt inom nospartiet, var flygplanets fasta kameror sitter monterade.

Kamerautrustningen består från sju kameror likt kunna fotografera både inom dagsljus samt mörker. Totalt 28 individer tillverkades mellan år 1977 samt 1980, varav 13 individer modifierades mot AJSF 37 beneath 1990-talet. dem sista flygplanen blev tagna ur service tid 2005.

JA 37

[redigera | redigera wikitext]

JA 37 Viggen existerar en jaktflygplan tillsammans begränsad attackförmåga.

inom energisk service ersatte flygplanet J 35 Draken. Skillnaderna mellan JA 37 samt dem övriga Viggenflygplanen existerar stora. Planet försågs tillsammans med den större samt kraftigare motorn RM8B, radarn byttes ut mot EricssonsPS-46/A, vilket bygger vid pulsdopplerprincipen. nära jaktverksamhet sänder radarn ut ett målbelysningssignal vilket används från radarroboten Rb 71 Skyflash.

JA 37 existerar den enda från Viggenvarianterna liksom besitter fast beväpning, ett 30 mm Oerlikon KCA tillsammans med beteckning 30 mm automatkanon m/75. Elektroniken inom JA 37 existerar helt speciell jämförd tillsammans övriga Viggenvarianter.

Leverans mot Flygvapnet inleddes tid 1979 samt Bråvalla flygflottilj (F 13) blev inledande flottilj för att ta jetplan inom position inom juni 1980.

Totalt tillverkades 149 individer mellan 1979 samt 1990. tid 2004 blev tagna jetplan ur service, samt systemet skrotades, då enbart 14 kalenderår efter för att detta sista jetplan levererades. Detta är kapabel jämföras tillsammans med Saab J 35J Draken såsom blev tagna ur position 27 tid efter för att detta sista jetplan tillverkades tid 1972.

Modifieringsprogram

[redigera | redigera wikitext]

På bas från ett tidig försening från efterföljaren mot Viggensystemet, JAS 39 Gripen, inleddes tid 1992 en modifieringsprogram vid AJ 37, SF 37 samt SH 37, till för att ge dessa viss JAS-kapacitet, detta önskar yttra enstaka begränsad multiroll-kapacitet.

Avioniken inom Centralkalkylatorn får grundlig modifiering.

AJ 37

[redigera | redigera wikitext]

För AJ 37 innebar modifieringen för att datorkapaciteten utökades samt chansen för att nyttja den nya sjömålsrobotenRb 15F, likt utvecklats till JAS 39-programmet. Även Bombkapsel 90 samt Rb 74 tillkom liksom beväpningsalternativ.

Modifierade flygplan förmå även bära Sidewinder-robotar vid dem yttre vingbalkarna, något liksom bara JA 37 kunnat tidigare. Utöver attack samt jaktverksamhet skulle jetplan även behärska genomföra spaningsuppdrag. dem modifierade flygplanen betecknades därför AJS 37 samt placerades nära Skånska flygflottiljen (F 10) samt Hälsinge flygflottilj (F 15).

SF 37

[redigera | redigera wikitext]

Det modifierade jetplan kunde bära sex stycken Rb 24, 24J alternativt 74-robotar, dock eftersom flygplanet saknade radar, fanns föraren tvungen för att äga visuell förbindelse tillsammans med målet innan ett automatiserad maskin kunde avfyras. dem modifierade flygplanen betecknades därför AJSF 37 samt placerades nära flottiljerna Blekinge flygflottilj (F 17) samt Norrbottens flygflottilj (F 21).

SH 37

[redigera | redigera wikitext]

Efter modifieringen kunde SH 37 bära robot designad för att attackera sjömål Rb 15F till attackuppdrag samt fler jaktrobotar. detta modifierade flygplanet fick benämningen AJSH 37.

Viggen inom energisk tjänst

[redigera | redigera wikitext]

Viggensystemet kom beneath år 1973 mot 2005 plats inom arbete eller position inom en organisation nära nio flygflottiljer.

Saab 37 Viggen är en av Sveriges största industriella och militära satsningar

Den inledande flottiljen såsom systemet introducerades vid fanns Skaraborgs flygflottilj. Norrbottens flygflottilj fanns den sista flottilj liksom systemet verkade på.^[24]^[25]

Nr	Flottilj	Divisionsnamn	Div.nr	Version	Tidsperiod	Företrädare	Efterträdare
F 4	Jämtlands flygflottilj	David skarlakansröd David azurblå TIS 37 TK 37	1.Div 2.Div TIS 37 TK 37	JA 37 JA 37 SK 37 SK 37E	1983–2004 1984–2004 1999–2003 1999–2003	J 35D Draken J 35D Draken överfört ifrån F 15 J 32E Lansen	JAS 39A Gripen Upplöst Upplöst överfört mot F 21
F 6	Västgöta flygflottilj	Filip skarlakansröd Filip Blå	1.Div 2.Div	AJ 37 AJ 37	1979–1993 1978–1993	A 32A Lansen A 32A Lansen	Överförd mot F 10 Upplöst
F 7	Skaraborgs flygflottilj	Gustav Röd Gustav Röd Gustav Blå Gustav Blå Gustav citrongul TIS 37	1.Div 1.Div 2.Div 2.Div 3.Div TIS 37	AJ 37 AJS 37 AJ 37 AJS 37 AJ 37 SK 37	1974–1995 1995–1998 1972–1995 1995–1997 1973–1977 1972–1974	A 32A Lansen AJ 37 Viggen A 32A Lansen AJ 37 Viggen A 32A Lansen N/A	AJS 37 Viggen JAS 39A/B Gripen AJS 37 Viggen JAS 39A/B Gripen Upplöst överfört mot F 15
F 10	Skånska flygflottiljen	Johan Röd Johan Röd Johan Röd Johan Röd	1.Div 1.Div 1.Div 1.Div	SF 37 SH 37 AJSF 37 AJSH 37	1993–1995 1993–1995 1995–2001 1995–2001	J 35F Draken J 35F Draken SF 37 Viggen SH 37 Viggen	AJSF 37 Viggen AJSH 37 Viggen JAS 39A Gripen JAS 39A Gripen
F 13	Bråvalla flygflottilj	Martin Röd Martin Röd Martin Blå	1.Div 1.Div 2.Div	SF 37 SH 37 JA 37	1977–1993 1977–1993 1980–1993	J 35F Draken J 35F Draken J 35F Draken	Överförd mot F 10 överfört mot F 10 överfört mot F 17
F 15	Hälsinge flygflottilj	Olof Röd Olof Röd Olof Blå Olof azurblå TIS 37	1.Div 1.Div 2.Div 2.Div TIS 37	AJ 37 AJS 37 AJ 37 AJS 37 SK 37	1974–1995 1995–1998 1975–1995 1995–1998 1974–1998	A 32A Lansen AJ 37 Viggen A 32A Lansen AJ 37 Viggen överfört ifrån F 7	AJS 37 Viggen Upplöst AJS 37 Viggen Upplöst överfört mot F 4
F 16	Upplands flygflottilj	Petter Blå Petter Gul TIS JA 37	2.Div 3.Div TIS JA 37	JA 37 JA 37 SK 37	1986–2003 1987–2001 1990–2003	J 35F Draken J 35F Draken SK 35C Draken	Upplöst Upplöst överfört mot F 4
F 17	Blekinge flygflottilj	Qvintus skarlakansröd Qvintus azurblå Qvintus azurblå Qvintus Blå	1.Div 2.Div 2.Div 2.Div	JA 37 SF 37 SH 37 JA 37	1981–2002 1979–1993 1979–1993 1993–2002	J 35F Draken J 35F Draken J 35F Draken SF 37 & SH 37 Viggen	JAS 39A Gripen JA 37 Viggen JAS 39A Gripen JAS 39A Gripen
F 21	Norrbottens flygflottilj	Urban skarlakansröd Urban skarlakansröd Urban skarlakansröd Urban skarlakansröd Urban skarlakansröd Urban azurblå Urban citrongul TK 37	1.Div 1.Div 1.Div 1.Div 1.Div 2.Div 3.Div TK 37	SF 37 AJSF 37 SH 37 AJSH 37 JA 37 JA 37 JA 37 SK 37E	1979–1995 1995–2005 1979–1995 1995–2005 2002–2005 1985–2002 1983–2000 2003–2005	S 35E Draken SF 37 Viggen S 35E Draken SH 37 Viggen överfört ifrån Urban azurblå J 35D Draken SK 60 överfört ifrån F 4	AJSF 37 Viggen JAS 39A Gripen AJSH 37 Viggen JAS 39A Gripen JAS 39A Gripen JAS 39A Gripen Upplöst Upplöst

Viggen efter energisk tjänst

[redigera | redigera wikitext]

Skaraborgs flygflottilj (F 7) besitter grabb ifall Försvarsmaktens veteranflygverksamhet.

vid F 7 inom Såtenäs äger Försvarsmakten deponerat numeriskt värde 37 Viggen, enstaka AJ 37 (37098) samt ett SK 37 (37809). SK 37 kommer närmast ifrån FMV test samt existerar luftvärdig tillsammans varenda formella status för att flyga.^[26] Den andra Viggen (serienummer 37098) äger genomgått ett renovering på grund av för att åter bli luftvärdig.^[27] Man besitter valt för att spara vid dem enklare versionerna från Viggen, AJ 37 samt SK 37 från tekniska skäl.

Detta då JA 37 äger enstaka alltför komplicerad avionik till för att behärska behållas luftvärdig, i enlighet med Försvarsmaktens veteranflygverksamhet.

Flygplan 37098 godkändes samt provflögs den 27 mars 2012.^[28] identisk ljus registrerades denna såsom SE-DXN^[29] samt kommer för att existera märkt liksom dem allra inledande Viggarna inom Flygvapnet, omålad tillsammans med flottiljsiffra, kronmärkning samt anropsnummer.^[30]

Flygplan 37809 godkändes samt provflögs den 15 femte månaden i året 2018.^[26] identisk dygn registrerades denna vilket SE-DXO samt kommer behålla detta unika fyrfärgskamouflaget, detta s.k.

"FOA-kamouflaget", tillsammans citrongul flottiljsiffra, kronmärkning samt anropsnummer.

Tekniska data

[redigera | redigera wikitext]

Flygplansdata ovan dem olika Viggen-versionerna.

	JA 37	AJ 37	SH 37	SF 37	SK 37
Spännvidd	10,6 m	10,6 m	10,6 m	10,6 m	10,6 m
Längd	16,43 m	16,3 m	16,3 m	16,5 m	16,3 m
Höjd	5,9 m	5,6 m	5,6 m	5,6 m	5,9 m
Tomvikt	9,6 ton	9,5 ton	9,5 ton	9,5 ton	9,5 ton
Max startvikt	18,6 ton	18 ton	18 ton	17 ton	20,5 ton
Maxfart	mach 2,2	mach 2+	mach 2+	mach 2+	mach 2+
Max dragkraft	125 kN	115,6 kN	115,6 kN	115,6 kN	115,6 kN
Motor	RM8B	RM8A	RM8A	RM8A	RM8A
Vapen	Akan, akankapsel. jaktrobotar, attackraketer	Akankapsel, attackrobotar, bomber, attackraketer, jaktrobotar	Kameror, sjömålsrobotar, jaktrobotar	Kameror, jaktrobotar	—

Saab varianter inom tillverkningsföljd

[redigera | redigera wikitext]

37-1 Prototyp.

Skrotad 2012. näsa samt instrumentpanel bevarade samt utställda vid Svedinos Bil- samt Flygmuseum.
37-2 Provflygplan (AJ, JA)
37-3 Provflygplan (AJ, JA)
37-4 Provflygplan, totalhaveri den 7 femte månaden i året 1969
37-5 Provflygplan
37-6 Provflygplan (AJ, JA). Senare utbildningsobjekt nära KTH. Bevarad hos Västerås Flygmuseum.
37-7 Provflygplan (AJ, JA)

37800 Prototyp på grund av SK 37.

Bevarad hos Flygvapenmuseum, deponerad mot Stenbäckssamlingarna.
37900 Prototyp på grund av SH 37. Ombyggd ifrån AJ 37, 37003.
37950 Prototyp till SF 37.
37-8 Prototyp till JA 37.
329 flygplan levererades till Flygvapnet för attack-, spanings- och jaktuppdrag, förutom skol- och störningsuppgifter
Totalhaveri den 22 augusti 1978.

Serienummer

[redigera | redigera wikitext]

Viggen systemet levererades inom fem olika versioner mot Flygvapnet mellan år 1971 samt 1990, vilka fick serienummer i enlighet med nedan.

AJ 37 serienummer 37001–37108
JA 37 serienummer 37301–37449
SK 37 serienummer 37801–37817
SH 37 serienummer 37901–37927
SF 37 serienummer 37950–37977

Olyckor samt tillbud

[redigera | redigera wikitext]

Tisdag den 14 september 1971 startade flygföraren Lars Bandling tillsammans med enstaka AJ 37 (nr 37001) ifrån Malmen inom avsikt för att öva inför enstaka flyguppvisning.

Strax efter landning började jetplan gira kraftigt åt vänster. Trots för att Bandling försökte rätta upp flygplanet, sålunda kom detta för att gira 90 grader åt vänster samt fortsatte inom upphöjd hastighet inom banans längdriktning. då flygplanet nådde gräset, bröts högra landstället från samt jetplan girade kraftigt åt motsats till vänster, dock slog inte någonsin runt utan lade sig vid buken.

inom den haveriutredning såsom gjorde presenterades bland annat reverseringsförfarandet samt princip till noshjulsstyrningen såsom huvudsakliga orsaker mot haveriet. Lars Bandling, såsom nära tidpunkten fanns provflygare vid Försökscentralen (FC), klarade sig utan större skador.^[31]
Torsdag den 11 april 1974, inträffade detta inledande haveriet från dem således kallade "vingbrottshaverierna", då sergeant Ola Gynäs ifrån Skaraborgs flygflottilj (F 7) råkade ut till för att hans AJ 37 (nr 37011) bröts sönder inom luften.

Ola Gynäs överlevde olyckan genom för att skjuta ut sig tillsammans hjälp från flygplanets raketstol.^[32]
Måndag den 6 oktober 1975 inträffade detta andra vingbrottshaveriet, då löjtnant Göte Pettersson ifrån F 7, även han råkade ut på grund av identisk sak tillsammans för att hans AJ 37 (nr: 37014) bröts sönder inom luften.
Frank Stenvalls Förlag Viggen
Även Göte Pettersson klarade sig utan större fysiska skador.^[32]
Fredag den 10 oktober 1975 inträffade detta tredjeplats samt sista vingbrottshaveriet. dem numeriskt värde inledande ägde skett nära F 7, dock detta tredjeplats inträffade nära Hälsinge flygflottilj (F 15), genom för att löjtnant Harald Gatels AJ 37 (nr: 37005) bröts sönder.

Harald Gatel klarade sig utan större fysiska skador tillsammans hjälp från flygplanets raketstol.^[32]
Måndag den 5 september 1983 kl 15:10, Vall, 19 km söder angående Kristinehamn. Kollision beneath luftstrid, båda piloterna omkom. ^[33]
Måndag den 5 augusti 1996 kl 9:07 startade enstaka AJS 37 (nr 37806, Olof 44) ifrån Söderhamn, till för att delta enskilt inom ett övning samt genomföra en attackanfall mot Ulvön cirka 3 km söder angående Örnsköldsvik.

nära 09:30-tiden förlorade flygledaren nära flygplatsen radarkontakten, därvid larmades flygräddningscentralen/ARCC kl 9:40. Då detta ingick andra flygplan ifrån F 15 inom identisk övning, rapporterade en AJS 37 kl 10:09 ifall vrakdelar, enstaka oljefläck samt enstaka livbåt inom havet 5 km ostnordost ifall Ulvöhamn.

nära 11-tiden upptäcktes den livlöse piloten från ett taxibåt liksom tidigare larmats. Flygföraren, enstaka 28-årig man från fänriks grad, dödförklarades senare vid Örnsköldsviks landningsplats. Statens haverikommission ansåg för att inga tekniska fel förmå äga skett vid flygplanet, utan för att detta sannolikt orsakades från för att piloten förlorade sina visuella höjdreferenser.^[34]
Den 10 oktober 1996 kolliderade numeriskt värde Viggen-plan tillsammans med varandra ovan Ramsele efter för att äga tappat bort eller missat visuell förbindelse tillsammans varandra ett betalkort stund.

Trots svåra skador vid flygplanen lyckade båda förarna utlösa räddningssystemen samt landade välbehållna inom fallskärm ca 5 km VSV ifall Ramsele var dem undsattes från räddningshelikoptrar.
Onsdagen den 16 oktober 1996 deltog ett rote bestående från ett AJSH 37 samt enstaka AJSF 37 ifrån F 15 Söderhamn inom enstaka spaningsövning inom östra delarna från Östersjön, inom avsikt för att spana mot ett rysk fartygskonvoj, var bland annat kryssaren Pjotr Velikij ingick.

nära identifieringen från kryssaren inträffade en tillbud, vilket resulterade inom för att en jetplan kolliderade tillsammans vattenytan. ett massiv räddningsaktion efter den 31-åriga föraren tillsammans med kaptens grad (som senare återfanns omkommen) påbörjades från både svenska, ryska samt lettiska myndigheter. Statens haverikommission ansåg för att inga tekniska fel ägde skett vid flygplanet, utan för att detta sannolikt orsakades från för att piloten förlorade sina visuella höjdreferenser vid bas från vädret.

numeriskt värde veckor efter haveriet påbörjade enstaka bärgning från flygplanet, AJS 37 (serienummer 37908, Olof 81), 120 km sydost ifall Gotland, en sysselsättning såsom pågick inom drygt fyra veckor.^[35]
Onsdagen den 19 augusti 1998 redogörelse ML 1999:3. Haveri tillsammans med enstaka AJS 37 ifrån F 21 den 19 september 1998, nära Norströmsgrund, 55 km SO ifall Luleå, BD län.^[36]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

^Hawée, Göran; Hertze, Stig (31 femte månaden i året 2012). ”Saab 37 Viggen”.

Arboga Elektronikhistoriska Förening. Arkiverad ifrån originalet den 1 månad 2014. https://web.archive.org/web/20140201185320/http://www.aef.se/Flygvapnet/Notiser/FPL37%20Viggen.htm.
^”AJ37 Viggen, Notis 2, Attackviggen”. aef.se. https://www.aef.se/Flygvapnet/Notiser/AJ37_Notis_2.htm. Läst 21 femte månaden i året 2021.
^”JA37 Viggen, Notis 2, Jaktviggen”.

aef.se. https://www.aef.se/Flygvapnet/Notiser/JA37_Notis_2.htm. Läst 21 femte månaden i året 2021.

^”Västerås flygmuseum”. Arkiverad ifrån originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328114555/http://www.flygmuseum.com/Flygplan/saab-37-viggen. Läst 18 juli 2019.
^”Sista Viggarna lämnar Malmen”. flyghistoria.org.

Arkiverad ifrån originalet den 13 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150813082845/http://www.flyghistoria.org/aktuellt_arkiv_2007.htm. Läst 11 september 2015.
^”Saab 37 Viggen” (på amerikansk engelska). Saabs historia. Arkiverad ifrån originalet den 24 september 2020.

https://web.archive.org/web/20200924153454/https://history.saab.com/teman/svensk-sakerhet/saab-37-viggen/. Läst 27 april 2018.
^Fredriksen, John C. (2001). International Warbirds: An Illustrated Guide to World Military Aircraft, 1914-2000. ABC-CLIO Interactive. sid. 279. Libris16402298. Läst 27 april 2018
^Lindbergh, Jerry (2005). ”Historien ifall Viggen”.

Protech. http://www.datasaab.se/Papers/Pages%20from%20Protec.pdf. Läst 15 september 2010.
^Winchester 2006, s. 234.
^Rystedt, Jörgen (1 oktober 2005). ”FLYGBASSYSTEM 60”. Försvarets historiska telesamlingar. http://www.fht.nu/Dokument/Flygvapnet/flyg_publ_dok_flygbassystemet_bas_60.pdf. Läst 14 oktober 2020.
^Winchester 2006, s. 236.
^"Flyghistorisk revy, 0345-3413, struktur 37 Viggen, nyhet från Erik Bratt"
^ÖP.jpeg produkt inom Östersundposten 1967-04-07 ifall Viggen samt lokale sonen Bertil Dillner
^Törnell, Bernt (1 januari 2007). ”Svenska militära flygbaser”.

Fortifikationsverket. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/5-information-och-fakta/historia/vagbaserna/fortv-2007-1.pdf. Läst 14 oktober 2020.
^Lindorm, Per-Erik, red (1967). Panorama 67 – ett bokfilm. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 74
^ [abcdefghij] Karling, Krister (2002). ”Kapitel 2.

Projektstarten vid en nytt flyg efter Draken, 1300-utredningen 1952–1956”. Saab 37 Viggen. Utvecklingen från en nytt enhetsflygplan till detta svenska flygvapnet 1952–1971. SMRs småskriftserie. "2". Norrköping: Svenska Mekanisters Riksförening. sid. 20–26. Libris8461987. ISBN 91-631-2395-9
^ [abcdefghi] Karling, Krister (2002). ”Kapitel 3.

Slutet vid 1300-epoken 1956. passage mot mindre flygplan, 1400-utredningen 1956–1957”. Saab 37 Viggen. Utvecklingen från en nytt enhetsflygplan på grund av detta svenska flygvapnet 1952–1971. SMRs småskriftserie. "2".
Norrköping: Svenska Mekanisters Riksförening. sid. 27–39. Libris8461987. ISBN 91-631-2395-9
^Sandys, Duncan (1957-04-01). Statement on defence, 1957. http://filestore.nationalarchives.gov.uk/pdfs/small/cab-129-86-c-57-84-34.pdf. Läst 12 april 2023 Arkiverad 23 femte månaden i året 2023 hämtat ifrån the Wayback Machine.
^ [ab] Karling, Krister (2002). ”Kapitel 4: Duncan Sandys vitbok ifrån 1957.

Konsekvenser till svensk flygindustri. Utvecklingen fram mot 1500-utredningens start 1960.”. Saab 37 Viggen. Utvecklingen från en nytt enhetsflygplan på grund av detta svenska flygvapnet 1952–1971. SMRs småskriftserie. "2". Norrköping: Svenska Mekanisters Riksförening. sid. 40-48. Libris8461987. ISBN 91-631-2395-9
^Karling, Krister (2002). ”Kapitel 5: 1500-epoken 1960 fram mot början från typarbetet på grund av detta blivande enhetsflygplanet 37 Viggen, 1962.”. Saab 37 Viggen.

Utvecklingen från en nytt enhetsflygplan på grund av detta svenska flygvapnet 1952–1971. SMRs småskriftserie. "2". Norrköping: Svenska Mekanisters Riksförening. sid. 49-66. Libris8461987. ISBN 91-631-2395-9
^”Saab launches Eurofighter Viggen” (på engelska). Flight global. 4 juli 1974. http://www.flightglobal.com/pdfarchive/view/1974/1974%20-%201001.html. Läst 20 oktober 2011.
^ [ab] ”No Viggens for India” (på engelska). Flightglobal 29 augusti 1978.

http://www.flightglobal.com/pdfarchive/view/1978/1978%20-%201575.html. Läst 20 oktober 2011.
^Fredriksson, Urban (5 mars 1997). ”Saab 37 Viggen” (på engelska). Arkiverad ifrån originalet den 27 september 2011. https://web.archive.org/web/20110927114356/http://www.x-plane.org/home/urf/aviation/text/37viggen.htm. Läst 20 oktober 2011.
^”Flotilljer samt divisioner”. swaf.se.

Arkiverad ifrån originalet den 1 november 2014. https://web.archive.org/web/20141101163213/http://www.swaf.se/fpl37/svenska/flottiljer.php. Läst 1 november 2014.
^”Viggen”. home.swipnet.se/peters_flygsidor. http://home.swipnet.se/peters_flygsidor/viggen.htm. Läst 1 november 2014.
^ [ab] ”Sk 37 Viggen flyger igen!”.

https://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/2018/06/26/sk-37-viggen-flyger-igen/. Läst 9 april 2019.
^Karlsson, Daniel. ”Swedish Airforce Historic Flight” (PDF). Flygtorget. http://www.flygtorget.se/illustrationer/fil_20090323092113.pdf.
^Lazerjesus. ”Saab AJ 37 SE-DXN”. http://lae.blogg.se/2012/march/saab-aj-37-se-dxn-3.html.
^”Sök luftfartyg”.

Transportstyrelsen. Arkiverad ifrån originalet den 2 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130102164947/http://www.transportstyrelsen.se/Luftfart/Luftfartyg-och-luftvardighet/Luftfartygsregistret/Sok-luftfartyg/. Läst 2 september 2012.
^”Swedish Air Force Historic Flight”. Arkiverad ifrån originalet den 21 mars 2012.

https://web.archive.org/web/20120321215350/http://www.swafhf.se/Start2012.html.
^Edlund & Kampf 2009, s. 138–141.
^ [abc] Edlund & Kampf 2009, s. 144.
^”Expressen”. http://i925.photobucket.com/albums/ad97/mange_77/IMG_0001.jpg?t=1259432275. Läst 6 september 1983.
^ (PDF) Rapport ML 2000:1.

Statens haverikommission. 14 mars 2000. http://www.havkom.se/virtupload/reports/ml2000_1.pdf. Läst 2 juni 2012 Arkiverad 17 juni 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.
^ (PDF) Rapport ML 1998:2. Statens haverikommission. 26 oktober 1998. http://www.havkom.se/virtupload/reports/ml1998_2.pdf. Läst 2 juni 2012 Arkiverad 16 juni 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.
^.

http://www.havkom.se/virtupload/reports/ml1999_3.pdf ^{[död länk]}

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Borgenstam, Curt. Jaktplan - Världens främsta stridsflygplan ifrån 1914 mot inom dag. Bath: Parragon Books Ltd. ISBN 978-1-40547-847-2
Winchester, Jim (2006). ”Saab AJ/SF/SH Viggen”. Military Aircraft of the Cold War.

London: Grange Books. ISBN 1-84013-929-3
Edlund, Ulf; Kampf, Hans (2009). System 37 Viggen. Lund: Svensk Flyghistorisk Förening , ISSN0345-3413
Stridsberg, Sven (2003). Viggen. Malmö: Stenvalls. Libris9450285. ISBN 91-7266-161-5
Widfeldt, Bo; entré, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flyg samt helikoptrar 1911–2005.

Nässjö: Air Historic Research AB. sid. 62, 108, 129, 151. Libris9962242. ISBN 91-975467-1-2

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]