Hur levde bönderna på medeltiden

Högmedeltid

Högmedeltiden används ibland såsom term då enstaka indelning görs från medeltiden inom tre perioder. Högmedeltid placeras då inom tidslinjen cirka tid 1000–1300, dock detta existerar förstås bara ett konstruktion samt flera linjer inom utvecklingen överlappar denna period.

Bondelivet beneath medeltiden

Bruket för att nyttja slavar såsom fanns vanligt beneath antiken blev ovanligt beneath medeltiden.

inom stället uppstod ett struktur tillsammans med godsägare samt bönder likt arrenderade mark. Bönderna bodde inom enkla trähus vilket bestod från en utrymme, vilket präglade familjelivet.

Husen ägde inga skorstenar samt eldsvådor plats vanliga. dem byar bönderna bodde inom kunde rymma omkring 50–300 personer. Förutom åkerbruk plats domesticering från vilt enstaka betydelsefull sektion inom försörjningen samt bland annat ökade svinuppfödningen markant.

beneath seklerna liksom gick tillföll alltfler privilegier markägarna samt bönderna kom för att erhålla erlägga fler avgifter, vilka kunde tas ut till sådant vilket nyttjande från kvarnar samt bakugnar.

Bönderna fick detta än mer problematiskt inom takt tillsammans befolkningsökningar då deras jordlotter minskade inom storlek.

Böndernas underordning kunde leda mot uppror mot godsägarna. inom sammanstötningar vilket följde blev bönderna oftast besegrade, dock detta kunde även leda mot för att deras villkor förbättrades genom för att några från pålagorna avskaffades.

beneath medeltiden nedsänkt halva den odlingsbara marken inom träda vartannat kalenderår, inom således kallat tegskifte.

Detta på grund av för att jorden skulle erhålla återhämta sig samt ej utarmas.

Skälen mot för att jorden behövde återhämta sig plats dock ej kända nära denna tidsperiod vilket inom detta moderna jordbruket då tillförandet från näringsämnen fullfölja för att åkrar ej behöver ligga ner inom träda.

Samtidigt effektiviserades lantbruket från uppfinningar liksom bogträet, vilket gjorde för att hästar samt ej bara oxar kunde spännas fast samt användas vilket dragdjur.

samt genom införandet från treskiftet, principen för att dela in jorden inom tre fält: vårsäd, vintersäd samt en liksom nedsänkt inom träda, kunde produktionen öka samt dessutom fick ej missväxt vid en fält lika svåra följder.

Livet inom städerna

Städer började uppkomma inom allt större antal beneath medeltiden. dem flesta ägde bara en par hundra invånare, dock detta fanns även medelstora tillsammans några tusen invånare, vilka ägde slott samt kyrkor.

Därtill existerade storstäder vilket vid denna period kunde äga några tiotusen invånare. Några stora europeiska städer beneath medeltiden fanns Florens, Genua, Milano, Paris samt Venedig. Stora städer fanns omgärdade från murar liksom skyddade mot yttre angrepp. Muren plats ej bara ett försvarsvall utan användes även på grund av för att behärska ta ut tull ifrån anländande.

inom större städer gavs förutsättningar till nya framväxande yrkesgrupper.

beneath hög- samt senmedeltid utvecklades en skråväsende, en slags branschorganisation på grund av medlemmar från ett yrkesgrupp. detta krävdes för att man ingick inom dessa på grund av för att ett fåtal bedriva enstaka aktivitet. Strukturen bestod från erfarna mästare samt nya inom yrket kallades gesäller, vilka ursprunglig fungerade likt lärlingar utan inkomst innan dem fick fullbordad ställning eller tillstånd inom sin yrkesutövning.

Gillen samt skrån kom senare för att forma kommuner liksom fanns separerade ifrån adelns effekt samt kungariket likaså.

Skolor fanns inom ett sektion städer ur vilka detta inom några fall utvecklades högskola. Tidiga högskola uppstod inom städer vilket Paris, Bologna samt Oxford.

Då antiken återupptäcktes beneath 1000- samt 1100-talen uppstod enstaka dynamik mellan antika samt kyrkliga läror.

detta rådde bristande vid överensstämmelse mellan antikens filosofiska auktoriteter samt dem teologiska doktrinerna samt försöken för att harmonisera dessa mot enheter kallades skolastik. Då kyrkan såg ett fara för att filosofiska läror skulle undergräva deras auktoritet kunde somliga filosofiska resonemang förbjudas.

tillsammans med tiden ansågs ej skolastikens försök mot sammanläkning fungera samt ett splittring mellan kyrkan samt vetenskapen tog nära.

Belägringar samt krigsslag

En relativt vanlig militärisk förekomst beneath högmedeltiden fanns belägringar från borgar. ett sektion borgar fanns inom detta närmaste ointagliga samt fordrade exakt planerade expeditioner samt stora arméer till för att övertas.

en vanligt tillvägagångssätt plats för att ursprunglig strypa tillförseln från föda samt andra produkter mot borgen genom för att blockera handelsvägar samt vid sålunda sätt framtvinga enstaka kapitulation. ett massiv borg ägde dock en många digert förråd från förnödenheter, vilket fordrade förlängda belägringarna alternativt för att strategin övergick mot för att försöka inta borgen.

ett metod plats användningen från belägringstorn, vilka fanns höga en hög byggnad eller struktur byggda från virke liksom rullades fram mot enstaka borgvägg samt ifrån vilka soldater kunde ta sig ovan murarna. detta användes även kastmaskiner varmed enstaka kastarm spändes samt då den släpptes slungade den iväg enstaka stenbumling tillsammans med intention för att träffa samt försvaga borgmuren.

ifrån medeltiden finns gott ifall historiska papper likt rör konflikter liksom gjordes upp genom drabbningar vid slagfältet alternativt angrepp från fästningar. ett från dem maximalt kända militära händelserna beneath högmedeltiden existerar slaget nära Hastings kalenderår 1066. detta ledde mot normandernas erövring från England (vid tiden styrt från ett dansk kungaätt efter för att Sven Tveskägg besegrat den anglosaxiske kungen Ethlred II).

Utgången från slaget ledde mot för att Vilhelm, hertig från region i frankrike, blev Englands monark samt han blev sedermera känd vilket Vilhelm Erövraren.

Kyrkan vilket politisk kraft samt förkunnare från moral

Kyrkan plats ett kraftfull politisk maktfaktor beneath medeltiden samt beneath 1100- samt 1200-talen plats påvedömet möjligen likt allra maximalt inflytelserikt inom Europa.

Påvarnas auktoritet kunde överstiga kejsarnas samt politiska fiender kunde tas angående grabb genom bannlysningar, vilket uteslöt dem ifrån den kristna gemenskapen. Påvedömet skulle dock splittras beneath nästa århundrande samt likaså pontifikatet. detta fanns därefter enstaka påve inom Rom samt enstaka inom Avignon.

Intäkterna mot kyrkan kom ifrån tionden, enstaka struktur från avgift liksom inkasserades ifrån jordbrukarna.

Den likt ej besvor sig mot den rätta tro, såsom plats kristendomen, förklarades såsom otrogen.

dem tillsammans avvikande tro, således kallade kättare, råkade ibland illa ut. dem kunde utsättas till tortyrliknande test till för att bevisa sin gudstro. Ur denna vandel utvecklades inkvisitionen, likt inrättades från påven Gregorius IX beneath 1230-talet. Inkvisitionen innebar enstaka strukturerad process var misstänka kättare blev förhörda samt kunde ett fåtal utstå straff tillsammans inslag från tortyr.

Inkvisitorer sändes ut på grund av för att spåra samt straffa kättare, bland vilka dem värst drabbade plats flagellanterna, lollarderna samt medlemmar från valdensianismen.

beneath 1200-talet förföljdes även judar, vilka tvingades bära särskilda plagg alternativt kännemärken på grund av för att bli igenkända.

Judiska köpmän fick leva åtskilja ifrån andra inom områden likt kallades ghetton samt plats omgivna från höga murar. Judarna ägde uselt rykte samt då dem dessutom plats verksamma inom bankväsendet började fördomar florera kring dem såsom ockrare – penningutlåning mot ränta gick emot Bibelns påbud.

Den antagligen största fienden plats annars islam.

Detta kom mot tydligast formulering inom dem flera organiserade korstågen (se skrivelse angående senmedeltiden).

Artiklar angående medeltiden - Tidig medeltid | Högmedeltid | Senmedeltid

Källor

• Harrison, Dick (2013). Europa inom världen – medeltiden

produkt publicerad: 2020.02.14
Författare: Historisktvetande.se

Läs vidare

MEDELTIDEN Perioden efter antiken likt varar fram mot den nya tiden, cirka tid 500-1450 ...

Digerdöden Den grymma farsot likt smittade samt dödade stora delar från Europa ...

DEN TIDIGA MEDELTIDEN tro, politik samt feodalism beneath medeltiden ...

SENMEDELTIDEN Katedraler, korståg, konflikt samt kolonisation beneath medeltiden ...

RENÄSSANSEN Strömning vilket tog hastighet vid 1300-talet samt spred förnyat nyfikenhet till antiken  ...