Hur bemöter man invandrare idag

Forskningen besitter länge varit entydig – oss besitter blivit mindre fördomsfulla samt motståndet mot invandring besitter minskat ovan period. Allt färre existerar negativa mot för att exempelvis ett fåtal ett invandrare ifrån ett ytterligare sektion från världen ingift inom sin släkt. dock vilket besitter hänt tillsammans denna långsiktiga trend vid senare tid, då invandringen mot landet nått rekordnivåer?

enstaka femtedel från Sveriges befolkning existerar numera född inom en annat land.

– Jag tror för att attityderna kommer plana ut för tillfället, säger Marie Demker.

Hon existerar professor inom statsvetenskap nära relaterat till göteborg universitet, och samverkar tillsammans med SOM-institutet kring attityder ifall flyktingmottagande.

denna besitter konstaterat enstaka förändring sedan regeringsbesluten efter den stora migrationsvågen hösten 2015.

Detta beror även vid hur politiken utvecklas, vilken policy såsom regeringen samt även EU antar.

– Våra undersökningar visar för att denna fråga anses allt viktigare från medborgarna sedan ungefär tio tid åter, säger hon.

– oss ser ett fräsch konfliktlinje kring migration vilket drivs från nya partier runt ifall inom Europa.

detta handlar angående för att kulturella problem att diskutera vilket identitet samt livsstil utmanar dem sedvänja konflikterna kring fördelningsfrågor.

Frågan äger partipolitiserats inom landet beneath framför allt 2010-talet.

– vid 1990-talet plats dem flesta partier internt splittrade vid väljarnivå inom migrationsfrågan, säger Marie Demker.

– idag existerar den i stället partiskiljande.

Väljarna vet allt mer angående plats varenda område står. detta existerar en indikator vid för att frågan existerar betydelsefull på grund av partivalet.

Även Mikael Hjerm, professor inom sociologi nära Umeå högskola, liksom forskar angående attityder, fördomar samt nationalism, säger för att attityderna mot invandrare blivit allt mindre negativa sedan slutet från 1900-talet.

– dock beneath 2000-talet äger detta ej hänt därför särskilt många tillsammans med våra uppgifter inom forskningsdatabasen europeisk Social Survey.

detta handlar angående några procentenheter hit samt dit.

Han påpekar för att ett människas attityder såsom främlingsfientlighet existerar många stabila.

dem formas beneath uppväxten samt är kapabel ändras något då man existerar ung myndig, dock existerar sedan korrekt konstanta genom livet.

– då detta kom flera migranter 2015 blev människor mindre positiva mot immigration, dock ej mot invandrare inom sig, säger han.

Mikael Hjerm påpekar för att landet sticker ut – detta existerar en nation liksom existerar mer positivt mot invandring än flera andra länder.

– många kunna förklaras från god vetenskapen om resurserhandel och finans samt nedsänkt arbetslöshet.

Rika länder existerar inom regel mer generösa, säger han.

– Även ett tillåtande migrationspolitik är kapabel inom förlängningen ge mer positiva attityder, verkar detta som.

Men då etablerade partier börjar prata ifall invandring vid en mer bedömande sätt således är kapabel detta vid sikt påverka attityderna.

– oss vet helt enkelt ej inom nuläget ifall enstaka attitydförändring existerar vid väg.

dock bör man gissa därför förmå enstaka förändring artikel vid gång inom takt tillsammans ett modifierad politik, säger han.

Mikael Hjerm lutar sig framför allt mot europeiska information. andra vetenskapsman besitter mer detaljerade forskningsresultat till landet. samt därkan man titta för att något besitter hänt efter den stora migrationen hösten 2015.

nära SOM-institutet besitter man länge ställt frågan angående hur svenskar ställer sig mot framtidens landet. en från dem påståenden liksom representativa urval från vuxna svenskar får ta ställning mot är: ”Satsa vid en mångkulturellt samhälle tillsammans massiv tolerans gentemot människor ifrån andra länder tillsammans andra religioner samt levnadssätt.” Sedan 1994 äger man frågat detta vart fjärde kalenderår, samt sett relativt stabila samt något ökande bifall på grund av detta påstående.

Delar man upp svaren efter partisympatier kunna man titta för att mot samt tillsammans Sverigedemokraternas väljare besitter blivit mer positiva mot mångkultur.

Vad såsom avses tillsammans en mångkulturellt samhälle existerar dock korrekt oklart.

Begreppet besitter blivit något från en slagord alternativt enstaka slogan. samt häromåret undersökte identisk vetenskapsman nära relaterat till göteborg högskola hur människor förhöll sig mot en antal mer konkreta ämnen inom kulturmångfald. detta visade sig för att utvecklingen från kulturmångfald inom form eller gestalt från föda, toner, traditioner samt tungomål uppfattades såsom huvudsakligen positivt inom en mångkulturellt landet.

Däremot uppfattades utvecklingen från tro, politik samt team samt ordning liksom främst negativa aspekter från en mångkulturellt land.

vykort sagt: oss gillar kulturmångfald inom form eller gestalt från pizza samt kebab. dock existerar riktig skeptiska mot kulturmångfald inom struktur från moskéer samt hederskultur.

Mest positiva mot en mångkulturellt samhälle existerar kvinnor, högutbildade, yngre samt storstadsbor – detta existerar en mönster såsom framgått från flera undersökningar.

Även andra studier antyder för att den långsiktiga trenden håller vid för att stanna upp.

– oss äger sett ett förändring vid senare kalenderår.

oss besitter noterat mer negativa attityder, dock samtidigt äger oss sett för att människor besitter mer positiva erfarenheter från för att äga kolleger tillsammans med utländsk bakgrund.

Det säger Fereshteh Ahmadi, professor inom sociologi nära universitet eller akademisk institution inom Gävle.

Språket – ett öppningsverktyg mot svenskheten

Hon äger arbetat tillsammans med Mångfaldsbarometern, enstaka återkommande enkät liksom besitter genomförts varenda alternativt vartannat kalenderår sedan 2005. Även var ställs identisk återkommande problem att diskutera mot en representativt urval från vuxna svenskar.

vid sikt ger tidsserierna signaler angående attitydförändringar.

– oss ser rekordlåga utfall på grund av för att ge utlandsfödda sina kulturella rättigheter, således visst äger detta skett någon typ från förändring vid senare kalenderår, säger Fereshteh Ahmadi.

De senaste siffrorna visar för att 46 andel stödjer detta – på grund av några kalenderår sedan fanns siffran nästan 60 procent.

– oss äger inte någonsin haft således låga siffror, säger Fereshteh Ahmadi.

Även kvinnor existerar faktiskt mer negativa. dock dem yngre, beneath 30 tid, går mot strömmen.

Fereshteh Ahmadi påpekar för att unga besitter planta upp inom detta nya land, samt dem betraktar inom regel ej invandrade grupper vilket lika främmande likt äldre kunna göra.

Det finns ännu ett genomskinlig majoritet såsom menar för att etnisk diversitet utvecklar svensk tradition, dock även på denna plats finns enstaka något som ökar i storlek eller antal negativ tendens.

– oss ser ett trend inom samhället för att även högutbildade uppvisar enstaka mer negativ attityd.

förmå detta existera därför för att dem tidigare bara ville artikel politiskt korrekta? frågar sig Fereshteh Ahmadi.

oss ser enstaka glidning mot normalisering från mer negativa attityder mot invandrade.

Marie Demker existerar dock ej lika pessimistisk.

– Jag tror för att den ökande individualiseringen, liksom ligger på baksidan allt detta, kommer för att fortgå, säger Marie Demker. detta sker hack samt tillfälliga kast åt olika håll, dock angående man ser ovan flera decennier således tror jag för att riktningen existerar klar – detta går mot mer öppenhet.

dock detta existerar ej ett självklarhet för att detta bör bli sålunda. Globaliseringen samt internationaliseringen påverkar samhället vid samtliga nivåer. samt processer likt Brexit samt ökande nyfikenhet till tullar, gränskontroller samt handelshinder existerar försök för att minska alternativt stoppa den pågående globaliseringen.

Men Fereshteh Ahmadi, egen invandrare vilket bott inom landet inom 35 kalenderår, vittnar ifall ett förändring.

– dem senaste en alternativt numeriskt värde år besitter jag märkt från ett ytterligare attityd, säger denna.

ett emotion från hot alternativt avundsjuka.

Vad beror detta vid, tror du?

– Globaliseringen samt den stora migrationen inom världen fullfölja för att flera känner sig hotade. Jag tror för att oss går mot mörkare tider, säger Fereshteh Ahmadi.

– Någonting besitter hänt.

Världen äger kommit närmare. Jag existerar riktig pessimistisk. Hoppet står mot unga människor, säger hon.