Ord som intellektuell officiell osv.vad kallas dom

DOM dωm4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar. Anm. inom arkaiserande, inom sht skriftlig, stil träffas ännu ngn gång den gamla gen. sg. best. domsens, t. ex. Snoilsky 4: 47(1887), Högberg Utböl. 1: 34(1912).

1) [jfr motsv. anv. inom fsv., dan. o. eng.] († utom inom a) bestämmelse, föreskrift, (på)bud, beslut.

Gudh haffuer then domen begränsad aff sagt, at man icke skal bruka hans nampn fåfengt. O. Petri Kr. 76(c. 1540). Thet Kors liksom war aff Gwdz lönlighe doma, sålunda Präntat vid thetta Ädelborne ungar. mörk Ähr. 49(1560; ifall Gustaf Vasas födelsemärke). Denne particula impletiva därför bruka ock Danskarna. sålunda må denna ock hos oss brukas mot vidare dom (dvs.

tills vidare). Tiällmann Gram. 205(1696) [jfr mot vidare besked (se BESKED 10slutet)]. — särsk.

a) (ännu br. inom högre stil) inom fråga angående ödet, lyckan l. deras personiflerade representanter o. d.; stundom färgadt af 3. ifall Honom lyckans domb mot Eder fånge giorde. enstaka saml. öfvers. o. bearb. 104(c. 1712). han (dvs. Dumbom) föddes, i enlighet med Ödets domar, / Helt naken hit vid jordens fingerprydnad.

Kellgren 2: 165(1790).

b) utsaga, sats. Then gamble kötzlige domen, liksom därför lydher: At thet existerar förbättrad at sökia effter ähra, än dragha korset. Phrygius Him. lif. 24(1615).

2) angående domstols l. domares utslag hvarigenom ett rättssak afgöres samt inom utvidgad o. bildl. anv. af denna bet.

a) [jfr motsv. anv. inom fsv., dan. o. eng.; jfr äfv.

t. gericht o. (i sht tillsammans afs. vid fraseologien) t. urteil] inom eg. anv.; särsk. jur. ifall öfverrätts beslut inom civila uppgift o. ifall underrätts beslut inom några fall, t. ex. konkurs- o. boskillnadsmål; jfr UTSLAG.Fälla (en) dom inom ett sak l. inom en syfte l. öfver, förr äfv. ifall o. vid ngn. fångstredskap domen öfver ngn, förklara ngn ansvarig o.

tillmäta honom hans straff. Döma, gifva (en) dom. erhålla (sin) dom. Fällande dom, friande dom. Dom besitter ännu icke fallit inom detta uppgift, detta uppgift äger ännu icke afdömts. Juryns dom lydde vid icke ansvarig. Besluta dom. Ändra, förklara, fastställa dom. Afkunna, afsäga (en) dom (se AFKUNNA inom 1 c,AFSÄGA 5). Taga l. ett fåtal dom vid ngt l. (numera knappast br.) ngn o.

(i sht inom Finl.) vinna dom å l. emot ngn, skaffa sig l. ett fåtal utslag inom ett rättstvist l. erhålla ngn fälld genom afkunnad dom. Villkorlig dom (se VILLKORLIG). Laga kraftvunnen dom. Fullgöra enstaka dom, uppfylla hvad ett dom kräfver l. bestämmer. Verkställa (förr äfv. fullfölja) ett dom, (om exekutiv myndighet:) låta utföra hvad enstaka dom kräfver l.

bestämmer. Återbrytande (dvs. upphäfvande inom extraordinär väg) af dom. Blifva avlivad utan dom samt rannsakning (jfr 4 a). G. I:s reg. 1: 28(1521). Medh then domen likt j dömen skolen j samt wardha dömde. föda. 7: 2(NT 1526). Bekomme ett christelig sententz samt dom opå thet arff effter ... G. I:s reg. 25: 1(1555). Huad idag anten alle alternativt största deelen (af hofrättens medlemmar) ..

besluta samt kenna gott wara, thet skal wara Domen. Rättegångspr. 23 juni 1615, s. E 3 a. varenda ifrån andra Hofrätter beneath revisionen ankommande saker (bör riksdrotsen) tillsammans med samptelige Rijksens Rådh uptaga samt genom entelig (dvs. definitiv) domb afhiälpa. RARP 8: 207(1660). Trygg stod den fattige mot vrång dom, .. då .. (Tiberius) lyssnat mot hans sak. Rydberg Rom.

d. 27(1877). Svea HovR(ätt) .. fann i enlighet med dom d. 19 femte månaden i året 1911 ej skäl för att utföra förändring inom H(ärads)-R(ätte)ns utslag. 1 NJA 1913, s. 578. Går .. domen vid livstids tukthus, då ... A. Åström inom Social tidskr. 1917, s. 177. — jfr BLODS-,DÖDS-,FÖRVISNINGS-,HOFRÄTTS-,INTERLOKUTORIE-, KLASS-, KONKURS-,KONUNGS-,KRIMINAL-,MÄNNISKO-,RÅDSTUGU-,SKILSMÄSSO-,SLUT-, SYNETINGS-, TREDSKO-, UPPSKOFS-, VRÄKNINGS-DOMm.

fl. — särsk.

α) inom ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Gunst giör mildan dom. Grubb 284(1665); jfr Sv. ordspråksb. 40(1865). Oweet (dvs. oförstånd) förer galna dommar. Grubb 142(1665) [jfr d. uvid gjør vrange domme]. Wrång dom drabbar domaren sielff. Dens. 866; jfr Sv. ordspråksb. 94(1865) [jfr motsv. ordspr. inom d.]

β) [jfr fsv.

mädh laghum ok laghä doomum osv.] inom uttr. utan l. tillsammans med l. mot team samt dom, förr äfv. utan team samt doma (pl.), utan l. tillsammans laga dom, förr äfv. utan laga doma (pl.), undergå l. erhålla laga dom, efter laga dom, förr äfv. domom (pl.), o. d. G. I:s reg. 1: 30(1521). The wphengde hanss broder wthan laga domma. Därs. 3: 67(1526).

Larss Tursson .. haffuer vtan lagh samt dom .. tagit ett Ottungz gård Jordt ifrå prestebolet. Därs. 14: 255(1542). Retten bör hafwa sin gång; således at executionen följer vid laga dom. Sahlstedt Hofart. 15(1720).

γ) konkretare angående skriftlig affattning af ett dom; äfv. angående själfva dokumentet liksom innehåller domen. Utgifva dom. Utlösa enstaka dom.

Wee them Scrifftlärdom vilket orett Lagh utföra, samt wrongan doom scriffua. Jes. 10: 1(Bib. 1541). Abrahamsson 227(efter handl. fr. 1688). idag existerar missgierningsman til döden dömd; låte tå Konungens Befalningshafvande domen till honom läsas inom straff.

Juridisk ordlista

SB 3: 1(Lag 1734). jfr: ’Dom' äger .. (i 24 kap. 3 § rättegångsbalken) gjorts liktydig tillsammans med den expedition, vilket innehåller domen. J. O. ämbetsber. 1909, s. 140.— jfr PERGAMENTSDOM.

b) [jfr motsv. anv. inom fsv., dan. o. eng.; ytterst efter gr. κρίσις, hebr. miʃpāt] inom fråga ifall Gud (l.

Kristus) ss. domare; ofta tillsammans med utpräglad bibet. af fällande o. fördömande. liksom iach hörer sålunda dömer iach, samt min doom existerar rätwijss. Joh. 5: 30(NT 1526). The likt settia sigh .. emoot (öfverheten), the utbildningsinstitution ett fåtal ett doom offuer sigh. Rom. 13: 2(Bib. 1541; NT 1526: fördömilse). Gudz Domar lijda ingen Mästare. Grubb 547(1665).

Gud (skall) .. fångstredskap thenna dom angående os, Jag finner ingen sak tillsammans med them. Spegel resehandling. 255(c. 1680). vid mångfaldiga ställen af dem heliga böckerna existerar .. deras (dvs. fariséernas) dom tecknad. Tegnér 4: 80(1828). Verldshistoriens dom existerar Guds dom. Sundberg Farl. 7(1873; fritt efter Schiller).

— särsk. [jfr motsv. anv. inom fsv.; ytterst efter gr. κρίσις, hebr. miʃpāt] (i bibliskt o. religiöst spr.; mindre br.) närmande sig bet.: verkställande af Guds dom, straff, straffdom, fördömelse. We we then stora stadh Babilon, then starka stadhen, ty ath vthi ett stund existerar thin doom kommen.

Upp. 18: 10(NT 1526; äfv. inom Bib. 1917). Herrens domar öfver jorden vandra. Stenbäck Dikt. 98(1840). dem vilket hava gjort vilket gott existerar utbildningsinstitution uppstå mot liv, samt dem såsom hava gjort vad ont existerar utbildning uppstå mot dom.

Utgiven: Februari 2020

Joh. 5: 29(Bib. 1917).

c) inom allmännare o. oeg. bet.; ofta inom pregnant bem. ifall ogynnsam, förkastande dom; jfr 3. Uttala l. fångstredskap sin personlig dom. han äger varit hos läkaren samt fått sin dom. Man moste jw ursprunglig granneligha förhöra (dvs. undersöka) sakena, .. elles dömer man enstaka falsk doom. O. Petri Clost. A 1 b(1528). Den slutliga dom valmännen kunde komma för att nära parlamentsval alternativt folkomröstning fångstredskap.

V. Söderberg inom Sv. tidskr. 1914, s. 221. ifrån Ola kom detta endast domar samt uttalanden eller ord som uttrycker önskan om olycka sålunda fort denne öppnade munnen mot någon likt tvivlade vid kyrkan.

Svenska Akademiens ordlista

Månsson Rättf. 1: 268(1916). — särsk. inom fråga angående samvete, plikt, heder o. d. Ondt Samwet haar domen inom barmen. Grubb 638(1665). Samvetets dom mot skulld medföljer ständigt ett emotion af blygsel på grund av sig sjelf. Boëthius Sed. 123(1807). Man höre pligtens röst, man lyde hederns dommar. Remmer Tart. 6(1820). — jfr FÖRKASTELSE-, LÄKAR-, SAMVETS-,SJÄLF-DOMm.

fl.

3) [jfr motsv. anv. inom dan. o. ä. eng.; jfr äfv. t. gericht o. urteil, äfvensom fr. jugement, lat. judicium] (ss. mer l. mindre afgörande afsedt) omdöme; äfv. inom pregnant bem. angående ogynnsamt, förkastande omdöme (jfr 2 c). Samtidens, eftervärldens dom. L. Petri Kr. 40(1559). Min doom samt meningh (om orsaken mot pestilens) effter Gudz eghen .. oryggelighe mening.

P. P. Gothus Underv. B 5 a(1590). Såsom hwar samt ett existerar god samt federneslandet trygger (dvs. tillgifven) mot, därför falla samt angående slijkt (dvs. dem besvärligheter likt krigstider medföra) hans dommar. Gustaf II Adolf 291(1627). Jag vet hvad hopens dom existerar värd. Tegnér 2: 381(c. 1834). Jurymannens lagliga ansvarslöshet, liksom lemnar hans anseende mot kostnad åt dagens dom.

Snellman Stat. 154(1842). — jfr FÖR(E)-, FÖRNUFTS-, MÄNNISKO-, OPINIONS-, VÄRDE-DOMm. fl. — särsk.

a) [af isl. dómr um dauðan hvern (Havamal); ifall dess urspr. bet. jfr E. Kock inom samling f. nord. filol. 33: 176 f.(1915)] inom uttr. domen öfver död(an) man, den dödes eftermäle. ett domstol vet jag, .. likt inte någonsin dör, / samt detta existerar domen öfver död man.

Tegnér 1: 13(1825).

b) [jfr ä. eng. as to my doom, t. nach meinem urteil, lat. meo judicio] (†) inom uttr. efter min dom, efter min uppfattning; jfr 5. Lex. Linc.(1640; beneath mihi).

4) ifall (auktoritativt) pröfvande l. bestämmande hvarigenom man söker utröna hvad likt existerar korrekt inom en visst fall.

a) [jfr motsv.

anv. inom fsv., dan. o. eng.; jfr äfv. t. gericht, lat. judicium, hebr. miʃpāt] (numera knappast br. utom inom vissa stående förb.) angående förhandlingar o. åtgöranden (inbegripet afkunnande af utslag) hvarigenom ett domstol l. domare söker utröna o. fastställa hvad vilket existerar riktig inom en rättsfall, domstolsförhandlingar; äfv. mera abstrakt: bedömning.

Hålla dom (öfver ngn). Sitta dom (förr äfv. domen) öfver l. (förr) emot ngn l. sitta mot doms (öfver ngn), rannsaka o. döma (ngn); numera nästan uteslutande inom bildl. anv. Öfverlämna l. upptaga en syfte mot dom, dvs. mot rättsligt afgörande. Målet företages mot dom l. går mot doms, dvs. afdömes. Skrida mot doms, efter hållen rannsakning öfvergå mot själfva afgörandet inom enstaka rättssak.

Sätta sig mot doms (öfver ngn), upptaga (ngns handlingssätt) mot rannsakning o. afdömande; numera vanl. inom bildl. anv. vandra mot doms (med ngn), vandra mot rätta (med ngn); numera bl. inom högre stil o. bildl. anv. Stå(nda) mot doms, förr inom eg. anv.: artikel objekt på grund av rättslig rannsakan o. domsafsägelse; numera bl.

inom högre stil o. bildl. anv. (jfr språkprofvet fr. 1901 beneath b). J skolen icke handla orett j dome. 3 Mos. 19: 15(Bib. 1541). Ginge sedan opp inom Hoffrätten för att .. sittja domb öffver Greff Steen uthi den saak angående hans greffveskap. RP 6: 367(1636). Broomé Civilpr. 237(1880). jfr: termen Dom betyder stundom alt, hvad Rätten sig företager inom embets ärender.

Nehrman Pr. civ. 340(1751). — jfr KONUNGS-,SKILJE-,ÖFVER-DOMm. fl. — särsk.

α) (†) inom förb. avsluta mot doms, öfverlämna en uppgift mot dom. Nv hafwa Parterne til Doms slutit, thå äghe Rätten kurera Twisten medh thesz Bewijs noga öfwerläggia. Sjöl. 1667, Skipml. 13.

β) mer l. mindre bildl.; ofta angående själfpröfning.

E. ortnamn eller efternamn 104(c. 1820). Jag äger .. försökt för att vandra mot doms tillsammans med mig sjelf. Hwasser V. skr. 1: 95(1847). (Erland) skall dragas mot doms på grund av sitt svek samt sin grymhet. Rydberg Sing. 73(1857, 1865). för tillfället sitta nornorna dom öfver dig samt mig. strindberg N. sv.

Utgifva dom

öden 1: 52(1906).

b) [ytterst efter hebr. miʃpāt; jfr motsv. anv. inom fsv., dan. o. eng., äfvensom t. gericht] ifall Guds handlande ss. domare gent emot människorna. Sy herren kommer medh mångatusend helghon, vid thz denne wil doom sitia emoot samtliga. Judas 15(NT 1526). Gack icke til dooms medh tin tienare (dvs. tillsammans med mig). Psalt. 143: 2(Bib.

1541). Domen wardt hållen, samt bökernar wordo vplätne. Dan. 7: 10 (Därs.). Domsens Ande den der alt pröfuer samt dömer. Kempe Krigzpersp. 14(1664). Blås, Gabriel, inom din basun, / ..

Exempelmeningar som innehåller dom

Blås hop all världens människor vilket dun / för att stå mot doms samt svara. Karlfeldt Frid. lustg. 134(1901). — särsk.

α) [jfr motsv. anv. inom fsv., dan. o. eng., äfvensom t. gericht] angående den stora slutdomen såsom afgör människornas eviga status. Yttersta domen. Omkring tid 1000 uppstod inom kristenheten enstaka allmän väntan vid domen.

Doch skal Tyro samt Sidoni dregheligaren wardha vid domen än idher. Luk. 10: 14(NT 1526; Bib. 1917: nära domen). (Människorna) existerar vid kommit ath the ett tijdh utbildning döö, samt sidhan domen. Ebr. 9: 27(NT 1526). vid yttersta domen. O. Petri Clost. F 4 a(1528). upphöjd likt enstaka Herrans Profet, seriös liksom Döden, likt Dommen.

Tegnér 1: 190(1820). — särsk.

α') angående dem orättfärdigas fördömande. Hwilken likt .. troor .., denne .. kommer icke j domen, vthan gåår jfrå dödhen til lijffuet. Joh. 5: 24(Bib. 1541; NT 1526: fördömilse, gr. εἰς κρίσιν οὐκ ἒρχεται).

Kyrkoherde Ä., han såsom predikade den åtgärda läran angående nåden, var han borde predika domen. Månsson Rättf. 1: 176(1916).

β') mer l. mindre bildl. Tegnér (WB) 1: 241(1802). Pigorna voro förgråtna; ty detta ägde varit ett yttersta domens morgon till dem varenda. Wetterbergh Penning. o. arb. 586(1847). detta existerar enstaka domsens åska likt jag hör / kring världar rulla fram inom stolta toner.

Fredin E. dikt. 5(1889; angående marseljäsen).

β) [jfr t. gottes gericht] inom uttr. Guds dom, angående Guds domarverksamhet inom dess egenskap för att utfylla den mänskliga rättskipningen; jfr GUDSDOM.Den Kongl. Hofrätten hafwer detta skutett beneath Gudz doom, samt eij kunnatt honom der ifrån frijkalla. Hernösands domk.

prot. 1664, s. 105. Banemännen blefvo (i bristande vid bevis) öfverlemnade åt framtiden samt Guds dom. Læstadius 1 Journ. 373(1831).

5) [jfr motsv. anv. inom dan. o. ä. eng., äfvensom t. gericht o. lat. judicium] angående seriös o. afgörande pröfning inom allm., bedömande; jfr 4 a β. Tveka inom sin dom. Nordenflycht QT 1745, s. 82. Et förslag .., hvilket han säger sig vilja lyda min dom.

Riccoboni Catesby 24(1761). inom går .. undergick (ditt porträtt) ett sträng dom : ty professor Martin .. höll ett hel akademisk presentation öfver (det). C. C. Gjörwell (1791) inom Sv. mem. o. bref 2: 19.

6) [anv. väsentligen beroende däraf för att hebr. miʃpāt betyder både ”dom” o. detta liksom existerar ”rätt”, ”rättvisa”] (i äldre bibelspråk) rätt och jämlikhet, rättfärdighet.

Thet såsom swårare existerar j laghen, vilket existerar domen samt barmhertogheten samt troona. föda. 23: 23(NT 1526; Luther: gericht; bibehållet inom öfv. 1883; öfv. 1774: rättfärdigheten; Bib. 1917: rätten). (Herren) elskar rettferdigheet samt Doom. Psalt. 33: 5(Bib. 1541; Luther: Gericht; Bib. 1917: rätt).

Rettferdigheet war min klädhebonat, .. samt min doom war min skrwd. Job 29: 14(Bib. 1541; Luther: Recht; Bib. 1917: rättvisa).

7) [jfr 3 samt motsv. anv. inom ä. eng.] (†) omdömesförmåga, urskillning. Huru .. (Gud) wijse förståndige män skiäl (dvs. förstånd) samt doom förtager. Gustaf II Adolf 71(c. 1620). Däd sitter någon doom inom fijne öhron, likt man ej kunna säija hwari han består.

Columbus Ordesk. 57(1678). Swedberg Schibb. 281(1716).

8) [delvis efter hebr. o. vid hebr. beroende grek. förebilder; jfr motsv. anv. inom fsv., ä. dan. o. ä. eng.; jfr äfv. t. gericht] (numera bl. arkaiserande) befogenhet l. riktig l. myndighet för att utöfva rättskipning, domsrätt, jurisdiktion; jfr DOMHAFVANDE.Och iach sågh stolar, samt the såto vid them, samt them wort giffuin doom.

Upp. 20: 4(NT 1526; Bib. 1917: auktoritet för att hålla dom). Knutt Andersson .. samt Joenn Olsson .., vår doom samt befalning .. haffvendes udi Finlandt. G. I:s reg. 20: 271(1549). Wij (dvs. konungen) äga högsta Doom öffuer samtliga Domare inom Swerige. Rättegångspr. 23 juni 1615, s. E 3 b. (Konungen) gifver dem vid häradstinget valda domarne dom inom sker. C. Hallendorff inom svensk region 1: 234(1902).

— jfr KONUNGSDOM.

9) [utveckladt ur 4 (l. 8); jfr motsv. anv. inom fsv. o. ä. d.; jfr äfv. t. gericht] (numera knappast br.) kollegial myndighet vilket äger för att utöfva rättskipning, domstol. Dhesse såthe inom Rettenn samt inom Domenn. G. I:s reg. 6: 170(1529). Wår Konungslige Doom, Nämnd alternativt Hoffrätt. Rättegångspr.

23 juni 1615, s. B 4 b. Stilla samt from, kommer sällan till dom. Grubb 761(1665); jfr Sv. ordspråksb. 82(1865). Gumælius Engelbr. 17(1858). — jfr FEMTE-, FJÄRDINGS-,HÄRADS-,LAGMANS-DOMm. fl.

10) inom uttr. helige domar, heliga domstol, titta anm. 3:o beneath -DOM.

Sammansättningar.

Anm. ifrån fsv. stammande juridiska begrepp tillhöra genomgående typen A.

Öfver hufvud taget existerar denna typ förhärskande beträffande häfdvunna juridiska begrepp, o. formen doms- uppträder hos dessa blott temporärt. Doms- existerar, ss. detta synes, enarådande framför vokal. Denna form eller gestalt existerar även förhärskande, då förleden tages inom öfverförd bet. Belysande existerar skillnaden inom innebörd mellan DOM-PREDIKAN o.

DOMS-PREDIKAN.

A: DOM-BASUN, -BESLUT, titta D. —

(2, 4) -BOK. (doms- Elgström (o. Ingelgren) 128(c. 1805; inom fråga angående yttersta domen), Langlet) [fsv. dombok] inom sht jur. (hufvud)samling af (sak)protokoll likt förts nära domstol, inom sht underrätt; ofta angående dylik förteckning till ett period af en tid.

Häradzhöffdingerne .. plega holle clare förteckning alternativt domböker vtöffuer all the ärender, samt saker, likt the döme wtöffuer. G. I:s reg. 13: 243(1541). RB 2: 6(Lag 1734). Lindqvist lärjunge. 138(1906). inom utvidgad l. mer l. mindre bildlig anv. Then alt wetande Gudens stora dombok, hwar effter dömas lärcentrum både små samt store. Swedberg Dödst. 329(1711) [jfr Upp.

20: 12]. Världshistoriens stora domsbok. Langlet (o. Nordensvan) Världskr. 29(1914). —

-BOKS-RENOVATION. jur. afskrifvande o. insändande af underrätts dombok mot hofrätt. förändring af gällande bestämmelser angående domboksrenovation. PT 1909, nr 84 A, s. 2.—

(2, 4) -BORD. arbetsyta framför domarens område inom domsalen, domarbord. SP 1779, s. 335.i bildl.

anv. Inför den vetenskapliga samt vittra granskningens dombord. Rydqvist SSL 4: 539(1870). —

(2 a) -BREF. (dome- G. I:s reg. 3: 69(1526)) [fsv. dombref; jfr d. dombrev] (numera inom sht angående ä. förh.) jur. på papper eller digitalt affattad(t) dom l. utslag; af domare utfärdadt rättsligt bindande papper. (Två) dombreff liksom her thure iönsson honum giffuit ägde paa ett gaardt.

G. I:s reg. 3: 75(1526). Ej må Lagman förr ifrån Tinget fara, än denne utslag alternativt dombref gifvit inom hvarje sak, såsom til honom inkommen existerar. RB 3: 5(Lag 1734). SFS 1849, nr 27, s. 12.jfr LAGMANSDOMBREF.(†) inom allmännare anv. ifall diplomatisk akt tillsammans med rättslig giltighet. (Underhandlarna) stadfeste .. samme förhandlingh medtt the dombreff samt insegell påå beggie siidor.

G. I:s reg. 2: 263(1525). —

(2 a) -BROTT. (doms- Strinnholm Hist. V. 2: 146(1854)) [fsv. dombrut, -brot]

1) [jfr motsv. anv. inom fsv.] (numera bl. ifall ä. förh.) olydnad mot enstaka gifven dom, underlåtande för att ställa sig gifven dom mot efterrättelse. BtFH 2: 123(1554). Nehrman Pr. civ. 395(1732; angifvet ss. förr br.). särsk. inom uttr.

konung(en)s dombrott [jfr fsv. konungs dombrut inom identisk anv.] underlåtande för att ställa sig af konungen gifven dom mot efterrättelse. Lagerbring 1 Hist. 3: 47(1776; angående medeltida förh.).

2) [jfr motsv. anv. inom fsv.] (†) böter till olagligt brytande af dom. The dombrutt alternativt sackörer, liksom inom for(skrif)ne herade falle.

G. I:s reg. 13: 135(1540). jfr LAGMANSDOMBROTT.

3) [utveckladt ur 1] jur. försök för att olagligen åstadkomma förändring af fälld dom; jfr DOMKVAL.BtFH 2: 66(1548). angående dombrott. .. Hvar likt å nyo drager then sak på grund av Rätta, okänt inom dom alternativt utslag förr existerar, likt vunnit laga krafft: alternativt tadlar sådan dom till Rätten, alternativt utom; böte ...

RB 28: 1(Lag 1734). särsk. inom detta numera obr. uttr. konungs dombrott, kväljande af konungens dom. Rättegångsordin. 10 febr. 1614, s. A 4 b. —

-FEL.

1) (knappast br.) mot 2 a: domvilla. Holmberg(1795; beneath mal-jugé).

2) (†) mot 3: misstag (i fråga angående omdöme). Rydelius Förn. 187(1721, 1737).

—

-FÄLLA, v. [jfr d. domfælde]

1) intr. o. tr., mot 2 a:

a) (numera bl. ss. vbalsbst.) intr.: fångstredskap l. afkunna dom, döma. Förplictede .. okänt angående döme samt domfälle. RA 2: 111(1564). inom domfällandets ögonblick. Thyrén Strafflagsreform 1: 49(1910).

b) tr.: fångstredskap dom(en) öfver (ngn), döma (ngn mot ngt), fångstredskap (ngn inom enstaka rättssak); jfr SAKFÄLLA.Blifva domfälld till svårare förbrytelse.

Johansson Noraskog 3: 280(i handl. fr. 1762).

2) (†) mot 3: fångstredskap omdöme(n). Lallerstedt Slutk. 13(1739). —

-FÄLLELSE. [jfr d. domfældelse]. SFS 1892, Bih. nr 70, s. 11.—

(2 a) -FÄSTA, v. inom sht jur. stadfästa l. bekräfta gm laga dom l. utslag; inom sht inom p. pf. Domfäst fordran l.

lån. (En) massiv sektion egor .. innehafvas utan någre domfästade bevis. Hülphers Norrl. 3: 108(1777). mer l. mindre bildl. enstaka korrekt, liksom sanning domfäst besitter. Liljestråle Fid. 42(1797). dock då ni sagt ditt Nej samt rynkat pannan / din tanke domfäst vek på grund av ingen ytterligare. Tegnér (WB) 2: 187(1815). —

-FÖR.

1) jur.

mot 4 a: berättigad l. behörig för att rannsaka inom o. afdöma enstaka rättssak; inom sht ifall domstol l. ytterligare kollegial bedömning myndighet: sålunda fulltalig såsom fordras på grund av för att äga korrekt för att träda inom aktivitet, fullsutten. Abrahamsson 243(1726; efter handl. fr. 1686). Domfördt antal Ledamöter ..

bör beneath ferierne artikel tilstädes (i hofrätterna). Publ. handl. 7: 5297(1762). Collegium vare icke domfört, tillsammans med mindre 3 Ledamöter äro närvarande. Skolordn. 1820, s. 81.

2) (föga br.) mot 5: skickad l. skicklig för att värdera ngt, omdömesgill; jfr DOMS-GILL.Rydelius Förn. Föret. § 19(1718, 1737). Då domföre mäns utsagor vandra sålunda vida inom sär, existerar icke godt för att forma sig en själfständigt omdöme.

E. Svensén inom Sv. tidskr. 1894, s. 535.—

(4 a) -FÖRA.

1) [jfr fsv. domföra, hänskjuta mot ngns dom] (mindre br.) tr.: draga (ngn) inför rätta (o. var rannsaka o. döma honom); anträffadt bl. inom resehandling. Vnder Adriano .. (blefvo dem kristna) intet Lagligen Domförde, utan .. såsom argeste illgärningsmän förde til Martyrebäncken.

Dryselius Monarchsp. 175(1691). Rydberg Rom. d. 53(1877).

2) (†) intr.: eg. föra rättsförhandlingar; existera medlem af ett domstol; anträffadt bl. inom p. pr. domförande, jfr DOMHAFVANDE.Inge ursägter kunde gälla inför desse domförande. Celsius G. inom 1: 69(1746). —

-HAFVANDE, titta d. o. —

(8) -HAFVARE. (†) domhafvande (se d.

o. 1). Phrygius Agon Orat. encom. 21(1618; ifall Gud). HSH 31: 169(1663). Eneman utflykt 1: 113(1712). —

-HERRE, titta DOMHERRE, sbst.1, sp. 1937. —

(4 a) -HUS. (doms- Bergeström Ind. bref 76(1770)) [jfr d. domhus] (numera knappast br. utom ngn gg angående danska förh.) byggnad var rättegångsförhandlingar äga rum; jfr RÅD-,TINGS-HUS.(Pilatus') domhus.

Spegel resehandling. 226(c. 1680). Estlander bildkonst. hist. 374(1867). —

(4 a) -HÖG. (†) vid enstaka höjd belägen domarring? jfr DOMAR-HÖG.Domshög .., hvilken består af ett hop stenar, stälde inom fingerprydnad, samt enstaka midt uti. Linné Sk. 323(1751). —

(4 a) -KLOK. (tillf.) förfaren inom domarvärf.

Dalin vred. 2: 410(1734, 1754; ironisk anv.). —

-KRAFT, sbst.1 (-KRAFT, sbst.2, titta sp. 1946), titta D. —

(4 a) -KRETS. (doms- J. H. Wallman)

1) [jfr nor. domkreds] (föga br.) domarring; jfr -RINGo. TINGSKRETS.J. H. Wallman inom Iduna 9: 112(1822). 2 NF(1906; tillsammans med hänv. t. domarring).

2) (tillf. utom inom Finl.) enhet på grund av enstaka domstols aktivitet.

Viborgs Hof-Rätts Domkrets skall utgöras af Viborgs, Kuopio samt S:t Michels Län. SPF 1839, s. 245.Nya lagberedn:s bet. ang. rätteg.-väs. ombildn. 1: 107(1884). —

-KVAL, titta d. o. —

(2 a) -LIGGARE, r. (i Finl.) jur. den inom domstolen förvarade originala domboken. FFS 1889, nr 13, s.

En lista över vanliga juridiska termer och deras betydelse

2.—

(2 a, 4 a) -LÄNGD. (i Finl.) jur. katalog öfver uppgift o. ärenden likt anhängiggjorts nära underrätt. FFS 1890, nr 20, s. 8.—

(2 a, 4 a) -LÖS. [fsv. domalöst, adv.] (föga br.) utan dom (o. rannsakan). Växiö domk. akt. 1656, nr 79. ifrån sin ärfda mark denne gick fördrifven, / Domlöst dömd. Nicander 1: 441(c. 1830; ifall Aristides).

—

(2 a) -LÖSEN. (doms- VL, PT 1914, nr 137 A, s. 2) jur.

1) utlösande ifrån domstol af skriftlig(t) dom l. utslag (gm för att erlägga inom team bestämd afgift); situation då dylikt utlösande äger lokal. Posten 1769, s. 396. ifrån domslösen tillsammans Karlskoga härad berättar Karlskoga periodika nästa. VL 1897, nr 289, s. 2.

2) inom team bestämd afgift nära domlösen inom bet.

1. Consist. acad. Abo. prot. 5: 425(1684). RB 21: 1(Lag 1734). Franzén Skald. 4: 256(1801, 1832). —

(2 a) -PENNINGAR, pl. (†) = -LÖSEN 2? Expenserne (blifva) upphäfne därför då vilket citations samt dombpenningarne. Växiö rådstur. prot. 1701, s. 527.Växiö domk. akt. 1737, s. 398. —

-PLATS, titta D. —

(4 a) -PREDIKAN. (mindre br.) predikan såsom hålles, innan förhandlingarna inom ett domstol börja, rättegångspredikan; jfr DOMAR-,HOFRÄTTS-,MAGISTRATS-,TINGS-PREDIKAN.Växiö rådstur.

prot. 1704, s. 665.Gbgs dagbl. 1919, nr 1, s. 4. jfr tillsammans med ytterligare bet. DOMS-PREDIKAN beneath D. —

-REGEL, titta D. —

(4 a) -RING. (doms- Nordström Samh. 2: 582(1840)) [jfr isl. dómhringr] (föga br.) domarring; jfr -KRETS 1. Liljegren o. Brunius Fornlemn. 30: 1(1823). Holmberg Nordb. 489(1854). —

(2 a) -RÅN. (doms- Thorild (Hansellis uppl.) 1: 317(1788)) (†) uppsåtligt fällande af olaglig dom.

Nehrman Pr. civ. 29(1732). samtliga dem dområn, likt af aristokrater .. utöfvas beneath rubrique af justice. P. J. Höppener(1774) hos Odhner G. III 1: 275. —

-RÄTT, -RÄTTIGHET, titta D. —

(2 a, 4 a) -RÖN. (†) inom rättskipning gjord upplevelse, prejudikat. enstaka efter Uplands historiska källor samt Dom-rön inrättad Lagbok.

Dalin Hist. 1: 431(1747). —

-SAGA, titta d. o. —

-SAK, titta D. —

(4 a) -SAL. (doms- Ödmann Str. förs. 1: 325(1799), NF 19: 285(1895)) sal l. större boende var rättegångsförhandlingar (bruka) behållas. Serenius(1734; beneath hall). —

-SCHEDEL, titta -SEDEL.—

(2 a) -SEDEL.

(†) ss. särskildt aktstycke utskrifven (-et) dom l. utslag. SUFH 2: 207(1605). Jag badh honom löösa sig Dombschedelen mot, samt försända migh. Växiö domk. akt. 1678, nr 25.Kyrkoh. årsskr. 1915, s. 297(i handl. fr. 1687). —

(2 a) -SIGILL. [jfr fsv. dominsighli] (i fråga ifall medeltida förh.) detta sålunda kallade ”domsigillet” (sigillum ad causas), vilket af Magnus Eriksson samt äfven andra Konungar sattes beneath räfstethingsdomar samt öfriga dokumenter, dem Konungen inom egenskap af lagskipningens högste vårdare utfärdat.

Hildebrand Sv. sigill. VII (1862). —

(4 a) -SITTANDE, p.

publicerad: 2015

pr. inom substantivisk anv. [jfr sitta dom] (†) Bengt Niclisson, .. Lagmans domsittiande inom Fiädrungeland, wid åhr 1404. Peringskiöld Mon. upl. 42(1710); jfr LAGMANSDOMHAFVANDE.—

(4 a) -SITTANDE, n. (†) Wedh doomsittiande .. böhr (icke) ansees (dvs. tagas hänsyn till) frändsämio alternativt swågerlagh. Consist. acad. Abo. prot. 5: 65(1680).

—

(3, 5) -SJUK. (†) lysten för att (för)döma. Lär mig uti Barmhertighet min Gud för att effter wandra, / för att iag ey alt till Domsiuk existerar samt snart fördömer andra. Vultejus brev. K 1 a(1686). —

(4 a) -SKRIFVARE. (†) skrifvare nära enstaka domstol. Dryselius Turk. månen 484(1694). Schultze Ordb. 4357(c. 1755). —

(2 a) -SKÄL.

(doms- Billing Betr. 659(1907)) inom sht jur. skäl l. bas hvarpå ett dom stöder sig; jfr DOMS-GRUND.Publ. handl. 2: 1568(1739). (Domarna voro) helt summariska samt innehöllo inga domskäl. Carlson Hist. 3: 231(1874). —

-SKÖLD, titta D. —

-SLUT, titta d. o. —

(4 a) -STEN. (numera bl. arkaiserande) berg inom domarring, inom sht den vid hvilken domaren antages äga haft sin område.

därför satt å domsten / dyrkade Drotten. Tegnér 1: 127(1822). Domstenarne nära vester ifall Götala äro nio stycken vid backe åt öster. P. A. säve inom Ant. tidskr. 2: 124(1869). —

(2 a) -STIL.

1) (föga br.) angående viss slags handstil; jfr uttr. skrifva likt enstaka domare. H. O. Östberg inom Minn. fr. Vestergötl. 172(1900; titta beneath DOMARE 1 c).

2) (knappast br.) ifall den egenartade språkliga struktur liksom domar vanl.

äga; juridisk stil. Riksens Ständer (finna) ett mindre domstyl, än den för tillfället vanlige, böra etableras. Publ. handl. 8: 285(1766). Schrevelius Civilpr. 23(1853). —

-STOL, titta d. o. —

-STÄLLE, titta D. —

(4 a) -SUTTEN, p. adj. [jfr uttr. sitta dom] (†) angående domstol: domför inom bet.

1; jfr FULLSUTTEN(rätt). likt R(ådhus-) R(ätten) idag ey existerar domsuten, således förmå ingen resol(ution) häröf(ver) författas. Växiö rådstur. prot. 19 juni 1729.—

-SÄTE, titta d. o. —

-SÖNDAG, titta D. —

(2 a) -TAGA. (†) taga dom vid. Låta tingföra samt doomtaga (restantierna). Murenius Acta visit.

58(1640). —

(2 a, 4 a) -VILLA. (-villo Spegel Gl.(1712), Serenius(1741)) [fsv. domvilla; formen -villo existerar urspr. oblik kasusform] jur. nära rättegångsförhandlingar l. affattning af dom begånget svårare fel likt medför riktig till den härigm kränkte för att inom särsk. ordning söka rättelse; förr äfv. inom ngt vidsträcktare anv.; jfr NULLITET.Gustaf II Adolf 53(c.

1620).

1dom [dom´] substantiv ~en ~ar • beslut i dom­stol: av­kunna dom

för tillfället vil enthera parten .. visa domvillo, alternativt at andre sådane fel nära rättegången förelupit, at domen förthy ogillas bör. RB 25: 21(Lag 1734). —

(2, 3) -VÄLDIG. (†) eg.: tillsammans med auktoritet l. auktoritet af en domslut, myndigt afgörande, maktfullkomlig, tvärsäker; äfv.: hänsynslös, despotisk, godtycklig. Hvilka dunder-ord samt domväldiga omdömen lyssna oss icke dageligen?

Dalin vred. 2: 232(1734, 1754). Uprigtigheten herskade domväldigt inom hans själ (dvs. behärskade fullkomligt). Möller(1790). Larsen(1884). —

-VÄRJO, titta d. o.

B: DOMA-DAG, titta DOMEDAG.

C: DOME-BREF, titta A. —

-DAG, -STOL, titta d. o.

D: (2 a) DOMS-AFSÄGELSE~0200. —

(4 a) -BANA. [jfr väg eller spår, sbst.1 3] (†) domsplats; jfr TINGSBANA.

Allvin Västbo 132(1846). Dens. Mo 32(1857). —

(4 b) -BASUN. (dom- Elgström (o. Ingelgren) 6(c. 1809), C. D. af Wirsén inom PT 1882, nr 39 (A), s. 1)

1) [jfr 1 Kor. 15: 52] basun liksom skall kalla människorna mot yttersta domen. Lybecker 88(c. 1715). O syndare! mot Gud vänd ifall, / Förr'n domsbasunen skallar. Ps. 1819, 497: 1.

2) mer l.

mindre bildl. detta skulle behöfvas ett domsbasun på grund av för att uppväcka honom ur sömnen. Blanche positiv. 25(1843). —

(4, 2) -BESLUT. (dom- Ödmann Str. förs. II. 2: 148(1803)) (föga br.) domslut inom bet. 2. J. V. Liliestråle inom Vitterhetsnöjen 2: 7(1770). Schulthess(1885). —

-BOK, -BROTT, titta A.

—

-DAG. titta DOMEDAG.—

(4 a) -FÖRBUND. [jfr t. richterbund] (föga br.) ifall hemligt sällskap tillsammans arbetsuppgift för att skipa rätt och jämlikhet o. inom sht enstaka högre sådan än hvad den vanliga rättsordningen förmår. detta Hemliga Domsförbundet. Kullberg(1802; titel vid ett ifrån t. öfversatt roman). Jag äger läst inom romaner ifall underjordiska gångar, hemliga domsförbund (osv.).

Topelius Dram. 61(1851, 1881). —

(4 a) -FÖRHUS(ET)~20 l. ~02. (Salomo) gjorde tronförhuset, var han skulle skipa korrekt, domsförhuset. 1 Kon. 7: 7(Bib. 1917). —

(5) -GILL. (mindre br.) omdömesgill; jfr DOMFÖR 2. Någorlunda Domsgill öfver värdet samt tilbörligheten (af en recenseradt arbete). Leopold inom LBÄ 7—8: 113(1797).

C. V. A. Strandberg 1: 357(1862). —

(2, 4) -GRUND. (mindre br.) bas l. grundsats vid hvilken ett dom stöder sig; jfr DOM-SKÄL.Schönberg Bref 3: 148(1778). Trons närvaro alternativt frånvaro inom enstaka menniskosjäl kunna utgöra domsgrunden till denna själs salighet alternativt osalighet. Wikner Upps. inom rel. ämnen 48 (1871). Dens. Pred. 485 (1881). —

(4) -HANDLING.

inom sht teol. Nohrborg Sal.-ordn. 546(c. 1765). Rättfärdiggörelsen existerar ett domshandling .., d. v. s. ett papper, inom hvilken Gud redogör alternativt dömer menniskan rättfärdig. Norbeck Theol. 82(1840). —

-HUS, titta A. —

(4 a) -KLOCKA. [trol. efter t. gerichtsglocke] (mindre br.) eg. ur likt gifver indikator mot öppnande af rättegångsförhandlingar; inom öfverförd anv.; jfr DOMAR-KLOCKA.Nådsklockan klämtar nu; enstaka gång Domsklockan ringer.

Linderot Andel. låt. 93(c. 1800). ifrån Trycket besitter utkommit .. Domsklockan, inledande klämtningen. DA 1824, nr 104, s. 5.Hagberg Shaksp. 5: 332(1848). —

(4) -KRAFT. (dom- Brunkman) (mindre br.) domsmakt, bedömning kraft. Bruket äger Domkraft samt rättighet öfver Landsspråket. Brunkman Sv. gram. 80(1767). (Det andliga) ljusets domskraft.

Wikner Pred. 170(1877). —

-KRETS, -LÖSEN, titta A. —

(4) -MAKT. behörighet l. myndighet för att döma; äfv. konkretare; jfr -RÄTT,-RÄTTIGHET,-VÄLDE.Thorild Gransk. 80(1784). Hos Staten alternativt dess Representant Regenten ligger domsmagten. Boëthius Nat. 198(1799). —

(4 a) -OMRÅDE~020. (mindre br.) (underrätts) jurisdiktionsområde.

SFS 1896, nr 21, s. 45.—

(2, 3) -ORD. (i sht inom poetisk-retorisk stil) mening vilket innehåller enstaka dom (l. en afgörande omdöme). Fröding Efterskörd 1: 56(1892, 1910). (Den såsom gapar efter många mister ofta kurera stycket) existerar domsordet ovan läka den gamla nationalismen. T. Fogelqvist inom AT(B) 1918, nr 343 A, s. 1.—

(4 a) -PLATS.

(dom- Bib. 1541,Holmberg Bohusl. 3: 312(1845)) (numera bl. angående äldre l. mera urspr. förh.) jfr -STÄLLE 1. The togho fatt vid .. (Paulus), samt leedde honom vid Domplatzen. Apg. 17: 19(Bib. 1541; angående areopagon). Wi .. befalle, at detta Wårt Placat (skall) öfwer alt uti Församlingarne samt wid Domplatserne föreläsas samt förkunnas. Stadg.

ang. landtmil. 4: 922 (1696). Häradets domsplats. Schlyter Jur. afh. 2: 68(1879). —

(4 b) -PREDIKAN. (i religiöst spr.) predikan ifall Guds (rättfärdighet o.) dom. Tollesson ett christelig upväckelsepred. 30 (1775). Billing Betr. 115(1906). jfr tillsammans ytterligare bet. DOM-PREDIKAN beneath A. —

(4 b) -PREDIKANT.

Linderot plats enstaka djupt seriös doms- samt botpredikant. NF 9: 1367(1885). —

(4 a) -REGEL. (dom- Consist. acad. Abo. prot. 5: 355(1683), Nehrman) [jfr lat. regula juris] (föga br.) grundsats l. princip efter hvilken dom afkunnas; domarregel; jfr -GRUND.Bullernæsius Lögn. 382(1619). Nehrman Gifterm. Föret. 9(1747).

—

-RING, -RÅN, titta A. —

(4) -RÄTT. (dom- Eberhardt Allm. hist. 2: 369(1768)) riktig l. befogenhet för att döma, jurisdiktion; äfv. mer l. mindre bildl. församlings domsrätt. Den administrativa domsrätten. Vetenskapens domsrätt. L. Petri 2 brev. 159 b(1555). Tegel G. inom 2: 138(1622). Utskottet besitter funnit, för att konungens domsrätt borde utöfvas af ett konungens högsta domstol.

Järta V. skr. 1: 52(1809). —

(4) -RÄTTIGHET~200 l. ~102. (dom- Nehrman Pr. civ. 84(1751), Botin Hist. 1: 102(1789)) (numera mindre br.) domsrätt. 2 RARP 5: 325(1727). Högsta Domrättigheten öfverantvardades (vid kröningen) tillsammans med Spiran. Lagerbring 1 Hist. 2: 688(1773). Känslan af .. domsrättighet öfver bildkonst samt konstnärer (började) för att frodas (hos den unge konstnären).

Scholander 2: 292(1880). —

(4 a) -SAK. (dom- Schmedeman, Botin Hist. 1: 284(1789). doms- Schönberg Bref 1: 20(1772) osv.) (mindre br.) ärende liksom faller beneath domstols handläggning o. dom, domstolsärende. Schmedeman Just. 1567(1700). 2 Sam. 15: 4(Bib. 1917). —

-SAL, -SKÄL, titta A. —

-SKÖLD. (dom- 2 Mos. 28: 15(öfv. 1864)) [öfv.

af hebr. khōʃen miʃpāt] praktfull handbagage vilket tillhörde den israelitiska öfversteprästens ämbetsdräkt o. inom hvilken ”urim o. tummim”, hvarigm man sökte utröna Guds vilja, förvarades; jfr BRÖST-SKÖLD.2 Mos. 28: 15(öfv. 1837). ni skall lägga urim samt tummim in inom domsskölden, därför för att dem ligga ner vid Arons hjärta, då han ingår inför Herrens ansikte.

Därs. 30(Bib. 1917). —

-SLUT, titta DOMSLUT.—

(5) -SORL. (poet., enst.) Jorden dig försmäde alternativt prise: / Hopens domssorl räcker ej din flygt. Tegnér (WB) 1: 94(1804; angående den vise). —

(4 a) -STÄLLE. (dom- RARP, P. A. säve inom Ant. tidskr. 1: 99(1864). doms- Nordström Samh.

2: 770(1840) osv.)

1) (numera bl. ifall äldre l. mera ursprungliga förh.) plats var korrekt skipas, tingsplats; stundom närmande sig 2; jfr -PLATS.RARP V. 2: 312(1655). Den goda fylgja, vilket troget ledsagade plats samt enstaka ifrån vaggan mot domsstället inom underjorden. Heidenstam Svenskarna 1: 51(1908).

2) (†) domstol; instans; stundom svårt för att skilja ifrån 1.

RARP V. 2: 311(1655). Rättegångars .. fortsättande ifrån detta en til detta andra ända intil högsta Domstället. Ad. prot. 1800, s. 317.jfr HÄRADS-, LAGMANS-DOMSSTÄLLE. Anm. termen föreslogs kalenderår 1713 af den stora lagkommissionen mot insättning inom detta juridiska spr. inom st. f. detta främmande termen instans. —

(4 b α) -SÖNDAG(EN). (dom- Topelius, G.

Aulén inom Vår lösen 1915, s. 214) ifall kyrkoårets sista vilodag, då predikotexterna handla angående yttersta domen. Topelius Vint. inom. 2: 119(1867, 1880). —

(2 a) -UTLÖSEN. (†) = DOM-LÖSEN 2. Publ. handl. 5: 2955(1750). —

(4) -VÄLDE. (†) domsmakt. Schroderus Osiander III. 2: 20(1635).

Nordström Samh. 2: 509(1840). —

(4 a) -VÄSEN l. -VÄSENDE. (mindre br.) rättsväsen, domstolsväsende. Crusenstolpe Mor. 1: 261(1840). Paulson Aristophanes 1: 16(1901). —

(4 a) -ÄMBETE. (†) domarämbete. Doms ämbetit hörer Gudhi til. 5 Mos. 1: 17(Bib. 1541; öfv. 1779: Domareämbetet). Murbeck Catech. arb. 6: 138 (c. 1750). —

(4 b α) -ÄNGEL.

ängel likt nära yttersta domen utför Guds uppgift. Jag känner .. (min själ) berörd såsom af Domsängelens röst. Lybecker Youngs idéer 10(1795).