När använder man das i tyska

Huvudartikel: Tyska.

Denna nyhet beskriver grammatiken inom standardtyska.

Språktypologi

[redigera | redigera wikitext]

Tyska språket existerar en flekterande tungomål, detta önskar yttra för att grammatiska relationer mellan mening huvudsakligen uttrycks tillsammans med hjälp från affix samt delvis genom böjning från ordroten.

inom flekterande tungomål tillåts vanligen enstaka större frihet inom ordföljd än vilket icke-flekterande tungomål äger. Jämför mot exempel:

• „Der Junge hat seinem Bruder die CD mitgebracht.“ (Regelbunden samt omarkerad ordföljd nära tvåobjektsverb, personobjektet inom dativ vilket inledande objekt samt sakobjektet inom ackusativ såsom andra objekt).
• „Der Junge hat die CD seinem Bruder mitgebracht.“ (Markerad ordföljd likt framhäver personobjektet inom dativ samt innebär för att detta fanns just brodern samt ingen ytterligare såsom skulle ett fåtal CD:n.

  inom svenskan används inom identisk avsikt ofta s.k. emfatisk utbrytning).

• Pojken besitter tagit tillsammans med CD:n mot sin bror.

Det böjda verbet (huvudverbet) förmå placeras inom inledande (befallningar, enkla frågesatser), andra (påståendesatser, frågeordsfrågor) alternativt sista (bisatser) position inom meningen:

• „Bring mir die CD mit!“ – Ta tillsammans med CD:n mot mig!
• „Bringst ni mir die CD mit?“ – Tar ni tillsammans CD:n mot mig?
• „Ich bringe dir die CD mit!“ – Jag tar tillsammans med CD:n mot dig.
• „Wer bringt mir die CD mit?“ – Vem tar tillsammans CD:n mot mig?
• „...weil ich dir die CD mitbringe.“ – ...eftersom jag tar tillsammans med CD:n mot dig.

Förutom vad gäller placeringen från detta böjda verbet inom bisatser överensstämmer placeringen inom allt något som är viktigt eller nödvändigt tillsammans svenskans grammatik.

Tyskan besitter föremål eller textstycken. inom tyska placeras adpositioner (det önskar yttra prepositioner) samt adjektiv före detta substantiv dessa bestämmer. detta finns fyra kasus samt numeriskt värde numerus. Substantiven kategoriseras inom tre genus – maskulinum, femininum samt neutrum. föremål eller textstycken samt adjektiv tar olika struktur beroende vid genus (och kasus) hos detta substantiv dem bestämmer.

detta deiktiska systemet existerar treställigt (hier här – da där – dort där borta). Tyskan innehåller enstaka massiv mängd modala partiklar (halt, eben, eh). Karakteristiskt till tyskan existerar även den stora lätthet tillsammans med vilken sammansatta mening bildas – (Haus+tür, Kegel+form, Wiki+text, Weihnacht-s-+baum+verkäufer+gehilfe).^[1]

Nominella uttryck

[redigera | redigera wikitext]

Nominella formulering existerar mening samt fraser såsom refererar alternativt beskriver saker, objekt samt individer.

Floder är nästan alltid "die", utom Rhein, Main och Neckar

Morfologiska kategorier

[redigera | redigera wikitext]

Nominella formulering inom tyska böjs inom numerus, kasus samt genus.^[1]

Numerus

[redigera | redigera wikitext]

Substantiv, adjektiv, föremål eller textstycken samt pronomen böjs inom enskild samt plural. kvarlevor från den indoeuropeiskadualformen finns stelnad inom formerna (zween, zwo, zwei) till två, dock även dessa existerar idag för att betrakta likt ålderdomliga.

Dualformer finns dock bevarade inom bayerska dialekter.

Kasus

[redigera | redigera wikitext]

Tyskans substantiv böjs inom fyra kasus. Vilket kasus (böjningsform) liksom kommer mot användning beror vid substantivets aktuella funktion liksom satsdel. Subjektet står inom nominativ, ackusativobjekt inom ackusativ samt dativobjekt inom dativ.

Dessutom styrs kasus vid en karakteristiskt sätt från en stort antal prepositioner. enstaka undergrupp från dessa förmå styra antingen ackusativ alternativt dativ (förenklat uttryckt) beroende vid ifall prepositionen tillsammans tillsammans med en verb uttrycker riktning alternativt område.

Genus

[redigera | redigera wikitext]

Tyskan äger tre genus: maskulinum, femininum samt neutrum.

Vanliga genusregler

[redigera | redigera wikitext]

Här följer några vanliga regler liksom bestämmer vilket genus en substantiv äger.

Substantiv (maskulinum)

• Levande varelser från manligt kön
  • der Mann – mannen
  • der Vater – fadern
  • der Sohn – sonen

• Årstider, månader, dagar, delar från dagen
  • der Winter – vintern
  • der Dezember – månaden december
  • der Montag – måndagen
  • der Vormittag – förmiddag

    men:

  • die Woche – veckan
  • die Nacht – natten

Substantiv (neutrum)

• Substantiverade infinitiver blir neutrala.

  Exempelvis "das Essen" (maten) ifrån verbet "essen" (äta), das Lächeln (leendet) ifrån verbet "lächeln".

• Ord liksom slutar vid -chen samt -lein, dvs diminutiv, exempelvis "das Mädchen", "das Fräulein". varenda substantiv är kapabel förses tillsammans med diminutivändelse samt används särskilt inom emotionellt färgat språk.

Det används oftast då man talar mot små ungar alternativt någon man älskar: "Kläuschen", "Schätzchen", "das Büchlein", "ein Püppchen".

inom dialekterna förekommer flera olika diminutivändelser.

Substantiv (femininum)

• Levande varelser från kvinnligt kön
  • die Frau – kvinnan
  • die Mutter – modern
  • die Schwester – systern
  • die Tante – fastern/mostern
  • die Kuh – kon

    men:

  • das Mädchen – flickan

• Många tvåstaviga mening vilket slutar vid -e
  • die Blume – blomman
  • die Torte – tårtan
  • die Frage – frågan
  • die Fliege – flugan
  • die Wiese – ängen
  • die Platte – CD-skivan

    men:

  • der Name – namnet
  • der Junge – pojken
  • das Auge – ögat

• Ord liksom slutar vid -ei, -heit, -in, -keit, -schaft, -ung
  • die Partei – partiet
  • die Freiheit – friheten
  • die Freundlichkeit – vänligheten
  • die Lehrerin – läraren (kvinnlig, s.k.
    Mestadels får man i alla fall lära in det

    "moverad" ordform, dvs. genom tillägg från ändelsen -in bildas den feminina formen från en mening liksom betecknar enstaka manlig levande varelse).

  • die Gemeinschaft – gemenskapen
  • die Fernbedienung – fjärrkontrollen

Böjningsmönster

[redigera | redigera wikitext]

Här existerar samtliga böjningarna från das Haus (huset)

Bestämd artikel		Obestämd artikel
Kasus	Singular	Plural	Singular
Nominativ	das Haus	die Häuser	ein Haus
Ackusativ	das Haus	die Häuser	ein Haus
Dativ	dem Haus(e)	den Häusern	einem Haus(e)
Genitiv	des Hauses	der Häuser	eines Hauses

Ordklasser

[redigera | redigera wikitext]

De typer från mening vilket förekommer inom nominella formulering existerar substantiv, dem adjektiv, föremål eller textstycken samt räkneord vilket bestämmer dessa samt olika typer från pronomen.

Artiklar

[redigera | redigera wikitext]

I tyskan finns numeriskt värde sorters artiklar: bestämda (definita) samt obestämda (indefinita). Artiklarnas form eller gestalt bestäms från kasus, numerus samt genus samt dem placeras före huvudordet.^[2]

Bestämd nyhet
	Maskulinum	Neutrum	Femininum	Plural (alla genus)
Nominativ	der	das	die	die
Ackusativ	den	das	die	die
Dativ	dem	dem	der	den
Genitiv	des	des	der	der

Bestämda artiklar:
Exempel:

• Das Krankenhaus (n) liegt an der Straße.

  – Sjukhuset ligger nära vägen.

• Das Haus (n) ist grün. – Huset existerar grönt.

Precis liksom inom svenska existerar gränsdragningen mellan den bestämda artikeln samt dem demonstrativa pronomenen (dies-, jen-) något vag. inom tyska visar detta sig bland annat genom för att dessa senare böjs vid identisk sätt likt den bestämda artikeln.

Även detta relativa pronomenet (welch- vilken) följer identisk böjningsmönster.

Obestämd nyhet
	Maskulinum	Neutrum	Femininum
Nominativ	ein	ein	eine
Ackusativ	einen	ein	eine
Dativ	einem	einem	einer
Genitiv	eines	eines	einer

Obestämda artiklar:
Den allmänna obestämda artikeln existerar identisk inom struktur tillsammans räkneordet på grund av en.

detta finns ingen pluralform från denna.

Exempel:

• Ein Krankenhaus (n) liegt an einer Straße. – Ett vårdinstitution ligger nära enstaka väg.
• Ein Haus (n) ist grün – Ett byggnad existerar grönt.

På identisk sätt böjs den negativa obestämda artikeln (kein- ingen) samt även dem possessiva pronomenen (mein-, dein-, sein-, ihr-, unser-, euer/eur-).

Substantiv

[redigera | redigera wikitext]

Ett substantiv inom tyska existerar enstaka från dem tre grammatiska genuskategoriernamaskulinum, femininum samt neutrum, samt böjs i enlighet med en från tre deklinationsmönster. en substantiv tillhör ständigt identisk genus samt deklination oavsett böjningsform, dock formens faktiska formulering varierar tillsammans genus samt deklination.

Substantivets genus påverkar vilken struktur dem föremål eller textstycken, adjektiv samt pronomen såsom bestämmer detta får. Observera för att grammatiskt kön (genus) ej ständigt överensstämmer tillsammans med naturligt kön (sexus).^[2] (Exempel: das Mädchen – flickan, existerar neutrum)

Pluralbildning: Plural bildas antingen genom för att en pluralsuffix fogas mot singularformen, alternativt genom för att singularformens vokal förändras – omljud (Umlaut), alternativt genom enstaka kombination från dessa båda metoder.

Förekommande pluralsuffix existerar -e, -en, -er, -s samt nollsuffix.

Jag brukar glatt svara att det lär man sig, precis som i svenskan genom att höra orden många gånger

Omljud förmå enbart kombineras tillsammans pluralsuffixen: -e, -er samt nollsuffix.

Det finns ej någon generell regel till vilka substantiv vilket tar omljud inom plural, dock feminina substantiv tillsammans pluralsuffixet -e (med undantag till lånord) samt varenda substantiv likt bildar plural tillsammans med hjälp från suffixet -er äger inom regel omljud.

• "Der Mann" – "Die Männer"

Förekomst inom enskild samt plural: Vissa substantiv finns enbart inom enskild samt vissa enbart inom plural:

• "Das All", "Der Durst", "der Sand" (världsalltet, törst, sand)
• "Die Kosten", "die Ferien" (kostnader, semester)

Detta existerar en fenomen likt ej existerar begränsat mot tyska, dock vilka mening liksom enbart existerar singulara samt vilka likt enbart existerar plurala existerar språkspecifikt.

I vissa fall sker enstaka betydelseförskjutning då numerus ändras:

• Wein (vin) – die Weine (vinsorter)

Ett fåtal mening besitter mer än enstaka plural, vilka då skiljer sig betydelsemässigt åt. mot exempel:

• Wort (ord) – Wörter (isolerade mening, mot modell "fem ord") – Worte (sammanhängande mening, såsom inom 'hans sista ord')
• Band – Bande (fjättrar, "band" inom bildlig bemärkelse, mot modell "kärleksband") – spänner ut (band)

Generella regler på grund av substantivböjning:

• Utifrån nominativ enskild, genitiv enskild samt nominativ plural kunna man härleda en substantivs att vara berusad eller övermättad böjningsmönster.
• För feminina substantiv existerar samtliga singularformer identiska
• Dativ plural från varenda substantiv tar ändelsen -n, ifall dem ej redan slutar vid -n.

  Undantag existerar dem substantiv (huvudsakligen lånord) såsom tar plural tillsammans hjälp från suffixet -s.

• De flesta substantiv äger identisk form eller gestalt inom ackusativ samt dativ liksom inom nominativ. enstaka små assemblage från huvudsakligen maskulina substantiv, vilka kallas svaga substantiv tar ändelsen -n alternativt -en inom samtliga kasus förutom nominativ.

Tyska deklinationer
		Nominativ	Ackusativ	Dativ	Genitiv
		der/das/die die	den/das/die die	dem/dem/der den	des/des/der der
-(e)s, -e der fjäll, des Berg(e)s, die Berge	Singular	-0-: Berg	-0-: Berg	-(e): Berg(e)	-(e)s: Berg(e)s
	Plural	-e: Berge	-e: Berge	-en: Bergen	-e: Berge
-(e)s, -er das foto, des Bild(e)s, die Bilder	Singular	-0-: Bild	-0-: Bild	-(e): Bild(e)	-(e)s: Bild(e)s
	Plural	-er: Bilder	-er: Bilder	-ern: Bildern	-er: Bilder
-(e)s, -en der Staat, des Staat(e)s, die Staaten	Singular	-0-: Staat	-0-: Staat	-(e): Staat(e)	-(e)s: Staat(e)s
	Plural	-en: Staaten	-en: Staaten	-en: Staaten	-en: Staaten
-s, -0- der Fahrer, des Fahrers, die Fahrer	Singular	-0-: Fahrer	-0-: Fahrer	-0-: Fahrer	-s: Fahrers
	Plural	-0-: Fahrer	-0-: Fahrer	-(n): Fahrer(n)	-0-: Fahrer
-s, -e der Lehrling, des Lehrlings, die Lehrlinge	Singular	-0-: Lehrling	-0-: Lehrling	-0-: Lehrling	-s: Lehrlings
	Plural	-e: Lehrlinge	-e: Lehrlinge	-en: Lehrlingen	-e: Lehrlinge
-s, -s das Radio, des Radios, die Radios	Singular	-0-: Radio	-0-: Radio	-0-: Radio	-s: Radios
	Plural	-s: Radios	-s: Radios	-s: Radios	-s: Radios
-en, -en der lärling, des Studenten, die Studenten	Singular	-0-: Student	-en: Studenten	-en: Studenten	-en: Studenten
	Plural	-en: Studenten	-en: Studenten	-en: Studenten	-en: Studenten
-0-, -0- die Mutter, der Mutter, die Mütter	Singular	-0-: Mutter	-0-: Mutter	-0-: Mutter	-0-: Mutter
	Plural	-0-: Mütter	-0-: Mütter	-(n): Müttern	-0-: Mütter
-0-, -en die Meinung, der Meinung, die Meinungen	Singular	-0-: Meinung	-0-: Meinung	-0-: Meinung	-0-: Meinung
	Plural	-en: Meinungen	-en: Meinungen	-en: Meinungen	-en: Meinungen
-0-, -e die Kraft, der Kraft, die Kräfte	Singular	-0-: Kraft	-0-: Kraft	-0-: Kraft	-0-: Kraft
	Plural	-e: Kräfte	-e: Kräfte	-en: Kräften	-e: Kräfte
-0-, -s die Kobra, der Kobra, die Kobras	Singular	-0-: Kobra	-0-: Kobra	-0-: Kobra	-0-: Kobra
	Plural	-s: Kobras	-s: Kobras	-s: Kobras	-s: Kobras
-(e)ns, -(e)n der Name, des Namens, die Namen	Singular	-0-: Name	-(e)n: Namen	-(e)n: Namen	-(e)ns: Namens
	Plural	-(e)n: Namen	-(e)n: Namen	-(e)n: Namen	-(e)n: Namen

Pronomen

[redigera | redigera wikitext]

Ett pronomen existerar en mening såsom huvudsakligen används såsom ställföreträdare på grund av en fullt substantiv.

Pronomen böjs efter kasus, numerus samt genus. inom tyska finns personliga pronomen, reflexiva pronomen, reciproka pronomen, possessiva pronomen, demonstrativa pronomen, relativa pronomen, interrogativa pronomen samt indefinita pronomen.

Personliga pronomen:

Personliga pronomen
	Singular					Plural
	Första	Andra	Tredje			Första	Andra	Tredje
	jag	du	han	hon	det	vi	ni	de
Nominativ	ich	du	er	sie	es	wir	ihr	sie
Ackusativ	mich	dich	ihn	sie	es	uns	euch	sie
Dativ	mir	dir	ihm	ihr	ihm	uns	euch	ihnen
Genitiv	mein(er)	dein(er)	sein(er)	ihr(er)	sein(er)	unser	euer	ihrer

De personliga pronomenen indelas inom inledande individ (refererar mot talaren), andra individ (refererar mot åhöraren) samt tredjeplats individ (refererar mot den/det omtalade).

• "Ich rufe den Hund" – Jag ropar vid hunden.
• "Ich rufe ihn" – Jag ropar vid den.

Förutom dem pronomen såsom listas inom tabellen finns även en formellt samt artigt Sie vilket böjs såsom sie. Observera för att inom tyska existerar Sie både formellt samt artigt inom motsats mot detta avståndskapande, formella, dock ej särskilt artiga Ni inom svenska liksom detta ofta sammanblandas tillsammans med.

detta används nära tilltal från både enstaka samt flera personer.

ex "der Bruder"

• "Ich grüße Sie" – Trevligt för att träffas. (ordagrant: Jag hälsar er.)

Precis vilket inom svenska förmå inledande individ plural ibland användas på grund av för att referera mot andra individ.

• Wie geht es uns denn heute? – Och hur mår oss idag då?

Reflexiva pronomen:

Reflexiva pronomen
	Singular					Plural
	Första	Andra	Tredje			Första	Andra	Tredje
	mig	dig	sig			oss	er	sig
Nominativ	-	-	-	-	-	-	-	-
Ackusativ	mich	dich	sich	sich	sich	uns	euch	sich
Dativ	mir	dir	sich	sich	sich	uns	euch	sich
Genitiv	meiner	deiner	seiner	ihrer	seiner	unser	euer	ihrer

De reflexiva, alternativt tillbakasyftande, pronomenen existerar enstaka undergrupp från dem personliga pronomenen, samt indelas liksom dessa inom inledande, andra samt tredjeplats individ enskild samt plural.

Dessa existerar identiska tillsammans dem personliga pronomenen inom inledande samt andra individ, dock skiljer sig åt inom tredjeplats individ, var formen sich används inom både enskild samt plural ackusativ samt dativ.

De reflexiva pronomen används då enstaka samt identisk individ alternativt objekt fyller år mer än enstaka funktion inom ett samt identisk sats, mot modell existerar både subjekt samt objekt.

Då används dem personliga pronomenen på grund av subjektsrollen, samt dem reflexiva på grund av andra roller inom satsen. Därför äger heller ej dem reflexiva pronomenen någon nominativform, då dem var ersätts från personliga pronomen.

"Sie denkt nur an sich." – Hon tänker bara vid sig (själv).

"Er liebt sich" – Han älskar sig själv.

"Sie verstecken sich" – De gömmer sig.

Reciprokt pronomen:
noggrann vilket svenska därför besitter även tyska en reciprokt pronomen einander – varandra.

"Wir kennen einander" – Vi känner varandra.

När einander används såsom prepositionsobjekt, således skrivs detta samman tillsammans med prepositionen; mot modell miteinander, nebeneinander etc.

I tyska förmå dessutom pluralformerna från dem reflexiva pronomenen användas reciprokt, samt kunna då förstärkas tillsammans gegenseitig.

ex "die Lampe" eller feminina ord som "die Frau"

Observera för att gegenseitig i enlighet med standardnormen inte förmå användas på grund av för att förstärka einander.

Nominalfraser

[redigera | redigera wikitext]

(Innehållet inom detta segment existerar ännu ej tillämpligt vid egennamn.)

En nominalfras inom tyska består inom allmänhet från dem nästa komponenterna inom nedan given ordning:^[2]

artikel, [ räkneord ], [ adjektiv], [ substantiv ], [ genitivattribut ], [ adpositionsfras(er) ], [ relativsatser ] [ reflexiva pronomen ]

• "Die dritte umwerfende Vorstellung des Schillerdramas in dieser Woche in Hamburg"

den tredjeplats omvälvande uppsättningen från Schillers skådespel denna sju dagar inom Hamburg

Naturligtvis existerar dem flesta nominalfraser ej sålunda denna plats komplicerade; adjektiv, räkneord, genitivattribut, adpositionsfraser, relativsatser samt emfatiska formulering existerar samtliga valfria.

En nominalfras måste innehålla åtminstone en från en räkneord, en adjektiv, en pronomen alternativt en substantiv. Den innehåller ständigt ett produkt, såvida huvudordet ej existerar en obestämt pluralt substantiv, alternativt refererar mot ett oräknelig massa.

• "Die Drei" – de tre (personerna)
• "Der Große" – den långe (mannen)
• "Der Mann" – mannen

Om substantivet existerar oräkneligt, förändras meningens innebörd angående ett nyhet används.

• "Ich kaufe billiges Bier" – Jag köper prisvärd öl
• "Ich kaufe ein billiges Bier" – Jag köper enstaka prisvärd öl(flaska)
• "Ich habe Geld" – Jag besitter pengar
• "Ich habe das Geld" – Jag äger pengarna alternativt Jag besitter nog tillsammans med pengar...

En nominalfras är kapabel betraktas likt enstaka grupp.

Den besitter kasus, numerus samt genus.

Kasus samt numerus bestäms från kontexten, samt genus från huvudordet.

Ordet "selbst" alternativt "selber" är kapabel användas på grund av för att ge mer emfas mot nominalfrasen, dock detta blir alltmer ovanligt inom talad tyska.

• "Der ledare selbst hat ihn gefeuert" – chefen egen avskedade honom

Genitivattribut

[redigera | redigera wikitext]

En nominalfras är kapabel innehålla enstaka genitivfras på grund av för att mot modell uttrycka ägande.

Detta genitivattribut existerar helt enkelt ett ytterligare nominalfras inom genitiv vilket förmå användas på grund av för att modifiera enstaka nominalfras.

• "Der Beruf des alten Mannes" – Den gamle mannens yrke
• "Die Hütte des Häuptlings des Stammes" – Stammens hövdings hydda

Kommentar:Genitivfrasen besitter denna plats ett personlig genitivfras.

Detta existerar ovanligt inom modern tyska, var man föredrar: "Die Hütte des Stammeshäuptlings" – Stamhövdingens hydda

I äldre tyska kunde genitivattributet artikel en pronomen inom genitiv, dock inom modern tyska använder man hellre detta motsvarande possessiva pronomenet.

Äldre: "Die Gnade seiner" – hans nåd (nåden hans)

Modern: "Seine Gnade" – hans nåd

Adpositionsfras

[redigera | redigera wikitext]

En nominalfras kunna innehålla ett alternativt flera adpositionsfraser.

Dessa förmå ses såsom enstaka ytterligare nominalfras vilket innehåller ett pre- alternativt postposition.^[2]

• "Eine Wolke am Himmel" – ett moln vid himmeln
• "Der Bundeskanzler während des Bürgerkriegs im Kongo" – Kanslern beneath inbördeskriget inom Kongo – adpositionsfrasen innehåller enstaka adpositionsfras
• "Der Regen im Dschungel im Sommer" – regnet inom djungeln beneath sommaren – flera vid varandra nästa adpositionsfraser
• "Der kulle dort" – berget därborta

Det substantiv vilket ingår inom adpositionsfrasen – adpositionsobjektet – står antingen inom ackusativ, dativ alternativt genitiv.

Man brukar yttra tyska adpositionerna styr kasus. tillsammans med detta menar man för att valet från kasus vid substantivet inom flera fall beror helt samt hållet vid adpositionen; efter vissa förekommer enbart ackusativ, efter andra enbart dativ samt således vidare. enstaka team varierar beroende vid kontext, därför för att angående adpositionsfrasen beskriver ett rörelse alternativt papper inom en självklart, slutet region används dativ, medan angående den beskriver enstaka rörelse ovan enstaka gräns således används ackusativ.

Till exempel:

• "Ich schlafe in dem Haus." (dativ) – Jag sover inom huset.
• "Ich laufe in das Haus." (ackusativ) – Jag springer in inom huset.
• "Ich laufe in dem Haus." (dativ) – Jag springer (runt) inom huset.

Observera för att adpositioner ej ständigt existerar lokativa, detta önskar yttra äger tillsammans med lokal alternativt läge för att utföra, utan är kapabel även artikel modala alternativt temporala (tidsrelaterade).

En adpositionsfras förmå inom satsen fungera antingen likt enstaka bestämning (adverbial) mot en verb alternativt adjektiv, alternativt vilket ett bestämning (attribut) mot ett nominalfras.

På tyska har emellertid var och en av de bestämda artiklarna ett kön

• "Ich gehe in das Haus" – Jag går in inom huset.
• "(Eis ist) während der Sommerzeit begehrt" – (Glass är) ett många eftersökt existera beneath sommaren.

I vissa fall därför dras adpositionen samt substantivets skrivelse ihop (elideras), mot modell ej "*von dem Himmel" dock istället "vom Himmel".

Översikt ovan adpositioner samt kasus
Ackusativ	Dativ	Genitiv	Ackusativ/Dativ
durch genom	aus från/ut ur	während under	an vid/på
für för/till	außer förutom	trotz trots	auf på
gegen mot	bei hos	anstatt istället för	hinter bakom
ohne utan	gegenüber mittemot	wegen på bas av	in i
um runt	mit med	neben bredvid
nach till/efter	über över
entlang längs (med)	seit sedan	unter under
bis till/tills	von av/från	vor framför
wider mot	zu till	zwischen mellan

Relativsats

[redigera | redigera wikitext]

Nominalfrasen innehåller ofta ett alternativt flera relativsatser.

Verb

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tyska verb

I tyska äger varenda verb personändelser inom varenda tempus liksom berättar angående vem likt utför handlingen.

Tyska verb är kapabel klassificeras vilket antingen svaga, liksom böjs genom tillägg från ett dental konsonant, alternativt starka, liksom uppvisar vokalgradering (avljud).

Båda dessa existerar regelbundna struktur. dem flesta verb från båda typer existerar regelbundna, dock olika undergrupper samt oregelbundenheter förekommer. detta enda fullständigt oregelbundna verbet inom tyskan existerar "sein" (att vara). Läroböcker på grund av utlänningar klassar ofta samtliga starka verb såsom oregelbundna. detta finns färre än 200 starka samt oregelbundna verb samt detta finns enstaka allmän trend för att starka verb förändras mot svaga.^[3]

Infinitiv

[redigera | redigera wikitext]

Det finns enstaka infinitiv-grupp, såsom slutar vid -en.

Exempel:

• wohnen – bo
• leben – leva
• verstehen – förstå

Det finns undantag, mot modell bland dem oregelbundna verben.

Exempel:

Böjning

[redigera | redigera wikitext]

Exempel: Presens

[redigera | redigera wikitext]

ich	wohne
du	wohnst
er, es, sie	wohnt
wir	wohnen
ihr	wohnt
sie	wohnen

Prepositioner

[redigera | redigera wikitext]

Ackusativ	...	Dativ	...	Genitiv	...	Ackusativ/Dativ	... Ord som betecknar kvinnliga varelser är "die", manliga "der"
durch	genom	aus	av/från	während	under	an	på
für	för/till	außer	utom (med undantag)	trotz	trots	auf	på
gegen	mot	bei	vid/bredvid	anstatt	istället för	hinter	bakom
ohne	utan	gegenüber	mittemot	wegen	eftersom	in	i
um	runt	mit	med	neben	bredvid
nach	till/mot	über	över
seit	sedan	unter	under
bis	till/tills	von	av	vor	framför
wider	mot	zu	till	zwischen	mellan

För för att komma minnas prepositionerna såsom styr ackusativ förmå man nyttja ”Blinka lilla stjärna” melodin – Durch, für, gegen, ohne, um.

Genom, för/till, mot, utan, runt.

Prepositioner liksom styr dativ

[redigera | redigera wikitext]

aus	av/från/ur
außer	utan(med undantag)
bei	på/bredvid
binnen	inom
gegenüber	motsats till
mit	med
nach	till/mot
nächst	näst/alldeles nära
tillika med/jämte
samt	jämte
seit	sedan
von	av
zu	till

Prepositioner vilket styr genitiv

[redigera | redigera wikitext]

Während, wegen, trotz, anstatt, anstelle, oberhalb, unterhalb, diesseits, jenseits, laut, längs, mangels.

Denna team från prepositioner ökar ännu, framför allt inom modern tysk sakprosa.

Prepositioner liksom styr både ackusativ samt dativ

[redigera | redigera wikitext]

An	på/vid/
auf	på, ovanpå
hinter	bakom
in	Inne i/In/
neben	bredvid
über	över/ovanför
unter	under
vor	framför
zwischen	mellan/i mellan

RiA samt BeDa

[redigera | redigera wikitext]

RiA samt BeDa existerar en sätt för att anlända minnas då detta existerar ackusativ samt då detta existerar dativ.

• RiA = Riktning + Ackusativ (När objektet existerar inom rörelse. mot exempel: legen: Max legt das Buch auf den Tisch. högsta lägger boken vid bordet.) Man frågar: vart, varthän?
• BeDa = Befintlighet + Dativ (När objektet existerar konkret. mot exempel: liegen: Das Buch liegt auf dem Tisch. Boken ligger vid bordet.) Man frågar: var?

Det på denna plats kommer mot nytta inom Prepositioner liksom styr både ackusativ samt dativ.

tillsammans detta på denna plats knepet avgör man då prepositionerna styr ackusativ alternativt dativ då satsen innehåller en rumsadverbial.

"die" är ofta när ett ord slutar på "e" t

I verb tillsammans med prepositionsobjekt måste preposition samt korrekt kasus läras in nära varenda verb eftersom prepositionen då ej längre anger något läge inom rummet utan besitter den grammatiska uppgiften för att knyta objektet mot verbet. RiA- samt BeDa-regeln förmå ej tillämpas inom dessa fall.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]