Kan man tänka utan språk

ifall ni fråga angående grannen existerar enstaka tjej alternativt enstaka kille kunna jag yttra för att detta ej existerar din business. vid svenska existerar nämligen min grannekönsneutralt. dock jag förmå ej yttra sålunda mot min polska väninna, till vid mitt modersmål måste jag ange grannens kön. Dessutom måste jag märka för att jag existerar kvinna genom ett ändelse vid var.
Många tungomål använder liksom polskan tre genus: femininum, maskulinum samt neutrum.

Ännu fler gramma­tiska genus existerar ej ovanligt. detta finns mot samt tillsammans med tungomål såsom talas från aboriginer inom Australien vilket sägs äga upp mot sexton olika kategorier. Klassi­fikationen kunna gälla jaktvapen, hunddjur, saker likt blänker, kvinnor, flamma samt allt såsom existerar farligt.
När jag använder svenska substantiv behöver jag till detta mesta ej tänka vid genus.

Å andra sidan behöver jag ej känna till angående detta existerar mormor alternativt farmor vilket oss talar ifall vid polska, båda heter babcia.

bör man däremot yttra moster vid mandarin, måste man känna till vem man talar angående, mammans äldre alternativt yngre åk fokuserar vid olika saker. dock betyder detta för att språket påverkar hur oss tänker?
– Ja, säger Lera Boroditsky, vetenskapsman nära Stanforduniversitetet, USA. människor tänker faktiskt olika då dem talar olika språk.
Hon besitter studerat talare från olika tungomål, både ute inom världen samt vid sitt labb vid universitetet, samt i enlighet med hennes undersökning skiljer sig deras erfarenheter från världen samt även hur dem tolkar, minns samt inordnar dem inom sin världsbild.

tillsammans med andra­ mening – hur dem tänker.
Till modell testade Lera Boroditsky tysk- samt franskspråkiga personer genom för att tillsammans med några adverb låta dem förklara den nybyggda Viaduc dem Millau inom södra land i västeuropa. vid tyska, var termen till bro existerar femininum, die Brücke, fanns bron fin, elegant samt sensibel.

vid franska var le pontär en maskulint substantiv, fanns bron dominerande, reslig samt kraftfull. Beskrivningarna följde alltså dem gängse könsattributen.
– detta förmå tyckas för att genus existerar därför godtyckligt inom olika tungomål för att detta ej existerar meningsfullt vid något djupare strategi.

dock uppen­barligen fullfölja oss oss föreställningar ifall världen utifrån vilken språklig struktur liksom substantiven råkar besitta. detta blir ej oviktigt eftersom substantiven existerar därför flera, samt följaktligen befolkas världen från kvinnliga samt manliga domstol samt begrepp.
Detta existerar ej enstaka okontroversiell slutsats.

detta finns flera sätt för att titta vid substantivens genusböjning, likt mot modell detta motsatta, för att uppfattningen angående bron styr vilket genus termen får.
Men detta finns även dem vilket menar för att avsaknad från genus inom språket påverkar dess talare. inom fins-kan, mot modell, saknas ej bara femininum samt maskulinum vilket grammatiskt genus.

Man fullfölja heller ej skillnad vid personliga pronomen, ej ens till denne samt denna utan säger hen– hänpå finska. inom hebreiskan däremot ändras mot samt tillsammans med termen på grund av duberoende vid kön. många riktigt upptäckte den amerikanske psykolingvisten Alexander Guiora för att dem hebreisktalande barnen kunde yttra ifall dem fanns pojkar alternativt flickor en kalenderår tidigare än dem finska.
– samtliga ungar reder förstås ut detta mot slut, liksom ett kvinna likt talar franska ej tar sin huvudbonad till ett man, skämtar Guy Deutscher, språkforskare nära University of Manchester, Storbritannien.
Detta äger tagits såsom intäkt till för att detta ej bara handlar angående skillnader vid ytan.

dock inom vilken grad såsom språket kunna sägas påverka mänskligt tänkande råder detta massiv oenighet om.
Lera Boroditsky existerar ej helt trygg vid för att denna ägde gett sig in inom ämnet angående denna vetat hur kontroversiellt detta är:
– Frågan angående relationen mellan­ tungomål samt tanke träffar mitt inom dem häftigaste debatterna­ ifall vad likt fullfölja oss mot människor.

Hur fungerar vår hjärna? existerar den uppdelad inom moduler, finns detta en speciellt avgränsat språkområde inom hjärnan? existerar grammatiken inkodad separat inom hjärnan, samt hur inom därför fall växelverkar den tillsammans med språket? samt fanns kommer våra reflektioner samt idéer ifrån? existerar dem medfödda, universella alternativt inlärda?
De moderna idéerna ifall hur språket påverkar vårt tänkande växte fram beneath ­talet.

nära seklets start reste den tysk-amerikanske antropologen Franz Boas runt inom Nordamerika samt studerade olika indianfolk samt deras språk.
Hundra kalenderår före Boas inspirerades hans landsman, upplysningsgiganten Alexander von Humboldt, från möten tillsammans med främmande kulturer. han noterade för att skillnaden mellan språken ej bara ligger inom hur dem låter samt skrivs ner, utan även inom dem världsbilder dem skapar.
Humboldts samt senare Boas idéer angående för att olika tungomål fullfölja för att oss tänker olika blev tagna vid talet upp från den amerikanska forskaren Edward Sapir samt hans skola Benjamin Whorf.

Tillsammans besitter dem fått ge namn åt den därför kallade Sapir-Whorfhypotesen ifall språkets effekt vid tanken.
– detta existerar olyckligt, till någon sådan ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något formulerades inte någonsin från Sapir samt Whorf, säger Guy Deutscher.
Däremot myntade Sapir uttrycket lingvistisk relativism, likt enstaka parallell mot Einsteins fysikens teori.

Whorf utvecklade idéerna vidare, samt hans skrifter fick vid talet stort genomslag, ej minimalt bland lekmän.
En sektion från Whorfs påståenden visade sig dock artikel uselt underbyggda alternativt direkt påhittade, menar Guy Deutscher. vilket den envisa myten angående inuiternas oräkneliga mening på grund av vit nederbörd. ett ytterligare missförstånd plats för att människor vilket saknade mening inom sitt tungomål, även saknade dem term vilket orden avsåg.

Bland annat hävdade Whorf för att dem nordamerikanska hopiindianerna ej ägde mening såsom beskrev tiden, samt därför även saknade tidsbegrepp.
– detta plats helt fel. Dessutom existerar detta ett total missförstånd för att påstå för att språkets gränser utgör ett gräns till tanken. detta finns ej något tungomål inom världen, såsom hindrar dess talare ifrån för att uttrycka dem maximalt komplexa idéer.

Däremot vet oss inom solens tid för att skillnaden mellan olika tungomål ligger inom den upplysning vilket språket måste förmedla, ej inom vilket detta förmå uttrycka, säger han.
Intresset till skillnader mellan olika tungomål försvann nästan ur språkvetenskapen då den amerikanske lingvisten Noam Chomsky introducerade sin nya teori vid talet. Den försökte förklara enstaka allomfattande grammatik likt existerar medfödd samt gemensam till samtliga språk.
Nu hör psykologen Lera Boroditsky mot den nya generation vetenskapsman likt försöker hitta belägg på grund av för att tungomål inverkar vid människans tankevärld.

denna får liksom sagt mothugg ifrån olika håll, bland annat från filosofen Jerry Fodor. inom flera decennier äger han förfäktat idén för att detta inom hjärnan finns en färdigt symboliskt språk, the language of thought. dock ingen äger hittat något sådant oberoende struktur inom hjärnan.
– Nej, Jerry Fodor intar ett riktig extrem position, samt ganska ett fåtal anammar inom solens tid hans tankegångar angående för att hjärnan existerar såsom ett datamaskin, säger Peter Gärdenfors, professor inom kognitionsvetenskap, såsom inom kalenderår firar årsjubileum såsom chef på grund av den institution han skapade nära Lunds universitet.
– Mellanpositionen menar för att många från vårt tänkande är kapabel försiggå utan tungomål.

vilt förmå ju tänka, dem förmå organisera, därför man måste behärska tänka utan tungomål. inom stället är kapabel saker visualiseras, ni är kapabel titta samt organisera till sådant såsom ej finns.

Däremot existerar språket
nödvändigt på grund av för att tänka abstrakt.
Det existerar bland annat vilket filosofen Daniel Dennett hävdade inom sin volym till drygt 20 tid sedan – Consciousness explained. dock denne äger ej fått stå oemotsagd.
– detta finns ett tredjeplats ståndpunkt likt säger för att man faktiskt är kapabel tänka teoretisk även helt utan tungomål.

mot samt tillsammans med matematiker förmå producera sig enstaka mental modell samt visualisera lösningar vid sina bekymmer, innan dem sätter dem vid sidblad. detta sägs för att Einstein mot modell ägde tänkt ut bota sin fysikens teori långt innan han kunde formulera matematiken på baksidan den.
Hur många går detta för att åtgärda enbart tillsammans föreställningsförmågan, utan språk?
– Tänk vid ett kom­po­sitör liksom skapar bota sin symfoni inom huvudet.

Fast för att tänka melodier existerar relativt oberoende från tungomål, säger Peter Gärdenfors. Jag existerar faktiskt osäker vid angående språket existerar helt nödvändigt på grund av tanken. dock jag inser för att oss klarar från vissa saker förbättrad angående oss äger en språk.
Det skulle språkfilosofen Ludwig Wittgenstein äga hållit tillsammans med angående.

Vissa saker lämpar sig språket förbättrad på grund av än andra – detta existerar enkel för att yttra hur högt Kilimanjaro existerar, dock många svårare för att informera angående klarinettens toner, konstaterade han.
Spelar detta någon roll till hur man uppfattar klarinettens klanger ifall oss ger instrumentet en annat namn?

samt hur existerar detta tillsammans färger? agerar vilket dem kallas till någon roll till hur man tänker ifall dem?
Frågan äger länge funnits inom hjärtat från debatten angående hur språket påverkar tänkandet. Namnen vid färgerna varierar mellan språken beroende vid hur den kontinuerliga regnbågens färgtoner besitter delats upp, såsom fanns gränsen sätts mellan rött samt gult.

Zuni­indianerna inom USA fullfölja mot exem­pel ingen språklig skillnad mellan apelsinfärg samt citrongul, medan danifolket inom Nya Guinea bara urskiljer numeriskt värde färger – ljus samt mörk. Redan vid talet visade den amerikanska psykologen Eleanor Rosch för att trots för att dani saknar mening till dem olika färgerna därför kunde dem gruppera objekt efter deras färg.
Lera Boroditsky ville visa för att detta ändå utför skillnad vilket namn egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser tilldelas.

Ryskan besitter numeriskt värde mening på grund av detta såsom vid engelska (och svenska) brukar kallas blue (blå) – ljusblå samt blå färg som är mörk (goluboj och sinij). självklart ser även engelsktalande båda färgerna.

dock inom labbtest märker dem olikheten mellan ljusblå samt blå färg som är mörk millisekunder efter ryssarna.
Lera Boroditsky visade även för att tidsskillnaden bara berodde vid språket. ifall språket blockerades, genom för att försökspersoner fick rabbla enstaka massa siffror medan dem testades, försvann tidsskillnaden inom förmågan för att skilja dem azurblå färgerna åt.

Alltså agerar detta roll till färguppfattningen för att behärska att ge ett namn till någon eller något färgerna, menar hon.
Men påverkar detta vårt tänkande? existerar detta ej snarare sålunda för att språket bara riktar vår uppmärksamhet, samt styr vilket oss lägger symbol till?
– Ibland säger man för att detta bara handlar angående vilket oss uppmärksammar, liksom ifall uppmärksamhet bara skulle existera ett obetydlig sektion från vår kognition.

oss vet dock ifrån flera decenniers undersökning för att vad ni uppmärksammar faktiskt ändrar vad vilket får fäste inom din hjärna, samt vilket ni sedan minns. detta inom sin tur ändrar vad ni vet angående omvärlden, samt dem kunskaperna kommer för att påverka hur ni bör tolka in nya erfarenheter. kreditkort sagt – ditt tänkande ändras, säger hon.
Ett modell vid detta existerar hur uppfattningar från tidsperiod samt boende påverkas från hur dem beskrivs från språket, menar denna.

ett tredje­del från världens 7 tungomål använder absoluta koordinater på grund av för att orientera sig inom rummet, liksom öster samt väster, inom stället till våra självcentrerade term vänster samt motsats till vänster, alternativt framför samt bakom.
Du besitter enstaka myra vid ditt sydvästra ben, existerar mot modell fullt naturligt för att yttra till aboriginer inom byn Pormpuraaw inom nordost Australien likt talar kuuk thaayorre.

Tillsammans tillsammans enstaka arbetskamrat gav sig Lera Boroditsky dit vid utflykt, inom spåren från Stephen Levinson, numera enstaka från direktörerna nära högsta Planckinstitutet till psykolingvistik inom nederländska Nijmegen, såsom äger gjort banbrytande studier från enstaka ytterligare assemblage aboriginer liksom talade guugu yimithirr.
Både dem aboriginer likt talar guugu yimithirr samt dem liksom talar kuuk thaayorre existerar mästare inom för att orientera sig efter väderstreck.

mot samt tillsammans små unge avläser omvärlden således för att dem ständigt förmå yttra fanns inom kompassriktningen dem befinner sig.
– detta existerar något jag ej riktigt klarade från ens tillsammans kompass. dock hos kuuk thaayorre-talarna kunna ni ej ens yttra hallå utan för att känna till ditt eget geografiska läge.

vid hälsningsfrasen Vart existerar ni vid väg?får ni sanningsenligt svara Mot sydsydväst, samt du?När jag från okunskap svävade vid målet betraktades jag tillsammans med misstänksamhet.
Anledningen mot för att Lera Boroditsky gav sig inom väg plats för att denna ville undersöka angående människor liksom tänker annorlunda ifall boende även tänker olik angående period, liksom ofta uttrycks inom rumsdimensioner.

inom en försök delade denna ut blandade foton från sin morfar inom olika åldrar, ifrån detta för att denne plats unge, samt bad försökspersonerna ordna korten inom tidsordning, ifrån detta allra första mot detta senaste fotot.
Svensktalande ägde lagt korten ifrån vänster mot motsats till vänster, medan dem liksom talar hebreiska alternativt arabiska ordnar tiden ifrån motsats till vänster mot vänster, till detta existerar sålunda dem skriver samt läser.

Kinesiska talare lägger korten lodrätt, dem föreställer sig framtiden spruta upp ur marken. detta förflutna ligger uppåt.
Hur gjorde kuuk thaayorre-talarna? angående dem satt vända åt norr gick tiden ifrån motsats till vänster mot vänster, satt dem åt motsatt håll, vändes tidens gång samt gick ifrån vänster mot motsats till vänster. tillsammans ansiktet mot öster blev korten strukturerade lodrätt uppåt.

Den styrande principen plats solens gång – ifrån öster mot väster. Även period ägde hos dem enstaka existens oberoende från dem själva, bestämd från kosmiska relationer.
– Egentligen existerar detta besynnerligt för att oss utgår ifrån oss själva då oss talar ifall något därför teoretisk såsom period, samt låter den flyta åt olika håll beroende vid vart oss råkar vända oss, säger Lera Boroditsky.
Att hantera tidsbegrepp olika förmå äga allvarliga konsekvenser på grund av vårt beteende, inom varenda fall angående man bör tro ekonomen Keith Chen nära Yale university, USA.

Hans korrekt kontroversiella forskning tar fasta vid hur man inom olika tungomål förhåller sig mot framtiden. Mandarin, såsom Chen växte upp tillsammans nära sidan från engelskan, existerar futureless, menar han, dess grammatik skiljer ej händelserna inom nuet ifrån dem inom framtiden.
Att leva inom detta språkliga nuet, hävdar Chen, äger mot modell fått kineser för att spara många flitigare än dem likt talar ifall framtiden längre fram.

Genom ett utförlig undersökning från både rika samt fattiga länder kom Chen fram mot för att dem liksom talar tungomål liksom existerar ”framtidslösa” sparar mer, röker mindre, existerar friskare då dem går inom pension, existerar mindre överviktiga, samt sålunda vidare. detta existerar inom språket han finner fröet mot för att Kina, land i baltikum samt Tyskland kunna skilja sig inom sitt ekonomiska tänkande ifrån Indien, Grekland samt Storbritannien.

inom sparade pensionspengar kunna skillnaden bli därför upphöjd likt 25 procent.
Håller Chens rapport finns anledning för att titta upp. Å andra sidan är kapabel man trösta sig tillsammans med för att detta går för att ändra sitt språkbruk, samt på det sättet även sitt vanemässiga tänkande, ifall man bör tro Lera Boroditsky.

oss existerar ej fångar inom språket.
Joanna Rose existerar skribent vid undersökning & Framsteg. Den denna plats artikeln äger publicerats inom Modern Psykologis samt Språktidningens specialnummer angående språkpsykologi, 4/