Vad har erik johan stagnelius skrivit

Erik Johan Stagnelius, född 14 oktober1793 inom Gärdslösa vid Öland,^[4] död 3 april1823 inom Stockholm,^[4] plats enstaka avgörande svensk poet samt författare beneath romantiken.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Stagnelius härstammade ifrån prästsläkter vid både fädernet samt mödernet. Hans far, Magnus Stagnelius, fanns docent inom grekiska tillsammans professors namn, ett period kyrkoherde inom Gärdslösa vid Öland samt därefter biskop inom Kalmar stift.^[4] Hans mor fanns kyrkoherdedottern Hedvig Bergstedt ifrån Österåker inom Södermanland.

Erik Johan Stagnelius (1793–1823) är kontrasternas författare

Stagnelius visade redan ifrån sin tidig del av ett liv lätthet för att lära samt förstå. "Han fattade enkel allting, även dem benigaste saker", berättade hans far. samtliga skrivna verk såsom denne kom ovan formligen slukade denne. dock inom andra barns lekar såg man honom sällan delta. han tyckte mer ifall för att ströva omkring vid personlig hand.^[5] han ägde tre bröder samt numeriskt värde systrar.

numeriskt värde från bröderna påstås äga haft "psykiska egenheter", liksom Stagnelius.

Föräldrarna flyttade 1810 mot Kalmar,^[4] var denne gick inom gymnasiet en kalenderår. (En gymnasieskola inom Kalmar, detta gamla högre allmänna läroverket, äger idag efter honom namnet Stagneliusskolan.)

Hösten 1811 skrevs denne in vilket lärling nära Lunds högskola.

var pausade denne ett termin. Efter skolbalen inom april 1812 flyttade han mot Uppsala samt avlade var kansliexamen 1814. beneath sin studenttid inom Uppsala tycks han äga deltagit inom nationslivet inom Kalmar nation. han besökte erhålla föreläsningar samt vistades sällan hemma angående dagarna.

ERIK JOHAN STAGNELIUS (1793–1823) är en av den svenska litteraturens stora språkmagiker

detta tycks äga varit vid nätterna han studerade.^[6] vid våren 1814 fullgjorde denne sin vid bas från sin svaga fysik,^[4] förkortade värnplikt samt gick vilket därför flera ynglingar denna tidsperiod inom en patriotiskt festrus nära tanken vid för att detta snart kunde bli allvar från. inom ett dikt uppmanade denne Karl Johan för att bringa Norge mot underkastelse.^[6]

Men förmågan svarade ej mot viljan.

Redan exercisövningarna blev till ansträngande på grund av den unge mannen. detta visade sig för att han led från en organiskt hjärtsjukdom, samt därför blev denne befriad ifrån exercisen. idag svartnade hans livssyn. han kände sig dödsmärkt, samt känslan från för att han snart måste avbryta upp ifrån livets fest satte hädanefter sin frimärke vid hans diktning:^[7]

»Snart dväljes min skugga, blek samt stum,
i dödens nattliga sal»,

skrev denne.

År 1815 inskrevs han inom ecklesiastikexpeditionens kansli inom Stockholm,^[4] fanns 1818 ordinarie kopist samt 1822^[4] kanslist. var tjänstgjorde han mot sin död kalenderår 1823. Sina tjänsteåligganden bör denne äga skött utmärkt samt han avancerade vid banan, dock mot någon avlöning på grund av sitt jobb inom statens service tycks denne inte någonsin äga hunnit.

denne levde vid underhåll ifrån sin far.^[7] denne träffade Almqvist samt Geijer, dock inte någonsin Atterbom samt förefaller ovan skalle taget ej äga gjort personlig bekantskap tillsammans med dem samtida unga Uppsalaromantikerna. denne levde beneath enkla förhållanden vid Södermalm inom huvudstaden beneath slutet från sitt liv dock besökte ibland hembygden, Kalmar samt Dörby prebendepastorat.

Den 8 mars 1823 greps han på grund av fylleri vid Slussenområdet, samt mindre än ett kalendermånad senare plats han död. ingen från hans släktingar plats tillsammans nära hans begravning. Stagnelius ligger begravd vid Maria Magdalena kyrkogård inom huvudstaden.

Bristen vid biografiska uppgifter äger lett mot för att man, vid grund från en ämne liksom dels bestått från "anekdoter samt minnen återberättade inom andra samt tredjeplats hand"^[8], dels hans litterära verk, konstruerat enstaka foto från Stagnelius.

Denna foto besitter inom stort sett motsvarat föreställningen angående detta romantiska geniet. han bör äga varit mentalt instabil samt ful samt snuskig, ofta berusad samt eventuellt beroende från opium.

Geijers omdöme angående Stagnelius beneath dennes sista levnadsår gick exempelvis ut vid för att denne fanns "en genialisk, dock besynnerlig, lurvig, burschikos [oborstad] varelse.

mot hälsan synes denne mig tyvärr redan förstörd". Stagnelius "diet lär ej existera den bästa", fortsatte Geijer.^[7] Sjukdomen ägde fördystrat skaldens sinnelag. "Till lycka samt ära fanns han icke född; denne plats ej ens född mot välbefinnande samt glädje", skriver Böttiger. "Han levde likt ett ensling, såg ut vilket enstaka vilsekommen samt gick omkring såsom enstaka skugga." Stagnelius plågades även svårt från olycklig älskade mot enstaka kvinna, vilket han beskrev inom sin poesi.

dock hemma bland dem sina inom Kalmar kunde han stundtals slå sig lös ifrån melankolin samt tillsammans liv samt lust delta inom sällskapslekar samt glada upptåg.^[7]

Modern undersökning tenderar för att existera skeptisk mot antaganden angående hans liv, till för att istället framhålla bilden från Stagnelius likt enstaka hårt arbetande skarpsinnig.

Sannolikt led denne från en svårt organiskt lidande samt många magont samt kanske enstaka hjärtsjukdom, samt detta förvärrades tillsammans med år.

Erik Johan Stagnelius, född 14 oktober 1793 i Gärdslösa på Öland, [4] död 3 april 1823 i Stockholm, [4] var en betydande svensk poet och författare under romantiken

detta äger nyligen föreslagits för att Stagnelius led från Noonans syndrom, vilket skulle förklara indikator vid hjärtsjukdom, samt fakta ifall för att han ägde enstaka egendomlig huvudform.^[9]

Poesi samt litterär produktion

[redigera | redigera wikitext]

Stagnelius utgav egen endast ett mindre sektion från sin poetiska alstring, nämligen hexameterdikten Wladimir den store1817, tre häften Liljor inom Saron1821; samt sorgespelet Bacchanterna alternativt Fanatismen1822, samtliga tre anonymt.

Troligen vid uppmaning från sin förman samt beskyddare Nils von Rosenstein tävlade denne 1818 inom Svenska akademien tillsammans med "Sång öfver qvinnan inom Norden", likt fick andra priset, vilket han personligen mottog. Stagnelius allra första diktning anslöt sig mot vår gustavianska diktning (Oxenstierna, Lidner tillsammans flera) samt antikens latinska skalder (Ovidius, Horatius, Propertius).

denne besjöng liksom dessa "dygden" samt den klippfaste stoikern samt samtidigt även nöjet, vällusten; liksom ram kring scenerna från njutning samt älskade valde han tillsammans med förkärlek idylliska situationer samt landskap, varvid även Salomon Gessner spelade enstaka betydande roll såsom uppslagsgivare samt förebild.

beneath dem tydliga påverkningarna visar sig på denna plats hans slitning mellan religiöst färgad asketism samt starkt utpräglad sinnlighet. ej minimalt Wieland äger framhållits likt ett nödvändig influens vid Stagnelius; hans inledande större dikt, Blenda (1813), likt behandlar den kända småländska sägnen ifall Värendskvinnorna, besitter sitt material mot trots blivit enstaka komisk epopé inom dennes stil.

Verseposet Gunlög (börjat sannolikt 1812, fortsatt ännu 1814) visar Stagnelius anslutning mot den fornnordiska ämneskretsen; diktens kärna existerar besjungandet från skaldekonsten, samt dem båda skalderna Kunser samt Hjalmar äger tolkats likt representationer från skalden egen. Även vissa mindre dikter tillhör identisk götiskt romantiska strömning.

I andra sånger ifrån år 1812–1815 besjöng han dem samtida krigshändelserna, vilket någon som har blivit besegrad eller nedslagen nära Salamanca (1812), Vitoria (1813) samt Waterloo (1815).

denne tillgodogjorde sig vidare modern tysk samt fransk litteratur: Goethe, Schlegel samt Chateaubriand existerar särskilt nämnvärda bland dem vilket påverkat Stagnelius. mot dem större verk likt sysselsatte honom beneath tiden omkring 1814–1816 hör skådespelen Sigurd Ring samt Visbur; angående slag mot för att upptaga dessa motiv inom dramatisk struktur getts från Ling samt Oehlenschläger tog Stagnelius inom formen intryck från Goethe samt Schlegel.

mot dessa fornnordiska skådespel hör även brottstycket Svegder. ett rik romantisk diktning uppstod inom skiftande former, vilka Stagnelius beneath sina läroår tillsammans oavlåtlig arbetsflit tillägnat sig. Ypperst existerar möjligen hans romanser, inom vilka stilens musikaliska välklang samt stämningens dunkla behag försinnligar ett yppig, från starka svallningar upprörd känslovärld.

Sagornas samt myternas gestalter lämnar ofta symbolerna: älvorna, fiskaren, Näcken, Endymion tillsammans flera.

Kvällens gullmoln fästet kransa. Älvorna vid ängen dansa, samt den bladbekrönta näcken gigan rör inom silverbäcken. små pilt bland strandens pilar inom violens ånga vilar, klangen hör ifrån källans vatten, ropar inom den stilla natten: "Arma gubbe! Varför spela? är kapabel detta smärtorna fördela? Fritt ni skogsområde samt mark må liva, skall Guds små människor dock inte någonsin bliva! Paradisets månskensnätter, Edens blomsterkrönta slätter, ljusets änglar inom detta höga - inte någonsin skådar dem ditt öga." Tårar gubbens anlet skölja ned han dyker inom sin bölja. Gigan tystnar. inte någonsin näcken agerar mer inom bäck som glänser som silver. –"Näcken"

Formfulländade elegier samt sonetter finns även inom rikt antal bland hans mindre poem. Wladimir den store existerar, inom mönstergill episk struktur, en katolskt religiöst, nyromantiskt epos, tillsammans utpräglad sympati på grund av Heliga alliansen.

ifall den rad dikter, inom vilka diktjaget besjunger sin obesvarade älskade mot enstaka ung kvinna nära namn Amanda, existerar meningarna alltjämt delade, inom detta för att många^[vem?] anser för att denna kärlekshistoria endast existerar enstaka fiktion, beneath detta för att andra existerar övertygade ifall för att ett autentisk lidelse mot ett bestämd kvinna ängslat Stagnelius.

Vissa äger ansett för att Constance Mathilda Jaquette Magnét, senare gift tillsammans med kaptenenfriherreErik Johan Hummerhielm samt bosatt vid gården Skubbetorp utanför Kalmar bör äga varit verklighetens Amanda.

I varenda händelser skedde omkring 1818 enstaka förändring inom Stagnelius diktning. Den åskådning, varåt hans diktning sedermera gav formulering, byggdes vid kritisk intryck ifrån läsningen från mystiker samt romantiska filosofer.

Dikternas terminologi samt symbolik hämtas mot enstaka sektion ifrån den gnostiska litteraturen, varför gnosticismens påverkan vid hans perception blivit ett tvistefråga inom forskningen. Man tror för att Stagnelius inspirerades mot gnostiska synsätt från den svenska översättningen från Ginza Raba, Mandaeanismens heliga text, likt givits ut inom Codex Nasaræus från Matthias Norberg kalenderår 1816 samt inom landet plats känd beneath namnet Adams bok.^[10][11] Senare undersökningar äger uppmärksammat inflytandet från Schelling, Böhme samt Platon, vilkas läror ifall själarnas sopor ifrån detta absoluta väsendet, sinnevärldens uppkomst samt kärlekens natur denne upptog samt delvis ombildade tillsammans tillsatser ifrån andra håll.

Dikterna förmå studera vilket formulering till enstaka teosofi, tillsammans med kreativt, dock svårtytt uttalade funderingar samt föreställningar; den existerar jämte Almqvists samt Atterboms motsvarigheter den inom land viktigaste representanten till den mystiska sträcka inom romantiken.

Han var ett geni vars yttre väckte anstöt i omgivningen

Liljor inom Saron rymmer enstaka huvuddel från hans hithörande dikter. "Flyttfåglarne", "Suckarnes mystär", "Rosen inom världsfurstens park", "Kreaturens suckan" tillsammans flera varierar ett stämning från förtvivlan nära den jordiska tillvaron, ångest ovan syndafall samt frestelse, vision angående försoning samt återvinning från barndomens oskuld.

Martyrerna samt Bacchanterna äger identisk känslobotten: jordelivet existerar en häkte samt ett grav, ur vilken oss efter tåligt buret lidande hoppas vid återförening tillsammans med detta gudomliga; Orfeus inom den sistnämnda besitter från bland andra Fredrik Böök betraktats likt Stagnelius språkrör, sådan han efter genomgångna kriser inom luttrad längtan predikar undergivenhet samt försakande fromhet, medan dem sensuellt vilda bacchanterna representerar dem jordiska njutningarna.

Senare vetenskapsman, såsom Anders Olsson samt Roland Lysell, äger dock velat komplicera denna foto.

Dramer

[redigera | redigera wikitext]

Om tillkomsttiden till några andra från Stagnelius verk råder ovisshet. Riddartornet existerar ett skräcktragedi tillsammans blodskamsmotiv; Glädjeflickan inom Rom skildrar hur enstaka brottslig älskares vålnad kallar hon mot dödsriket på grund av för att var gå vidare samlivet; inom Albert samt Julia försakar älskarinnan himmelen till för att åtfölja sin älskare mot helvetet.

liksom detta sista från Stagnelius skådespel betraktas Torsten fiskare, ett humoristisk behandling från konung-för-en-dag-motivet. Flera från Stagnelius dramer existerar mot delar skrivna vid blankvers, dock företer inga andra likheter tillsammans William Shakespeares dramer, såsom just börjat översättas mot svenska, framförallt Erik Gustaf Geijers översättning från Macbeth 1813.

I år är det 200 år sedan Stagnelius dog bara 29 år gammal märkt av sjukdom och missbruk i ett sjaskigt hyresrum på Södermalm i Stockholm

Man vet ej angående Stagnelius ägde ambitionen alternativt närde förhoppningar ifall för att hans dramer skulle uppföras vid teatern, dock teatern plats inget främmande till honom. inom elegin liksom börjar Alltsen människor inledningsvis bebyggde den blomstrande jorden, vilket tros artikel tillkommen omkring 1818, skildrar Stagnelius enstaka teaterupplevelse:

angående jag nära kronornas sken samt fiolernas ljud ifrån orkestern jag inom Thalias bostad sitter enstaka afton samt ser flickans olympiska anlet, omdarrat från krusiga lockar, stråla inom rosenglans beneath ett blomstrande hatt, eller dess barm, från pärlor bekrönt, försmäktande vaggas, häftigt mitt hjärta strax svider från kärlekens pil. Nu nära enstaka pipas ljud förhänget sig rasslande höjer och enstaka hjältinna stolt tågar vid bräderna fram. Hon förtrollar mig strax; jag förlorar min tjusande granne, och på grund av gycklerskan blott synorgan samt hörselorgan jag har, hon må sväva, nära strängarnas takt, inom luftiga dansar eller tillsammans med dolken inom grabb prata patetiska ord. Och ej svalkar den tanken min brand för att tjuserskans rosor endast äro en lån, varenda dess känslor enstaka dikt. O, jag älskar sålunda högt för att bedras från den flyende villan, och inom min känslas rus endast gudinnor jag ser. Åter nära pipans ljud förhänget sig rasslande sänker, hem tillsammans med drömmande fjät går eller reser jag isolerad samt stum.

1825 fordrade tidskriften Kometen, såsom gavs ut från Carl Fredric Dahlgren, för att Dramaten skulle spela Stagnelius pjäser, vilket betecknades liksom "det yppersta wår dramatik förmå uppvisa". (Andra dramatiker vilket nämndes inom identisk andetag plats William Shakespeare, Friedrich Schiller, Johann Wolfgang von Goethe samt Adam Oehlenschläger, såsom tillsammans undantag på grund av ett prosaversion från Shakespeares Hamlet 1819 ej heller spelats från Dramaten nära denna tidpunkt.)^[12][13]

Efter andra världskriget besitter detta gjorts några försök för att sätta upp Stagnelius dramer vid scenen.

1952 spelade Atelierteatern inom GöteborgAlbert samt Julia inom regi från Ove Tjernberg. vid identisk scenkonst spelades Riddartornet 1954 inom regi från Hans Råstam. 1952 spelade Lilla teatern inom LundGlädjeflickan inom Rom inom regi från Alf Matteson. vid Marsyasteatern inom huvudstaden fick Albert samt Julia premiär 1953 inom regi från Willy Tappert jr.

1954 gav RadioteaternThorsten fiskare inom regi från Bengt Lagerkvist samt 1956 satte Ölands kulturminnesförening upp identisk teaterstycke inom regi från Martha Lundholm. 1967 satte Claes Lundberg upp Glädjeflickan inom Rom tillsammans med Viveka Seldahl vid Studieteatern inom huvudstaden. Därefter dröjde detta mot 1985 innan relaterat till göteborg Universitetsteater satte upp Glädjeflickan inom Rom, Albert samt Julia samt Narcissus inom regi från Peter Ferm.

1987 regisserade Wilhelm CarlssonThorsten fiskare tillsammans med Tord Peterson samt Rolf Skoglund vid Lejonkulan vid Dramaten samt 2004 satte Karl Dunér upp Riddartornet tillsammans Maria Bonnevie, Erland Josephson samt Sven Lindberg vid identisk teaters scen Målarsalen. Albert samt Julia tillsammans med melodier från Thomas Jennefelt framfördes likt radioopera 1986.

Inspiration åt andra

[redigera | redigera wikitext]

Stagnelius diktion existerar praktfull, tillsammans med en överflöd från ofta återvändande karakterismer, tillsammans med mening på grund av välljud, glans, stor mängd tillgångar eller förmögenhet, yppighet, vällukt rikligt brukade. denne besitter utövat starkt effekt vid enstaka mängd senare svenska skalder genom sin lidelse samt sin prunkande, suggestiva form eller gestalt.

Till dem senare diktare likt framhållit Stagnelius liksom enstaka nödvändig förebild hör Gunnar Ekelöf samt Stig Larsson.

Två självbiografiska Lars Norén-pjäser ifrån 1982 äger titlar hämtade ifrån ett versrad ur Stagnelius "Vän! inom förödelsens stund", nämligen Natten existerar dagens mor samt Kaos existerar nästintill tillsammans gud.^[14]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

• Albert samt Julia, alternativt Kärleken efter döden.

  Scen ur andewerlden. =Anon=. huvudstaden, tryckt hos Carl Deleen, 1824. huvudstaden. 1824. Libris2389264 

• Bacchanterna alternativt Fanatismen. Sorgspel. =Anon=. huvudstaden, tryckta inom Ecksteinska boktryckeriet, 1822.
  Av eftervärlden kom han däremot att uppfattas som en utpräglat romantisk författare

  huvudstaden. 1822. Libris2389265 

• Liljor inom Saron. =Anon.= =Stockholm. 1-2. 1821.= 8 :o, [2 :].. huvudstaden. 1821. Libris2409318 
• Wladimir den store : skaldedikt inom tre sånger.
  
  
• 



Universalbiblioteket ; 4. Uppsala. 1817.

Med oöverträffad språklig skärpa skrev han om brännande begär och isande övergivenhet

Libris2240565 

Samlade verk

[redigera | redigera wikitext]

• E. J. Stagnelii Samlade skrifter (2., uppl., öfversedd samt rättad). Stockholm: Wiborg. 1830–1833. Libris42062  - Den inledande samlade upplagan utgavs från L. Hammarsköld1824-1826 samt inom ett översedd samt förbättrad utgåva från Per Adolf Sondén1836).

  3 volymer.

• Samlade skrifter. Svenska författare utgivna från Svenska vitterhetssamfundet, 0346-7864 ; 3. Stockholm: Bonniers. 1911–1919. Libris7736  – Redigerade samt kommenterade från Fredrik Böök.
• Samlade skrifter. Malmö: Allhem. 1957. Libris8080861  – Allhemsutgåvan beneath redaktion från Fredrik Böök samt tillsammans enstaka mapp tillsammans manuskript inom en exakt kopia eller reproduktion av ett dokument likt supplement.

  Denna utgåva besitter emellertid kritiserats på grund av sin moderniserade stavningslära. 5 volymer.

• Samlade skrifter. Svenska klassiker - utgivna från Svenska akademien, 99-2090989-0 ([Ny utg.]). Stockholm: Atlantis. 2013. Libris14759247. ISBN 9789173535090 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Följande källor äger använts till stycket ifall Dramer

• Ulla-Britta Lagerroth & Ingeborg Nordin Hennel (red): Ny svensk teaterhistoria - 1800-talets teater, huvudstaden 2007, ISBN 978-91-7844-740-4
• Paula Henrikson: Dramatikern Stagnelius, huvudstaden 2004, ISBN 91-7139-652-7
• Teater inom götet 1910-1975 II, huvudstaden 1978, ISBN 91-22-00186-7
• Teater inom huvudstaden 1910-1970 II, götet 1982, ISBN 91-7174-100-3
• Svarta passioner, programblad, relaterat till göteborg Universitetsteater 1987
• Thorsten fiskare, programblad, Dramaten 1987
• Bengt Bedrup: Teaterhändelse, Expressen 21/4 1952
• "Dal": Urpremiär vid Stagnelius inom Göteborg, Dagens Nyheter 21/4 1952
• Märta von Beökönyi: Lundapremiär vid vindsteater, 29/11 1952
• Ebbe Linde: Dubbelpremiär hos Marsyas, Dagens Nyheter 5/12 1953
• Ivar Harrie: Regissör behövs, Expressen 5/12 1953
• "K.

  S-z": Örnen trivs inom luften Dagens Nyheter 2/6 1954

• Bengt Grafström: När oss blir gamla, Expressen 2/6 1954
• "Boss": Stagnelius inom Göteborg, Dagens Nyheter 25/9 1954
• Stig Alkhagen: Stagnelius vid Öland, Expressen 14/7 1956
• Hans Axel Holm: Stagnelius nära Nytorget, Dagens Nyheter 22/3 1967
• Margareta Sörenson: Stagneliustext samt tuggummi, Expressen 23/3 1967
• Kristjan Saag: In tillsammans Ferm vid Stadsteatern, GT 16/4 1985
• Sverker Andreason: Romantik tillsammans ironier, Göteborgs-Posten 21/4 1985
• Lars Linder: Poetiskt lockande drömsaga, Dagens Nyheter 11/4 1987
• Peter Ferm: Romantikernas renässans - Brytningstider inom samtal, Nya Teatertidningen nr 2 1987
• Peter Ferm ”En genialisk dock lurvig, burschikos varelse”, Svenska Dagbladet 3/4 2023
• Erik Johan Stagnelius, Rollboken, Dramaten (läst 20 juni 2015)
• Tidskriften Kometen N:o 13, Lördagen den 12 November 1825, huvudstaden  PDF

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Andræ, Daniel (1955), Erik Johan Stagnelius, Lund.
• Bergsten, Staffan (1965), En Stagneliusbibliografi bedömande sammanställd. Stockholm
• Bergsten, Staffan (1966), Erotikern Stagnelius, Stockholm.
• Bexell, Oloph (2014), Biskop Stagnelius - ej bara fader mot ett skald. Borgholm.

  ISBN 978-91-637-6561-2

• Böttiger, Carl Wilhelm (1874). Samlade skrifter. Bd 5, Minnesteckningar. Stockholm: Beijer. sid. 203-324. Libris54640. https://runeberg.org/bcwsaml/5/0207.html  - Denna minnesteckning upplästes vid Svenska Akademiens högtidsdag 1871.
• Böök, Fredrik (1919). Erik Johan Stagnelius.

  Stockholm: Bonniers. Libris11923. https://litteraturbanken.se/forfattare/BookF/titlar/ErikJohanStagnelius/sida/V/faksimil 

• Böök, Fredrik (1942). Stagnelius: än enstaka gång. Stockholm: Bonniers. Libris356787 
• Böök, Fredrik (1954). Stagnelius: liv samt dikt. Stockholm: Bonniers.

  Libris372819 

• Cederblad, Sven (1923). Studier inom Stagnelii romantik. Uppsala: Almqvist & Wiksells boktr. (i distribution). Libris11921 
• Femton röster angående Stagnelius: ett antologi. Lund: Ellerström. 2010. Libris11825976. ISBN 978-91-7247-229-7 
• Fyhr, Mattias (2017). ”Erik Johan Stagnelius samt skräcklitteraturen”. Svensk skräcklitteratur ifrån medeltid mot 1850-talet / 1, Bårtäcken ovan jordens likrum  : ([2017]): sid. 131-170.  Libris20835713
• Hallvik, Bengt, " Johan Stagnell samt hans kalmarmiljö".

  S:te Christophers gilles chroenika 23, 1951

• Holmberg, Olle (1941). Sex avsnitt angående Stagnelius. Stockholm: Bonniers. Libris283678 
• Malmström, Sten (1961). Studier ovan stilen inom Stagnelius' lyrik. Scandinavian university books, 99-0103642-9. Stockholm: Sv. bokförl. (Bonniers). Libris8073120 
• Simonsson, J.

  B. (1909), Erik Johan Stagnelius lif samt dikt, Lund

• Widengren, Geo (1944), "Gnostikern Stagnelius". Samlaren 1944.
• Skrifter. Borgholm: Sällskapet Erik Johan Stagnelii vänner. 1993-. Libris4113093 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]