Den politiska dagordningens effekt på val

I 2022 års riksdagsval fanns valdeltagandet 84 andel, ett minskning tillsammans tre procentenheter jämfört tillsammans valet 2018. allmänt sett minskade valdeltagandet 2022 mer inom grupper såsom redan ägde en lägre valdeltagande 2018.

Var det ett val som handlade om vilken ideologisk inriktning vi vill ha på politiken eller var det ett val där sakpolitiken tog över?

dock flera från väljargrupperna existerar inom sig skiftande. Nya personer blir röstberättigade, redan röstberättigade blir äldre, personer vistas längre inom landet, dem utbildar sig, gifter sig samt skaffar ungar. Även inkomster brukar förändras tillsammans med stigande ålder.

– för att identisk indelningar används inom numeriskt värde omröstning då oss studera valdeltagandet innebär alltså ej för att oss studera noggrant identisk individer, säger Jonas Olofsson, utredare inom demokratistatistik vid SCB. 

Olika orsaker mot minskat valdeltagande

När valdeltagandet reducerar inom enstaka team är kapabel detta alltså bero vid olika saker.

mot modell för att färre väljer för att omrösta, dock även för att gruppens sammansättning besitter förändrats.

digital, det är val i dag! Just nu ligger högern an att få en liten majoritet i riksdagen

en modell vid detta existerar valdeltagandet inom 2022 års omröstning, likt minskade mer bland utrikes födda, tillsammans med sju procentenheter, än detta gjorde bland väljarna totalt. Minskningen inom valdeltagandet 2022 fanns dock mindre bland dem utrikes födda såsom även ägde haft tillfälle för att omrösta inom 2018 års riksdagsval – bland dem plats minskningen fem procentenheter.

– Utlandsfödda likt bott enstaka längre tidsperiod inom land röstade inom högre utsträckning än dem likt bott på denna plats mindre period.

detta existerar ingen spikrak kurva dock tendensen existerar ändå klar, säger Jonas Olofsson.

Valdeltagande 2022 bland utrikes födda svenska medborgare efter vistelsetid. Procent

Totalt sett fanns valdeltagandet 15 procentenheter högre bland dem liksom bott inom landet inom mer än 30 kalenderår, jämfört tillsammans med dem såsom bott på denna plats mindre period än 15 tid.

enstaka förutsättning till en högre valdeltagande bland utrikes födda tycks existera för att detta sker enstaka allmän etablering inom samhället avseende familjesituation, utbildnings- samt inkomstnivå. 

Bostadsområdens sammansättning förändras 

Även grannskap förändras mellan numeriskt värde omröstning avseende vilka såsom bor var.

Vilka frågor stod högst på väljarnas agenda under valåret 2022? Och hur har dag-ordningen förändrats under de senaste fyra valåren 2010–2022? Dessa frågor är utgångspunkten för det här kapitlet om den politiska dagordningen

Delar oss in landet inom områden vid ett skal ifrån dem tillsammans många goda socioekonomiska förutsättningar mot dem tillsammans med stora utmaningar, plats valdeltagandet ungefär 35 procentenheter högre inom den förra områdestypen än inom den senare. Dessa siffror inkluderar även valdeltagandet bland utländska medborgare, likt enbart existerar röstberättigade inom kommun- samt regionfullmäktige.

Nedgången inom valdeltagandet 2022 fanns även störst inom områden tillsammans med stora socioekonomiska utmaningar, nio procentenheter, samt minimalt inom områden tillsammans med många goda förutsättningar, numeriskt värde procentenheter. 

– Tittar man vid valdeltagandet sålunda plats detta genomgående högre bland dem vilket bodde kvar inom en plats än bland dem liksom ägde flyttat in.

detta gäller oavsett områdestyp, säger Jonas Olofsson. 

Störst befolkningsomsättning plats detta inom områden tillsammans stora socioekonomiska utmaningar, var 57 andel från dem röstberättigade 2018 bodde kvar inom identisk zon även nära 2022 års omröstning.

Den 9 juni 2024 är det val till Europaparlamentet i Sverige

detta kunna jämföras tillsammans för att 73 andel från befolkningen bodde kvar inom områden tillsammans med många goda socioekonomiska förutsättningar. Valdeltagandet minskade även bland dem liksom bodde kvar, oavsett områdestyp, dock ännu inom mindre utsträckning än inom områdestyperna totalt sett.

Bland dem utrikes födda liksom ägde tillfälle för att omrösta till inledande gången inom 2022 års omröstning fanns valdeltagandet relativt lågt.

flera från dem fanns utländska medborgare likt enbart fick välja inom kommun- samt regionfullmäktigevalen. dem utgjorde även enstaka betydligt större andel från dem röstberättigade inom områden tillsammans med stora socioekonomiska utmaningar, 13 andel, än motsvarande team vilket bodde inom områden tillsammans många goda socioekonomiska förutsättningar, 2 andel.

Valdeltagandet inom 2022 års omröstning bland nya röstberättigade inom områden tillsammans med stora socioekonomiska utmaningar fanns 37 andel, medan detta bland motsvarande team inom områden tillsammans många goda socioekonomiska förutsättningar, plats 49 procent.

Trend inom Europaparlamentsval är kapabel brytas

Den 9 juni 2024 existerar detta omröstning mot Europaparlamentet inom landet.

Det svenska valdeltagandet i Europaparlamentsvalen är historiskt betydligt lägre än i våra riksdagsval

Antalet röstberättigade ser ut för att bli nästan 300 000 fler än inom detta senaste Europaparlamentsvalet 2019. detta svenska valdeltagandet inom Europaparlamentsvalen existerar historiskt betydligt lägre än inom våra riksdagsval. Däremot besitter valdeltagandet ökat ovan tidsperiod inom landet samt inom dem senaste valen äger detta svenska valdeltagandet legat ovan EU-snittet.

– detta återstår för att titta angående trenden tillsammans med en högre valdeltagande inom svenska Europaparlamentsval består efter för att trenden tillsammans med en stigande valdeltagande bröts inom samband tillsammans med 2022 års omröstning, säger Jonas Olofsson. 

Valdeltagande inom Europaparlamentsvalet inom landet samt EU 1994 samt 1995–2019.

Procent

 

Länkar

För vidare läsning angående valdeltagande inom 2022 års allmänna val:

Delat deltagande ett undersökning från integration samt segregation baserat vid valdeltagande inom 2022 års allmänna val

Deltagandet inom dem allmänna valen 2022

Mer ifall Europaparlamentsval:

Drygt 7,6 miljoner får omrösta inom detta svenska Europaparlamentsvalet

Deltagandet inom Europaparlamentsvalet 2019

Valforskningsprogrammet, Faktablad 2024:4, Valdeltagande inom Europaparlamentsval 

 

Fakta angående områdestyper

Demografiska statistikområden (DeSO) besitter utifrån en socioekonomiskt index klassats inom fem olika områdestyper.

Se sammanställningen av möjliga block för att se hur regeringen kan komma att se ut

detta socioekonomiska indexet likt dem fem olika områdestyperna baseras vid bygger vid andel personer tillsammans nedsänkt finansiell standard (V1), andel personer tillsammans med förgymnasial träning (V2) samt andel personer vilket besitter haft ekonomiskt bistånd inom minimalt tio månader och/eller besitter varit arbetslösa längre än sex månader (V3).

Indexet beräknas sedan i enlighet med (V1+V2+V3)/3.

Notera för att V1, V2 samt V3 samtliga existerar kvoter omräknade mot andel. detta innebär för att dem antar värden mellan 0 samt 100 andel.

2024 kan rekordmånga människor på jorden rösta i val

Följaktligen förmå indexet enbart anta värden mellan 0 samt 100. Ju högre värde vid indexet, desto sämre existerar dem socioekonomiska förutsättningarna inom en DeSO.
•    Områdestyp 1 – områden tillsammans stora socioekonomiska utmaningar
•    Områdestyp 2 – områden tillsammans med socioekonomiska utmaningar
•    Områdestyp 3 – socioekonomiskt blandade områden
•    Områdestyp 4 – områden tillsammans goda socioekonomiska förutsättningar
•    Områdestyp 5 – områden tillsammans många goda socioekonomiska förutsättningar

Beräkningarna från toleransnivåer på grund av områdestyperna besitter gjorts utifrån Regionala Statistikområden (RegSO) samt baseras vid hur flera standardavvikelser ifrån indexets medelvärde en RegSO ligger.

Gränsvärdena avseende detta socioekonomiska indexet äger därefter tillämpats vid DeSO.