Vad är en nyhet quizlet

Morgontidningarna får ett massiv sektion från sina inkomster ifrån prenumerationer, medan kvällstidningarnas största inkomster kommer ifrån lösnummerförsäljning liksom bland annat existerar beroende från intressanta löpsedlar.

Ett dramatiskt händelseförlopp kan artikel ett tragedi, attentat, konflikt alternativt något oväntat liksom skett. dock detta förmå även existera något liksom ej äger hänt dock vilket kunde äga hänt alternativt likt skulle behärska inträffa inom framtiden.

mot exempel: "Trasigt larm vid kärnkraftverk nära orsaka katastrof" alternativt "Gå ner tio kilo vid fem dagar" alternativt "läskedrycker kunna orsaka cancer".

Konfrontationer mellan parter kan mot modell artikel ett facklig strid ifall högre löner mellan arbetsgivare samt arbetstagare, enstaka politisk tvekamp till för att bli president alternativt numeriskt värde kändisar likt smutskastar varandra genom media.

Men detta existerar givetvis ej således enkelt för att enstaka incident existerar intressant bara på grund av för att den innehåller ett känd individ, något dramatiskt vilket äger hänt alternativt ett konfrontation.

Ännu mer kritisk existerar detta vilket medieforskare kallar principen (grundregeln) ifall närhet.

Närhetsprincipen säger för att ett incident existerar mer intressant till läsaren, tittaren alternativt lyssnaren angående den ligger nära inom tiden, rummet samt personens personlig livssituation.

detta likt styr vilket oss uppfattar likt ett intressant information handlar alltså ifall hur nära händelsen ligger inom tiden, hur oss identifierar oss tillsammans den samt hur nära oss den utspelas geografiskt.

En tidningsredaktion måste därför flera gånger väga ett dramatisk incident inom en annat nation mot något mindre dramatiskt inom landet alternativt inom den ort var tidningen ges ut.

Händelsens nyhetsvärde påverkas från fanns inom tidningen alternativt tv-sändningen redaktionen placerar den.

Ju längre bak något placeras inom tidningen alternativt sändningen desto mindre blir dess nyhetsvärde. Därför måste nyhetsmedierna känna till vilka liksom existerar deras läsare - plats dem finns samt vilket dem existerar intresserade av.

Vem bestämmer nyhetsvärdet?

Det oss läser ifall inom tidningen handlar likt sagt mestadels ifall personer, dramatiska händelseförlopp alternativt konfrontationer mellan olika parter.

dock vem existerar detta vilket bestämmer vilket såsom existerar värt för att informera ifall samt vilket liksom bör komma tillsammans inom tidningen alternativt inom radio- alternativt tv-programmet?

Svaret existerar ej alldeles enkelt eftersom detta ej bara står mellan mediernas ägare, redaktionen samt läsarna/lyssnarna/tittarna. inom själva verket finns ytterligare flera faktorer vilket agerar in - andra massmedia (konkurrenter), dock även makthavare.

Andra massmedier inom identisk bransch kommer för att publicera identisk nyheter likt redaktionen ägde tänkt.

Konkurrensen påverkar därför nyhetsrapporteringen samt vilket liksom behandlas inom nyheten. detta gäller för att synas samt höras till för att ett fåtal t.ex. läsare.

Detta utnyttjas ofta från makthavare vilket ser mot för att ge medierna nyheter likt dem värderar högt samtidigt såsom dem även passar vid samt föra ut sitt budskap.

Nyhetsfiltrering i enlighet med Gatekeeper-modellen

Vad utför enstaka incident mot ett nyhet? alternativt vad existerar detta vilket fullfölja för att man läser/ser/hör ett nyhet?

Inom ämnet medier samt informationsutbyte förklaras detta ibland tillsammans hjälp från den s.k. Gatekeeper-modellen (gatekeeper = grindvakt) vilket förmå sammanfattas tillsammans för att händelser tillsammans med nyhetspotential ständigt filtreras genom olika skikt innan dem når läsaren vilket ett information. dem flesta "nyheterna" gallras försvunnen vid vägen samt får ingen uppmärksamhet (därav namnet "grindvaktsmodellen").

Här nedan följer en modell vid hur nyhetsfiltreringen förmå vandra till:

En reporter antecknar vilket liksom hänt samt tar några bilder.

Sedan skriver reportern rent anteckningarna inom enstaka produkt såsom skickas mot enstaka nyhetsbyrå, t.ex.

AP. Antingen existerar reportern arbetare alternativt frilansar. Efter detta köper TT nyheter ifrån AP samt fullfölja ett gallring samt sammanställning. Därefter säljs artikelsamlingen ifrån TT mot enstaka svensk dagblad var tidningsredaktionen bestämmer vilka nyheter likt bör hamna inom tidningen. dock detta slutgiltiga urvalet görs från läsaren då denna alternativt han träffar upp morgontidningen alternativt klickar vid föremål eller textstycken vid tidningens webbplats samt konstaterar för att detta existerar intressant alternativt ointressant.

identisk modell förmå tillämpas även vid radio- samt TV-stationer.

Poängen existerar för att bara enstaka små sektion från allt såsom sker samt rapporteras når oss såsom nyhetskonsumenter. Nyhetsbyråerna använder endast omkring 10 % från detta ämne dem får in. Informationsflödet påminner därför ifall enstaka tratt.

Stora nyhetsbyråer

Det går för att titta från vilket ställe enstaka dagblad besitter hämtat sina nyheter eftersom nyhetsbyrån ofta står tillsammans såsom ett källa.

Några från världens största nyhetsbyråer är:

• AP (Associated Press, USA)

• UPI (United Press International, USA)

• AFP (Agence France Press, Frankrike)

Dessa fyra nyhetsbyråerna levererar dem flesta internationella nyheterna samt sysselsätter tusentals personer.

dem besitter ofta kontor inom världens varenda länder samt påverkar mot massiv sektion vilket likt rapporteras likt nyheter runt ifall inom världen.

Den svenska motsvarigheten existerar TT (Tidningarnas Telegrambyrå), liksom producerar nyhetsinslag angående sådant likt hänt inom land. dem köper även in nyheter ifrån andra nyhetsbyråer samt översätter dem.

detta existerar därför detta ibland står "TT-Reuters" likt källa på grund av ett artikel.

Finns detta sanna nyheter?

Kriterierna på grund av för att nyhetsförmedlingen angående enstaka incident bör artikel objektiv kräver för att numeriskt värde krav uppfylls - saklighet samt opartiskhet.

Kravet på saklighet innebär för att rapporteringen måste artikel rätt samt överensstämma tillsammans verkligheten.

Nyheten vilket rapporteras måste dessutom äga relevans, vilket innebär för att händelsen ges en rimligt nyhetsutrymme. Detta existerar viktigt på grund av för att undvika överdrifter vilket kunna missleda läsaren.

Kravet på opartiskhet innebär inom sin tur för att nyhetsrapporteraren ej får ta ställning ifall den bör existera objektiv.

en villkor till objektivitet existerar för att detta måste finnas balans mellan olika parters synsätt. Balansen innebär även för att ingen central information får tystas ner. för att nyhetsförmedlingen bör artikel neutral betyder för att journalisten ej får ta ställning på grund av enstaka part, mot modell inom ett konflikt.

LÄS MER: Medier samt kommunikation

LÄS MER:Media samt samhället

LÄS MER:Nyhetsvärdering

PODCAST:Massmedia samt nyhetsrapportering

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vilka existerar dem tre primära faktorerna likt medierna fokuserar vid då dem väljer nyheter?
    
2. Vad menas tillsammans med "närhetsprincipen" samt hur påverkar den nyhetsvärdet?
    
3. Hur fungerar Gatekeeper-modellen inom nyhetsrapportering?
    
4. Ge modell vid några från världens största nyhetsbyråer.
    
5. Vad innebär kravet vid "saklighet" inom nyhetsrapportering?
    
6. Beskriv hur ett information filtreras innan den når fram mot läsaren.

Diskutera:

1. Tror ni för att mediernas fokus vid kända personer, dramatiska händelser samt konflikter påverkar vår foto från verkligheten?

   Hur?
    

2. Diskutera vikten från objektivitet inom nyhetsrapportering. existerar detta möjligt för att artikel helt objektiv?
    

Litteratur:
Hans-Erik Hallin samt Jörgen Hallström, Mediekunskap samt mediekommunikation, Bonniers, 2003
Marie Leijon, Elisabeth Söderquist m.fl., Medieboken.

jobba tillsammans medier, Liber, 2000
Jesper Strömbäck, Makt samt medier: samspelet mellan medborgarna, medierna samt dem politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok på grund av medievetenskap, Liber, 2004
 

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) samt Robert dem Vries (red)