bellvol.pages.dev






Hur stor är en skunk

Skunkar

Skunkar alternativt stinkdjur (Mephitidae) existerar ett släkt inom däggdjursordningenrovdjur tillsammans med 12 arter vilket lever främst inom Nord- samt Sydamerika. Efter nyare genetiska undersökningar anses även släktet stinkgrävlingar (Mydaus) såsom förekommer inom sydöstra Asien tillhöra skunkar.

Skunk har en storlek mellan 40 - 70 cm i höjd och en vikt som liknar en tamkatt

Ordet skunk kommer via engelskan ifrån en algonkinspråk.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Skunkar balanserar mellan gram samt 4,5 kilogram.[4] Kroppslängden ligger mellan 12 samt 50 centimeter samt därtill kommer enstaka 7 mot 40 centimeter utdragen, buskig svans. Pälsen äger vanligen kontrastrika mönster.

Grundfärgen existerar mörk alternativt chokladfärgad samt sedan finns olika vita strimmor alternativt fläckar.[5] Bålen existerar långsträckt samt smal, extremiteterna existerar jämförelsevis korta. dem främre fötterna existerar utrustade tillsammans långa böjda klor såsom används till för att gräva inom marken,[5] samt ibland finns mindre klor nära dem bakre fötterna.

Genom att få en bättre förståelse för dessa unika varelser kommer du att vara utrustad med den kunskap som behövs för att samexistera med dem i fred

Nosen existerar ofta långsträckt samt ögonen samt öronen små.

I närheten från analöppningen finns körtlar såsom avsöndrar enstaka starkt samt obehagligt luktande vätska. Lukten beskrivs vanligen såsom enstaka blandning från vitlök, koldisulfid samt brinnande gummi. Blir enstaka skunk hotad vänder den sig tillsammans baksidan mot angriparen samt sprutar vätskan mot dennes ansikte.

Vätskan sprutas inom vissa fall 6 meter långt.[4] detta tar flera dagar till skunken för att återställa reserven samt därför används vätskan bara motvilligt.[5] Blir enstaka människa träffad skadas ej huden, dock illamående samt huvudvärk är kapabel uppstå. Får man vätskan in inom ögat, kunna detta hända för att man blir temporärt blind inom några minuter.

Björnar samt pumor existerar rädda på grund av denna vätska samt undviker angrepp mot skunkar. Bara rovfåglar försöker sig ibland vid för att fånga skunkar. eftersom skunken äger erhålla naturliga fiender, existerar dem ej särskilt lättskrämda.

Utbredning samt habitat

[redigera | redigera wikitext]

Medlemmar från dem tre amerikanska släktena förekommer ifrån södra Kanada mot Patagonien.

Släktet stinkgrävlingar förekommer vid sydöstasiatiska småöar liksom Borneo, Sumatra, Java, Palawan samt mindre småöar inom identisk område.

Skunkar föredrar öppna habitat liksom stäpper, halvöknar samt buskland, dem undviker täta skogar samt träskmarker.[4]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Aktivitet samt beteende nära fara

[redigera | redigera wikitext]

Skunkar existerar vanligen aktiva mellan skymningen samt gryningen samt vistas främst vid marken.[5] dem gräver antingen själva sina bon alternativt övertar en bo likt grävts från murmeldjur, jordekorrar alternativt grävlingar.

dem gömmer sig även inom bergssprickor, trädens håligheter alternativt mot samt tillsammans inom byggnader. Fläckskunkar klättrar ibland inom träd.


  • hur massiv existerar ett skunk

    • Arter från släktet Mephitis går inom ide beneath den kalla årstiden samt stannar ofta flera veckor inom boet.

    Individerna lever främst utan sällskap dock dem existerar ej speciellt aggressiva då numeriskt värde likasinnade träffar varandra. Reviren existerar ej begränsad eller markerad av gränser mot varandra samt överlappas ofta.

    Skunkar är små däggdjur kända för sina distinkt svart och vit päls och den starka lukten de avger som en försvarsmekanism

    Ibland används identisk bo från flera individer samt hos Mephitis-arterna hittas ibland 20 individer likt håller vinterdvala tillsammans.

    Skunkar använder den illaluktande vätskan ganska sällan. Ofta existerar deras kontrastrika färgsättning tillräckligt avskräckande. Hotas dem kvar trampar dem tillsammans fötterna vid marken, visar tänderna, lyfter svansen samt riktar analöppningen mot fienden.

    Fläckskunkar står nära dessa tillfällen vid framtassarna. Bara då hotet existerar kvar sprutar dem sin vätska.

    Föda

    [redigera | redigera wikitext]

    Skunkar existerar allätare dock dem föredrar animalisk föda.[5] Skunkarnas att ge liv består huvudsakligen från maskar samt insekter dock dem tar även möss, hardjur, mindre fåglar, ödlor, ormar, groddjur samt växtdelar.

    Ofta existerar födans sammansättning beroende vid årstiden, mot modell äter dem beneath sommaren främst insekter samt frukter medan dem beneath vintern besitter små däggdjur såsom huvudföda.

    Fortplantning

    [redigera | redigera wikitext]

    Arterna äger oftast ett fast parningstid liksom existerar beroende från klimatförhållanden inom levnadsområdet.

    Hos flera arter vilar ägget efter befruktningen (nidation) innan den egentliga dräktigheten börjar. mot modell tar detta hos Spilogale gracilis åtta månader mellan parningen samt födelsen dock honan existerar bara dräktig beneath 40 mot 65 dagar samt föder sedan fyra mot fem ungar. detta sker för att ett kull förmå innehålla upp mot sexton ungar.

    Adults grow to be about 47 to 82 cm (about 18 to 32 inches) long and may weigh up to kg (13 pounds)

    Ungarna existerar personer som inte kan se samt saknar kalufs. Efter cirka 35 dagar kunna dem vandra samt en tid senare existerar dem självständiga.

    De flesta skunkar dör tidigt samt flera klarar ej den inledande vintern. till strimmig skunk (Mephitis mephitis) existerar dödligheten 90% beneath inledande levnadsåret.[6] dem individer såsom överlever blir 5 mot 6 kalenderår gamla inom naturen.

    Skunkar inom fångenskap blir upp mot 12 kalenderår gamla.

    Dessa små däg

    Systematik

    [redigera | redigera wikitext]

    Skunkar listades länge liksom underfamilj mot mårddjuren (Mustelidae). detta beror främst vid ett sektion likheter mellan dessa djurgrupper. Även hos mårddjuren finns medlemmar tillsammans med kontrastrik pälsfärg, mot modell bandiller. Några mårddjur äger likaså enstaka illaluktande vätska vilket dem sprutar mot fiender, bland annat honungsgrävling.

    i enlighet med nyare genetiska undersökningar existerar mårddjur samt skunkar ej närmare släkt tillsammans med varandra samt därför listas dem senare idag likt självständig familj.[7][8] inom fylogenetiska avhandlingar betraktas skunkar liksom systergrupp mot en taxon såsom bildas från halvbjörnar samt mårddjur.

    De för tillfället levande arterna fördelas vid fyra släkten:[9]

    • Mephitis tillsammans numeriskt värde arter liksom förekommer inom Nord- samt Centralamerika.
    • Fläckskunkar (Spilogale) tillsammans med tre arter såsom likaså lever inom Nord- samt Centralamerika.
    • Trynskunkar (Conepatus) tillsammans med fem arter vilket kännetecknas från enstaka långsträckt näsa.

      dem förekommer ifrån Nord- mot Sydamerika.

    • Stinkgrävlingar (Mydaus) tillsammans numeriskt värde arter såsom lever vid sydöstasiatiska öar.

    Skunkar samt människor

    [redigera | redigera wikitext]

    Skunkar jagades samt jagas från människan från olika skäl.

    Visste du att skunkar kan spruta sin illaluktande vätska upp till tre meter? Skunkar är fascinerande djur med många överraskande egenskaper

    enstaka sektion individer dödas då dem stjäl höns alternativt andra mindre tamdjur, medan andra dödas eftersom skunkar är kapabel överföra vattuskräck mot människor. Exempelvis rapporterade amerikanska smittskyddsinstitutet 1&#; fall från rabiessmitta hos skunkar beneath detta motsvarade cirka 21,5% från samtliga rabiesfall hos djur.[10][11] Omkring upptäcktes hur lukten kunna avlägsnas ifrån pälsen samt ifrån denna tidsperiod mot vykort efter inledande världskriget bereddes flera skunkpälsar mot plagg.

    enstaka tidsperiod hölls djuren mot samt tillsammans med inom fångenskap till detta ändamål. Idag används skunkpäls bara inom undantagsfall.

    Ett annat hot existerar den ökande biltrafiken, särskilt inom Nordamerika blir flera individer krossade vid bas från för att dem besitter dålig syn.[5]

    Allmänt räknas skunkar ej mot dem hotade arterna, bara mindre fläckskunk samt Östlig fläckskunk såsom tillhör släktet fläckskunkar listas från IUCN vilket känslig (VU).[12]

    I vissa delstater inom USA (17 stycken ) existerar skunkar tillåtna såsom djur som bor i hus.

    Licens behövs emellertid ofta, samt tillsammans med en undantag (Wyoming) gäller tillståndet endast uppfödda varelse, ej vildfångade.[13]

    Populärkultur

    [redigera | redigera wikitext]

    Pepe Le Skunk existerar enstaka antropomorfisk skunk likt förekommer inom Looney Tunes.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 11 mars

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Xiaoming Wang,David P.

      Whistler & Gary T. Takeuchi (). ”A new grundläggande skunk Martinogale (Carnivora, Mephitinae) from Late Miocene duva Spring Formation, California, and ursprung of New World mephitines” (på engelska). Journal of Vertebrate Paleontology 25 (4). ()%5B%3AANBSMC%5DCO%3B2. Läst 8 november &#;

    2. ^Edward D.

      Cope (). ”Vertebrate remains from Port Kennedy bone deposit” (på engelska). Journal of the Academy of Natural Sciences of Philadelphia 11 (2). Läst 8 november &#;

    3. ^ [ab] Mieczysław Wolsan (). ”Oldest mephitine cranium and its implications for the ursprung of skunks” (på engelska) (PDF, 1,95 MB). Acta Palaeontologica Polonica 44 (2).

      Läst 8 november &#;

    4. ^ [abc] Mephitidae vid djur Diversity Web (engelska)
    5. ^ [abcdef] Vaughan, Ryan & Czaplewski, red (). ”Mephitidae” (på engelska). Mammalogy. Jones & Bartlett Learning.

      Most are about the size of a house cat, but some are significantly smaller

      sid.&#; ISBN &#;

    6. ^Mephitis mephitis vid djur Diversity Web, besökt 31 mars
    7. ^Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, , CANIFORMIA
    8. ^Dragoo and Honeycutt (). "Systematics of Mustelid-like Carnvores". Journal of Mammalogy 78 (2): – doi/
    9. ^Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, , Mephitidae
    10. ^Blanton J.D., Hanlon C.A., Rupprecht C.E.

      (). "Rabies bevakning in the United States during ". Journal of the American Veterinary Medical Association (4): doi/javma

    11. ^"Rabies bevakning US "Arkiverad 21 september hämtat ifrån the Wayback Machine.. U.S. Centers for Disease Control and Prevention.

      (PDF)

    12. ^Mephitidae vid IUCN:s rödlista, besökt 16 april
    13. ^”IS A husdjur SKUNK THE RIGHT husdjur FOR YOU?” (på engelska). Florida Skunk Rescue. Arkiverad ifrån originalet den 25 femte månaden i året :// Läst 25 femte månaden i året &#;

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]

    • Wikimedia Commons äger media vilket rör Skunkar.
    Katalogdata

    &#;&#;&#;&#;&#;•&#;Dyntaxa:&#;&#;&#;•&#;EoL:&#;&#;&#;•&#;GBIF:&#;&#;&#;&#;&#;•&#;Inaturalist:&#;&#;&#;•&#;ITIS:&#;&#;&#;&#;•&#;NCBI:&#;&#;&#;•&#;Fossilworks:&#;&#;&#;&#;&#;•&#;MSW:&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;